Derbynas Derby

Dessa dagar upphör all normal förankring i den krassa verkligheten för oss många supporters till ett av de två romlagen. Det är dags för derby, Derbyt, Derbynas Derby.

Klubbpresidenterna Cragnotti och Sensi vädjar till lugn bland fansen inför derbyt. En god välgärning givetvis, men antagligen i praktiken fullständig meningslös. Derbyt upprör känslor bland romarna som redan från början är ett hetlevrat folkslag. Dessa känslor tycks tyvärr i många fall vara omöjliga ett inte låta komma till våldsamma uttryck, speciellt efter match för det då förlorande lagets supportrar.

Att denna match egentligen bara är en match bland alla andra glöms med lätthet bort. Fortfarande gäller matchen samma vanliga tre poäng - varken mer eller mindre. Däremot gäller matchen den största dos prestige som ställs på spel i fotbollsitalien, särskilt nu sedan de bägge romlagen bärgat hem varsin scudetto inom de närmsta tre säsongerna. Aldrig tidigare har de bägge romlagen samtidigt haft ett så stort spelmässigt inflytande i Italien som nu. Samtidigt ska det villigt erkännas att förra säsongen var ett stort bottennapp, just spelmässigt, framförallt för Lazio som helt plötsligt inte kunde något jämfört med tidigare säsonger. Roma å andra sidan försökte på Capellos vis slå världsrekord i tråkig catenacioinspirerad fotboll.

Lazio går till derbyt med en tung nutidshistoria. Sedan säsongen 97/98, då Lazio dominerade stort i Rom och vann samtliga fyra derbyn (då inklusive två matcher i Italienska cupen) med bland annat en Mancini i högform, har det gått riktigt tungt för Lazio i derbyna. Faktiskt har Lazio bara vunnit ett möte av sammanlagt åtta sedan dess (den i och för sig viktiga segern våren 2000 som gav skjuts till Scudetton). Hela fem derbymatcher har förlorats och två derbyn har slutat oavgjort. Så det är med ett tungt bagage Lazio går mot säsongens första derby.

Vårens förlust var väl magstark även för den mest härdade. Faktum var att Lazio blev förnedrat på Olimpico. Det var som om hela förra säsongens urusla skörd av dåligt spel, viljelöshet och frustration avspeglades i denna enda match. 1-5 var siffror som inte gick att bortförklara. Romas seger var helt odiskutabel efter den sämsta och mest virriga insatsen jag sett Lazio prestera.

Att just ikonen och backgiganten Alessandro Nesta då gjorde sin sämsta insats någonsin i Laziotröjan sätter nivån på denna match på ett övertydligt sätt. Nesta var denna match bland de två absolut mest sämsta och darriga i Lazio (Dino Baggio, som ensam högerytter, var i ungefär samma bottenträsknivå). Men kom samtidigt ihåg att den kanske viktigaste faktorn till denna förnedring var den närmast otroliga skadesituationen Lazio drabbades av under nästan hela denna säsong. Lazio hade här inte tillgång till ens fyra speldugliga backar. Så det är inte märkligt att Lazio uppträdde oorganiserat, men så oorganiserat som det nu blev var att ta i...

****

Det var historiken i en kort men tung sammanfattning. Nu är det nya tider.

Lazio har denna höst upplevt en uppgång likt fågel Fenix ur askans stoft. Många utomstående fotbollsexperter tvivlade på Mancinis förmåga efter sin debutsäsong på egna tränarben i det nu upplösta Fiorentina. Det mesta tyder nu på att dessa dragit för stora växlar angående Mancinis "skuld" i denna tragik. "Skutan Viola" var sannolikt märkt till undergång oavsett vem som ledde själva laget. Problemen låg på ett helt annat plan än hos tränaren.

Mancini har lyckats med vad ingen av Lazios tränare lyckats med sedan Sven-Göran Erikssons glansdagar i "Biancocelesti". Mancini har lyckats sätta sin prägel på Lazios spel och fått laget att fungera på ett sätt som var som bortblåst förra säsongen. Han har lyckats få spelarna att tro på vad de gör och kan, samtidigt som han har en klar spelidé vilken han lyckats förmedla. Borta är Zoffs märkliga försök att byta spelidé och taktik mitt under den största omdaningen av spelartruppen på mycket länge, borta är Zaccheronis närmast patetiska regim över laget. Säga vad man vill om "Zac", men i Lazio var han en mycket tveksam figur.

Mancini har en egenskap som inte någon av herrar Z*2 (Zoff och Zac såklart!) begåvats med: Karisma.

Mancinis förmåga att väcka och influera laget, parat med användandet av ett spelsystem som i grunden påminner om det Lazio tidigare använt sig av under väldigt lång tid, är förklaringen till Lazios lyckande. Tränare brukar ofta överskattas i framgång, men i detta läge kan jag inte vara nog tydlig när jag påstår att ingen tränare var mer rätt för Lazio just nu än en i Lazio redan inskolad Mancini. Ironin är samtidigt tydlig. Det var just Mancini som Sergio Cragnotti inte vågade ge förtroende när Eriksson lämnade laget för snart två år sedan.

****

Enligt de internationella spelbolagen väger matchen jämnt. Det är ur deras krassa synvinkel en förståelig inställning. Det Lazio visat under hösten vägs upp av Romas fördelaktiga historik i derbyna.

Förutsättningarna inför derbyt är bättre än på många år för Lazio. Skadesituationen är ganska bra. Att Simeone är tveksam till spel efter operation för ett par veckor sedan är den största enskilda tveksamheten. Just Simeone har varit en av de stora enskilda delförklaringarna till Lazios förändring med sin kompromisslösa spelstil. Om Simeone fortsätter att göra stora framsteg, vilket det rapporteras om, och kan spela är det en klar fördel för Lazio. Sedan är det frågan hur Mancini väljer att formera mittfältet till detta superderby. För just mittfältet är nyckeln till denna match. Roma har visat upp ett (som vanligt) ensidigt spel. Romas stora styrka är just deras kvantitativa mittfält med Tommasi, Lima och Emerson som huvudrollsinnehavare. Vågar då Mancini spela med Stankovic i mitten mot dessa motståndare(för Liverani kommer väl inte på tal än, med tanke på bristan på matchtempo?).

Missförstå mig inte: Stankovic har nu gjort de framsteg vi efterlyst under flera år. Han klarar nu av att påverka och styra spelet från en central position. Men om Simeone är spelklar kommer Mancini troligtvis spela "powerduon" Giannichedda och Simeone centralt, just för att väga upp Romas innermittfält med Totti som kreativ spets. Nackdelen med denna lösning är att den lär gå ut över Cesar som vänstermittfältare, eller väljer kanske Mancini att peta Fiore som högermittfältare till förmån för Stankovic som ju visat betydligt mer form?

Detta lag vill jag se från start mot Roma på söndag

Startelva

Om Simeone inte blir spelklar får Stankovic åter ta mittplatsen. Chiesa är ännu inte i form för spel från start, men som inhoppare kommer han ändå att vara pigg nog att påverka matchresultatet. Men oavsett hur laget formeras är det viktigaste inställningen inför denna match: Vågar bara Lazio vinna, kan man definitivt också göra det.

****

Som sagt; nu är det dags för Derby, Derbynas Derby.

Oavsett hur matchen slutar kommer nya hjältar eller syndabockas skapas.

Forza! Forza Lazio!

0 kommentarer