Lazio visar mästarklass
I en dimmig inramning besegrar Lazio Juventus på bortaplan och är därmed, egentligen helt osannolikt, utan poängförlust på bortaplan denna höst.
Lazio börjar matchen ganska starkt. Juventus lyckas inte skapa något ordentligt tryck då man är något försiktiga. Ex. lazialen Salas får visserligen en halvchans som han dock inte får något vidare styrsel på. I den tionde spelminuten får Cesar ett kanonläge efter Simeones krossboll. Cesar får en stor fri yta att avancera över, och kommer in i straffområdet där han drar på med ett pressat skott som dock Buffon kan avvärja ur den något snåla vinkeln. Returen går ut till Cesar igen som tyvärr inte lyckas rikta lobben bättre än att den blir tämligen ofarlig då Montero i Juve-försvaret kan avvärja.
Starke Corradi tvingar till sig att ohotad få gå upp och nicka på hörna, tyvärr lyckas han inte hålla ned bollen som blir för hög. En kvart senare får Corradi ett ännu bättre läge då bollen, efter ytterligare en hörna, dyker ned framför honom ett par meter utanför mål. Han drar till bollen instinktivt med en bra träff. Tyvärr står Buffon just precis just där och kan också avvärja.
Lazio har nu etablerat ett visst spelövertag men framförallt visar man upp något klarare linjer i spelet än Juventus. Men precis när Lazio visar klass genom att trycka tillbaka och konfundera Juve med sitt starka mittfält och rappa passningsspel, händer det. Fotboll handlar inte så mycket som om klass som om tillfälligheter när två starka lag möts. Juventus får en chans att snabbt vända på spelet när Lazio är utdragna över (för) stor yta. Del Piero får bollen rättvänd i en central position med ett oorganiserat försvar i form av Lazios fyrbackslinje framför sig. Ett sådant läge missar inte Del Piero, som nu inte heller har några som helst problem att friställa Nedved som kommer rusande in i straffområdet förbi en felplacerad Oddo (Oddo som annars var klart godkänd). Nedved avslutar som den klasspelare han är och slår bollen förbi Peruzzi till ett ganska ologiskt 1-0 för Juve.
Jävlar tänker man; nu går det åt helvete i varje fall. Kan man inte utnyttja dessa tre klara chanser (Cesar och Corradi x2) kommer detta aldrig gå. Men dessa dystra tankar skingrar Lazio nästan snabbare än både jag ,(ni?), och Juventus hinner uppfatta. I anfallet efter hemmalagets ledningsmål vinner Corradi en luftduell strax utanför straffområdet. Bollen går till Fiore som rör sig parallellt med straffområdeslinjen något till höger innan han drar till bollen med högern ganska hårt, men framförallt diagonalt. Buffon försöker sträcka på sig, men är chanslös för Fiores prickskytte. 1-1. Mycket vackert, mycket plötsligt, men framförallt väldigt mycket befriande.
Därefter byter lagen ett par ypperliga chanser. Zambrotta få nicka, nej - snarare styra, Del Pieros flacka, hårda inlägg. Bollen går strax utanför Peruzzis vänstra stolpe. Andan i halsgropen. Inte ett mål till när vi just har fått kvittera! Lazio kvitterar och tar ledningen i farligheter i momentet därefter. Stankovic får skjuta i en central position. Buffon gör en fantomräddning på det första skottet, bollen returernas ut till Stankovis (igen), på det andra skottet gör Buffon en Busterräddning. (Adrenalinet pumpar av spänning. Varför dricker jag Cappuchino nu? Nu vet jag att jag inte kommer somna förrän sent i natt av denna kombination). Man kan inte anklaga Lazio för att fegspela direkt. Mancini har verkligen en poäng: Så länge man spelar underhållande kan man spela jämnt (minst) med vem som helst med detta spelarmaterial .
Lazio har klart fler klara målchanser i första halvlek. Officiell skottstatistik ändå ”bara” 3-4 i Laziofavör.
Andra halvlek
Nedved utgick i pausen på grund av skada och med det resignerade Juventus. Utan Nedved försvann det mesta av den organiserade offensiv hemmalaget haft. Även om det inte riktigt framstod som så just då, så låg nu antagligen fältet öppet för Lazio att ta över tillställningen, vilket Lazio också gjorde med ganska stort eftertryck tillslut.
Corradi inleder den andra halvleken med att missa sin tredje klara målchans när han inte får till nicken från en bra position efter Lopez precisa inlägg. Men vad gör det att Corradi missar, vi har ju Fiore! I den dimhöljda matchen vinner Lazio boll i en situation som inte är olik den vid Lazios kvittering. Bollen nickas denna gång av Stankovic ned mot Fiore. Fiore tvekar inte. Med en fantastisk volley-yttersida- får han perfekt träff (visar reprisen; i direktsändning ser man ingenting i dimman). Bollen går i en läcker båge över Buffon som nu (tillslut!) är chanslös. 2-1 till Lazio. Lycka!
Under den närmast kvarten dominerar Lazio händelserna stort. Cesar utmanar Thuram & co ett par gånger med fina finter, dock utan att få till det där sista. Lopez skjuter, dock inte tillräckligt för att hota en målvakt av Buffons kaliber.
Juve försöker efter 60-65 minuter flytta upp spelet, men får aldrig riktigt greppet om det så välbalanserade Lazio. Även om Juve efterhand flyttar upp mer och mer är Lazio alltid samlat och kan förbli tämligen ohotat med sitt välfungerande och nykomponerade mittlås Stam/Negro som pricken över i´et . Juve skapar mest ingenting förutom ett par halvchanser, den bästa står mittbacken Ferrara för: ”Gamlingen” får till ett hårt skott från straffområdesgränsen som något turligt, via Lazioförsvarsben, går över.
Med tjugo minuter kvar av ordinarie tid får Lazio det där kontringsläget man väntat på. Lopez får en perfekt boll att löpa sig fri på. Vilket han också gör. Det känns instinktivt att detta är korrekt. Men Icke! Linjedomaren vill annat. Helt felaktigt. Lopez visar sig vara onside med ett par meter. Irritation! Fixa en lösning på detta problem! Lag med snabba spelare ska inte straffas av mänsklig oförmåga att fixera synen på flera samtidiga rörelser. Fler domare eller en teknisk lösning. Fort!
Juventus försöker vaska fram målchanser. Man lyckas dock mest skapa otaliga hörnor som aldrig blir riktigt farliga. Juventus chans ligger nu mycket i att skapa utrymme för Del Pieros kunnande men det säger sig självt att en konstant press och minimala fria ytor inte gynnar denne bollvirtuos. Istället är det Davids som får Juventus egentligen enda riktiga chans i andra halvlek. Den holländske dynamon/teknikern får bra träff, bollen går högt mot ribban, men Peruzzi är med bra och räddar.
I den näst sista matchminuten (av ordinarie tid) händer det. Den där tveksamma situationen uppstår där Juventus i detta läge kan få Den Där straffen man så fruktar. Kroppskontakt uppstår på straffområdesgränsen , men domaren väljer till min förvåning att ”bara” döma frispark för Juventus. Frisparken blir misslyckad av en annars också misslyckad Del Piero. Lazio håller undan och tar en mycket välförtjänt (och meriterande) trepoängare mot Juventus på Stadi Della Alpi.
Grande, grande Lazio!
