Nu är det nära!
Vi är nästan, nästan där - men bara nästan.
Nära, nära – men absolut inte framme
Lazio är på väg att utföra det som närmast måste betecknas som en bragd.
Att under just denna säsong - som spelats i en uppförsbacke av alpmodell - bärga hem en Champions League plats.
Juventus får ursäkta, hur värdiga seriesegrare man än är, men jag tycker faktiskt att Lazios spelare är de som har utfört den största prestationen. Ja, om man nu klarar av detta.
Om - denna futtiga lilla preposition - är i detta fall inget att ignorera. Lazio är nära nu - men inte riktigt framme än. Det återstår ju lite att göra.
Men vinst mot Brescia hemma på Olimpico kommande lördag - då ska det nog kunna vara klart.
Den gångna helgens seger borta mot Bologna på Renato Dall´Ara var enormt meriterande. Låt vara att Bologna har gjort en förhållandevis svag säsong, men hemma i Emillien är Bologna alltid starka, samtidigt som just Lazio gått på pumpen här flera år i rad.
Jag hade betecknat just denna match som nyckelmatchen. Med Chievo flåsandes i klart ”slagläge” bara tre poäng bakom fanns det inte utrymme för några misstag.
Faktum är att även ett oavgjort resultat skulle ha gjort den kommande säsongsavslutningen olidlig. Men Lazio är oerhört starka både mentalt och i bortaspelet.
Detta avgjorde denna gång.
Favalli!
Enormt imponerande insats borta mot svårspelade Bologna. Förgrundsfigurerna stiger fram när det behövs - kapten Favalli stiger fram när det behövs! Jag tror få förstår riktigt hur bra och viktigt han verkligen är, gamlingen. Att han sedan gör sitt första mål på hur många säsonger som helst i just denna match – säsongens kanske viktigaste match – är lysande. Nej, fel - det är enormt! (Favallis sista mål innan dess var våren 1998, borta mot Bari)
Kommande lördag håller vi på... Roma?
Men kom ändå ihåg att Lazio inte är riktigt klara för en, inte minst ur ekonomisk synvinkel, oerhört välbehövlig fjärdeplats ännu.
Tre poängs försprång. Två omgångar kvar.
Möjligheter finns för Chievo att ta in detta. Lazio har kvar att möte Brescia (hemma) och det urstarka hemmalaget Udinese (borta). Chievo har kvar att möta Roma (hemma) och redan klara mästarna Juventus (borta).
Lazios trepoängsförsprång ska kunna avgöra detta.
Men man vet ju aldrig.
Chievo är bevisligen bra, och besegrar man det Roma som i och för sig tycks ha hittat något som påminner om form i säsongens elfte timme, har man sedan kvar att möta ett Juventus som inte har något överhuvudtaget kvar att spela om i ligan, mer än eventuellt en snygg avslutning på hemmaplan.
Men kanske (antagligen?) har man tankarna på den redan färdiga scudetton och eventuellt på en kommande Champions League final. Och alla vet vad motivation (eller, för den delen, brist på motivation) betyder i fotboll. Så typiskt att programmet gör att Chievo just i denna omgång får möta det annars så hemmastarka Juve.
Och att Lazio just i denna omgång möter Udinese som verkar - minst sagt - svåra på hemmaplan.
Nej. Vi får hoppas att Lazio avgör detta på lördag. Och vi får hoppas att Roma, just Roma av alla lag, ger Lazio en hjälpande hand.
Lazio ska kunna klara av att besegra Brescia. Men Brescia är inget dåligt lag – tvärtom. Har dom en bra dag kan Lazio få problem. Och ett oavgjort resultat räcker inte för att stilla min nerver - om nu inte Roma besegrar Chievo.
Men riktigt så mycket hjälp tror jag inte på från våra så kära grannar.
Nej. Lazio måste greja det här själva. Seger mot Brescia, och om det behövs, oavgjort mot Udinese - det måste väl vara möjligt?
Och det måste väl räcka?
Eller?
