Krönika: Örnen ger aldrig upp
”Jag följer dig till världens ände”. En metafor som syftar på den ultimata sortens lojalitet. En lojalitet som är oförstörbar. Som övervinner alla hinder. En lojalitet som i laziali besitter.
I laziali älskar sitt arv. Ett arv bestående ovannämnd lojalitet.
I lazialis lojalitet sattes på det ultimata provet redan 1927 för första gången.
Själva innebörden av lojalitet är anledningen till att Societa Sportiva Lazio existerar än idag. Hade vi inte haft denna egenskap, en egenskap som varje laziale ärver tack vare vår historia och vår kultur, hade vi inte haft namnet S.S. Lazio idag.
Utan AS Roma. Men Lazio överlevde.
För inte alltför många år sedan säger sägnen att vi var 20 minuter ifrån konkurs. 20 minuter!
En laziale på motorcykel hade papprena som räddade oss den gången.
Lazio överlevde.
Lazio har varit nära Serie C… Alla kan nog dra sig till känna den dagen då matchen mot Vicenza blev avgörande för vårt öde.
En spark av Fiorini senare och Lazio överlevde för att slåss mot Taranto och Campobasso i Neapel.
Och Lazio överlevde.
Genom spelskandaler, domarskandaler, Serie B-spel, tragiska dödsfall inom föreningen, regeringens påtryckningar och ekonomiska kriser har S.S. Lazio ständigt bestått.
Likt den örn vi förknippar oss med svävar Lazio och lazialitán över allt. Som en skyddande ängel som ständigt påminner oss om vårt arv. Orörbar. Oförstörbar.
I 110 år har fenomenet S.S. Lazio varit frukten av denna örn och dess lazialitá.
Som en ande, ett abstrakt fenomen som även i de tuffaste stunder försäkrar i laziali om deras överlägsenhet gentemot andra supporterskap.
Som en garanti på att hur jävligt än Serie B är, hur mycket än det svider och gör ont att se Lazio lida på detta obeskrivliga sätt, så kommer vi tillbaka. Vi ger aldrig upp.
Non mollare mai!
Serie B är ingen omöjlighet. Det blir snarare mer och mer realistiskt för varje match som spelas denna säsong. En säsong där Gud har glömt bort att himlen är ljusblå.
Vi har en president som har klippt vingarna på vår örn, vår lazialitá.
Men tills det bittra slutet måste vi fortsätta vara lojala, hålla ihop och fortsätta stödja vårt lag. För Lazio är en tro. Och vi måste fortsätta tro för att det skall gå vägen.
För jag kan garantera att även om vår örn inte kan flyga längre, så kommer den fanimej att hoppa, flaxa, picka med näbben och allt annat jävelskap som den förmår att göra i sitt försvar! Den kommer aldrig att ge upp, lägga sig ner och bara sluta andas!
Lazialitán, visualiserad genom vår örn, överlever alltid!
Snart flyger den igen, var så säkra.
Vad som dock återstår att se är om de nya, trevande vingslagen sker i Serie A eller Serie B...
