Beträffande debatten rörande Paolo Di Canio
Ett försök till redogörelse för sanningar och osanningar.
Syftet med denna artikel är ge den fortsatta debatten - på forum, mellan fyra ögon osv. - ett värdigt ansikte utan argument uppbyggda av förvridna eller felaktiga grunder. Artikeln tar inte ställning, varken för det ena eller det andra. Istället skall det försöka redogöras för vad som är fakta och vad som inte är, att ge en så klar bild som möjligt kring situationen.
Nu i dagarna efter derbyt har det byggts upp en hätsk debatt rörande Paolo Di Canio och hans politiska ställningstagande - och tillämpande - samt målfirande. Från rödgult håll har det höjts många kritiska röster, inte minst från Franco Baldini - Romas sportdirektör. Saken är nu i federationens händer för utredning med hjälp av videoupptagningar och förhör med personen i fråga. Derbyhjälten associeras väldigt intimt med fascismen samtidigt som det finns väldigt snålt med konkret fakta beträffande förhållningssättet till ideologin på alla sätt och vis. Detta har hjälpt till att ge upphov till otaliga myter och falska sanningar. Fakta har vinklats åt bägge håll.
Personligen har jag inte läst hela Paolettos självbiografi och därav inte kunna vittna om ett aktivt och direkt ställningstagande om Mussolinis fascistregim. Däremot har jag i ett av de många utdrag jag läst påträffat kritik riktad mot kommunismen vilket i sig inte behöver betyda att man befinner sig på den andra sidan av det politiska spektrat. Gällande de tatueringar som det har siats ofantligt mycket om befinner sig de på armarna. Ifall det är en bild av ex-diktatorn Mussolini eller inte är det få som vet, men att det finns en fascistisk vink är väldigt många rörande överens om. Att den 36-årige anfallaren har nära och starka band med Irriducibili, Lazios ledande supportergrupp med - åtminstone från kärnans håll - en uttalad högerextremistisk politisk syn, stärker också den tesen.
Vad som är väldigt viktigt i dessa sammanhang är att inte hänga ut Di Canio för sin politiska åsikt. Den är han fri att ha och bör respekteras precis som allt annat. Vad kritiken skall riktas mot är om han har gjort något tvivelaktigt i ett officiellt sammanhang representerande Lazio. Det vill säga att under derbyt ha gjort den nazistiska/fascistiska hälsning som i lagstiftningen går under benämningen hets mot folkgrupp. Se bild.
Paolo själv dementerar anklagelserna genom att fastslå att inga politiska motiv förelåg händelsen. Om det sedan visar sig att det har funnits fascistiska intentioner där bakom är det givetvis fullständigt förkastligt, det är vi alla rörande överens om. Speciellt när det utspelar sig i ett sammanhang när han representerar Lazio - som på så vis också befläckas - inför hela världens ögon.
Det har även riktats kritik mot firandet av det ledningsmål han gjorde i den första halvleken. Från Romas håll har det uppfattats provocerande och opassande men faktum kvarstår att han inte - på den punkten - har gjort något orätt. Ifall man anser att det är moraliskt och sportsligt inkorrekt är en annan femma. Men det är trots allt ett hett romerskt derby vi pratar om, ett derby där många spelare, från olika lag, har uträttat aktioner av provokativ karaktär i åratal. Lägg därtill det ordkrig som bedrevs innan match, Di Canios entusiasm över att få ta på sig Laziotröjan efter flertalet år, hans euforiska tillstånd efter målet kryddat med hans något unika personlighet så är det inte ett alltför märkvärdigt agerande.
Återigen, här har mannen i fokus inte brutit mot några lagar, regler eller övergripande normer - bara mot subjektiva värderingar.
Slutligen bör det poängteras att de som lyfter honom till skyarna sympatiserar med honom e n d a s t för den spelare och laziale han är. Inget annat.
Med förhoppning om att situationen har blivit lite klarare.
