Atalanta 0 - 1 Lazio: Viktig premiärseger!
Vi var nog många som var oroliga innan denna svåra bortamatch. Lazio har inte spelat bra på hela försäsongen och kalla vindar har blåst kring både spelare och ledare. I afton vinner man dock rättvist mot Atalanta, efter ett fint spelmål signerat Hernanes samt riktigt vasst målvaktsspel av Marchetti.
Med en kall, fräsch Carlsberg och en betydligt mer smakrik Caol Ila slog jag mig ned framför MacBooken halv nio. Förmodligen lär det bli så i nio fall av tio under säsongen - kanske inte med alkoholen, men däremot med streamen som medium istället för televisionen, på grund av det i år så nedriga TV-upplägget av Serie A. Jag erkänner villigt: jag hatar laggiga streams med poppande reklam var tredje minut. Jag hade fan betalat 700 spänn i månaden enbart för att kunna se Lazio på TV, varje match, på min stora plasma i min sköna soffa. Är det någon vänlig själ där ute som vet hur jag och säkert många andra med mig ska gå tillväga får man hemskt gärna höra av sig. Men nu var det ju inte det vi skulle avhandla här, utan matchen i sig.
Atalanta bjuder på ett spektakel som heter duga då man bränner av fyrverkeripjäser i parti och minut innan avspark. Stadio Atleti Azzurri d'Italias hemmacurva är välfylld, och de politiska antagonisterna från huvudstaden mottas av en taggad hemmapublik. Inledningsvis är också Atalanta hetare och Lazio avvaktar lite väl mycket. Hemmalaget anfaller på bred front och kommer fram till ett par småfarliga lägen, som dock inte förvaltas särskilt väl. Jag anser att Atalanta har ett spännande lag, och underskattade Biondini kan mycket väl komma att utgöra skillnaden mellan en 18:e och en 11:e plats. Att German Denis är kvar kan man också tacka sina lyckliga stjärnor för.
Lazio spelar onekligen upp sig under andra hälften av halvleken, men Atalanta skapar ändå ett par farliga lägen. Duktige, irrationelle och tekniske Maxi har bland annat en frispark i 32:a som Marchetti sånär tvingas släppa förbi sig, men den atletiske burväktaren tippar bollen över. I 43:e får Schelotto ett drömläge att kvittera, men Marchetti rusar ut och gör en strålande räddning. Helt i onödan visar det sig dock vara, då Atalanta fått frispark emot sig sekunden innan. Marchetti har i vilket fall som helst varit en av matchens bästa spelare när domaren blåser av för halvtidsvila efter 45 spelade minuter. Vi leder med 0-1 på bortaplan och man får lov att vara nöjd, bortsett från att Zarate sitter på bänken. Argentinaren som är en betydligt bättre fotbollsspelare än både Candreva och Gonzalez. Tveklöst.
I 52:a har denne Gonzalez ett fint volleyskott, precis över ribban, efter ett inlägg från ständigt löpande Lulic. Hade uruguayanen bara fått ner skottet två decimeter hade målet varit ett faktum, och ett mycket vackert sådant. Lazio har såhär i börja av andra halvlek spelat upp sig, fattat modet, och för spelet på ett helt annat sätt. Många vill verkligen anfalla - Konko, Lulic, Candreva och givetvis också Hernanes och Klose. Det ser utan att överdriva betydligt bättre ut än så länge än vad det gjort under träningsmatcherna. Det enda som fortfarande stör mig är att jag inte kan se Zarate värma upp än.
Atalanta är knappast oävna och känns farliga matchen igenom. Lazios försvar uppträder dock förvånansvärt samspelt, något som givetvis inte är så konstigt då dessa herrar spelat med varandra även under fjolåret, men som ju i ärlighetens namn darrat betänkligt under försäsongen. I 80:e kliver Mauri ut och Onazi kommer in, i 84:e går Gonzalez ut och Cana kommer in. I 90:e minuten kommer så slutligen Scaloni in för att säkra resultatet. Ingen Zarate med andra ord, och jag blir så jävla irriterad. Nu ledde vi förvisso matchen och behövde inte en offensiv kraft i första hand, men kanske är detta ett tecken på att Lazios mest spektakuläre lirare inte ingår i Petkovics framtidsplaner.
Domaren lägger till tre minuter och Atalanta satsar allt framåt, men Lazio reder ut stormen och vinner rättvist, trots att Atalanta hade större bollinnehav och lika många skott på mål. Hernanes var bra, särskilt i första, och man måste även berömma mittbackarna som skötte sina uppgifter på ett nästintill klockrent sätt. Matchens bäste var dock Federico Marchetti. Han visade redan i fjol klassen under ett antal matcher och det känns roligt att se att han inleder denna säsong lika stabilt. Att han är vår bäste målvakt sedan den så älskvärde tjockisen Peruzzi råder det inga som helst tvivel om.
Fönstret stänger snart. Oavsett vad som händer kan vi nog konstatera att det ska mycket till för att vi ska åka ut i år. Idag får vi faktiskt vara rätt nöjda och glada som matchen kom att arta sig. Grazie, ragazzi!
Fönstret stänger snart. Oavsett vad som händer kan vi nog konstatera att det ska mycket till för att vi ska åka ut i år. Idag får vi faktiskt vara rätt nöjda och glada som matchen kom att arta sig. Grazie, ragazzi!
Jesper Lindbergjeppe_97@hotmail.com2012-08-26 22:52:00