Gästkrönika: Vad krävs för att inte bli konsekvent bortdömd?

Signaturen Il fischietto redogör varför han inte tror att domsluten emot Lazio i match efter match är en tillfällighet...

Det tillhör spelet att domare har dåliga dagar och tar felaktiga beslut. Jag köper det. Ofta pratar man om att de där domsluten jämnar ut sig i längden och att det är omoget att lägga stor vikt vid individuella misstag. Jag köper det också. Alltså, jag är helt på det klara med att man i första hand borde se över sitt eget hus och syna sina egna misstag innan man börjar svinga hejvilt åt alla håll. Och det var precis vad jag gjorde fram till förlusten i höstderbyt.
I de allra flesta fall bär spelarna och inga andra ansvaret för uteblivna resultat. Men vad händer när den här sannolikhetsläran viker av från det rationella mönstret, när domarmisstagen hopar sig och bildar en större och större fjäder som kliar en i ansiktet med eskalerande styrka? Först blir man överraskad och försöker vifta bort skiten. Sedan blir man irriterad. Till slut blir man förbannad.

Det är jävligt tungt att förlora en direkt avgörande Champions League-batalj efter att ha haft ledningen med både 2-0 och 3-2. Det är ännu tyngre att göra det efter två horribla domslut som påverkar matchen. Ingen Laziale kan påstå att matchbilden skulle blivit en annan om domarteamet sett Brocchis mål - Aronica bjussade ju generöst nog på ett självmål som tröst - men varje Laziale kan åtminstone konstatera att det känns märkligt att först missa det alla såg, och i nästa sekvens ändå uppfatta att det är offside i andraläget.
Ännu märkligare är beslutet att visa ut Biava i samband med straffen. Okej, jag köper att Luca Banti blåser straff. Det är ett enormt tryck på läktaren och kontakten finns, även om Cavani faller enkelt. Det är ingen straff, långt ifrån, men jag kan förstå att han blåser. Men rött kort!? Det är ett ynkligt beslut. Vi pratar ändå om en stormatch som står 2-3 och som förtjänar att avgöras på planen, inte av domaren. En hel sportslig säsong står på spel och miljoner kronor hänger på tabellpositionerna. Jag förundras över att man som domare i det läget måste hala upp ett rött kort och påverka matchbilden. Om det där är målchansutvisning borde samtliga straffar förutom de som föregås av hands rendera automatisk utvisning. Löjligt.
Det räcker med att titta på Milanoderbyt och se vilken färg på kortet som Javier Zanetti fick för att göra en jämförelse. Vill man dra det ännu längre - vilket man självklart vill - kan man fråga sig på vilket sätt Biavas ”tackling” är värre än Riises omfamning av Mauri i derbyt. Först tänkte jag att svaret nog är inkonsekvens från domarhåll och tillfälligheter. Sedan grottade jag ner mig i statistik – och helt plötsligt hade jag skaffat mig en annan uppfattning.

Fan, det här håller inte längre. Jag orkar inte leva med tron att det ska jämna ut sig i längden, för det är ju precis tvärtom. Något stämmer inte här. Ett topplag som legat topp-4 i stort sett hela säsongen borde inte skilja sig SÅ grovt statistiskt jämfört med andra lag. Jag är tillräckligt luttrad för att inte ta straffstatistik på blodigt allvar (den kommer alltid att diffa på några siffror, det är oundvikligt och logiskt) men jag är också tillräckligt eftertänksam för att notera ett avvikande mönster. Maurizio Zamparini såg det redan i januari och satte upp klubben för försäljning i protest. I går fick även Claudio Lotito och inte minst Igli Tare nog. De må vara två komplicerade herrar, men jag måste säga att jag förstår dem. Speciellt Tare. Han lackade helt sonika ur och bröt tydligen mot reglerna så grovt att han fått något sorts förbud, fråga mig inte från vad, fram till maj.

För det hjälper uppenbarligen att gnälla. Det hjälper att filma. Det hjälper att utmåla sig själv som offer. Det känns tråkigt, men det är kanske vad som krävs för att inte bli konsekvent bortdömd.

Våra antagonister på andra sidan Tibern, som snyftade ut och krävde respekt redan efter fjärde omgången, är ett lysande exempel på det. Nu har Roma helt plötsligt tilldömts flest straffar i Serie A. Utan att kunna ange trovärdig källa, läste jag någonstans att de gulröda dragit fördel av tveksamma domslut mot i tur och ordning Lazio, Udinese, Chievo, Bari, Catania, Cesena, Bologna, Parma och Lecce. Men som sagt, det kanske bör tas med en nypa salt trots allt. Fast det är värt att undersöka…
Innan någon påpekar hur bitter jag över fem raka derbyförluster (det är jag för övrigt, jävligt bitter till och med) och bara vill hitta saker att skylla på, är det värt att påpeka att Roma bara är ett exempel. Gazzetta dello Sport ger er det kompletta svaret för hur straffarna fördelats den här säsongen:

1) Roma 9 straffar
2) Sampdoria, Napoli, Bari 7
3) Inter, Udinese, Brescia 6
4) Milan 5

och så ett hopp förbi en attans massa lag till:

17) Chievo, Cagliari, Lazio 2
20) Palermo 1

Jaha, säger ni, men den där statstiken visar ju inte hur många straffar lagen fått emot sig! Snabbt löst:

1) Milan, Genoa, Sampdoria 1 straff
2) Napoli, Fiorentina, Bologna 3
3) Inter, Juventus, Chievo 4

och så ett hopp förbi en attans massa lag till:
17) Lazio 6
18) Palermo 7
19) Bari 8
20) Parma 10

Jaha, säger ni igen, men att topplagen får många straffar brukar ju ofta kunna förklaras med ett stort bollinnehav och många situationer i straffområdet. Ja, det stämmer för topplagen i Italien. Samtliga lag som kämpar om Europaplatserna, Juventus marginella 3-4 exkluderat, har fått fler straffar än vad man fått emot. Förutom Lazio, som stoltserar med siffran 2-6. Och Palermo, som har 1-7.

Varför viker dessa två klubbar av så markant? Där har ni frågan som måste besvaras. För ingen kan väl med trovärdigheten i behåll hävda att det är en tillfällighet att det är just Lotitos Lazio och Zamparinis Palermo som ligger ”i botten” i båda strafftabellerna? Det finns bara ett svar och det är nej. När man tittar på statistiken blir det pinsamt uppenbart att Serie A skiljer på lag och lag.

*****

Här sticker jag igenom med lite raljant kuriosa som blir ganska förnedrande för alla inblandade parter när man punktar upp den såhär.

- Roma har över två ligaderbyn fått fler straffar än vad Lazio har fått under hela säsongen.
- Roma fick i höstderbyt lika många straffar som Lazio fått under hela säsongen.
- Roma har fått lika många straffar i de fyra senaste derbyna som Lazio fick under hela ligasäsongen 09/10, det vill säga fem.
- Lazios straffstatistik i Europa de senaste åren är, om jag inte räknat fel, 4 för och 2 emot.
- Udinese, som likt Lazio var ett bottenlag förra säsongen och ett topplag i år, har fått 13 straffar med sig sett över dessa två säsonger. Det är nästan dubbelt så många som Lazio, som fått sju.
- Luca Banti är från Livorno. Det är Lucarelli och Mazzarri också.
- Lazio har en hårresande dålig statistik med Tagliavento, som dömde senaste derbyt, efter Calciopoli.
- Det ryktas om att Tagliavento var romanista i sin ungdom.

*****

Faktum är att Lazio bara får straff när Libor Kozak är på planen. Att tjecken fixat båda straffarna i år säger det mesta om att ja… det lönar sig fan att falla enkelt. Det är ingenting jag går i taket över. Men det är ett pinsamt betyg till de italienska domarna. Vi kikar:

Sampdoria-Lazio, premiär. Lichtsteiner lägger händerna på Guberti och hemmalaget gör 1-0 på en väldigt tveksam straff sett till matchens vikt och skede. Det är bottenlagets första av sju straffar såhär långt. På minuskontot finns bara en. Noterbart.

Lazio-Bologna. Ställningen är 2-1 när Libor Kozak faller alldeles för enkelt och sätter 3-1 på en felaktig straff. Tungt för Bologna.

Fiorentina-Lazio. Domaren, vem det nu var, är skymd av Ledesmas rygg när Cerci lägger sig i straffområdet och kan rimligen inte se att den senare filmar. Han chansar dock på att det är straff, förmodligen med vetskapen att Fiorentina öppet satt press på domarna i det skedet, och 1-0 för hemmalaget är ett faktum.

Lazio-Roma. Lichtsteiner tar klumpigt med handen i straffområdet och Roma gör 1-0 på en korrekt dömd straff.

Lazio-Roma. Julio Baptista knuffar omkull Lichtsteiner med två händer i ryggen innan han faller över ett ben i straffområdet. Domare Morganti, som inte blåser när Mauri rivs ner på mållinjen med öppet mål i ett tidigare skede, pekar på punkten igen. Det är korrekt, men situationen innan visar tydligt att det är frispark för Lazio.

Lazio-Fiorentina. Kozak faller enkelt vid kontakt med Kröldrup i straffområdet. Straffen är billig sett med neutrala ögon och 1-0 ett faktum. Sett med Lucas Bantis ögon är det däremot straff, målchansutvisning och tre poängs avdrag i tabellen för våldsamt uppträdande.

Roma-Lazio. Förhandssnacket har till stora delar handlat om domare Tagliaventos track record för Romklubbarna efter Calciopoli och den gulröda klubbens tendens att få straffar med sig i derbyn. Vad gör domaren? Han ger Roma en tveksam straff.

Napoli-Lazio. Läs ovan för kommentarer.

Är jag partisk i min bedömning? Då ber jag er snällt titta själv och bedöma. Jag är tämligen säker på att vilken neutral åskådare som helst skulle komma fram till ungefär samma analys. Och det är precis vad Lotito, Tare och i synnerhet Eduardo Reja gjort i dag. Det kanske är det som krävs.

Men jag utgår från att det inte kommer att hända någonting och räknar kallt med att Lazio får samma behandling som Zamparini. Men jag tar gärna chansen, för jag tycker att diskussionen har ignorerats. Både i Italien och i Sverige. Kanske framförallt i Rom, där det som bekant för Laziali görs skillnad på lag och lag. Det är därför jag skriver det här. Inte för att få domslut med mig, utan för att slippa drabbas av dem i match efter match.

Fotnot: Jag ber om ursäkt för eventuella statistiska fel. Hela strafftabellen kan återfinnas här.

// Il fischietto