Salernitana - Empoli2 - 1
Lazio 0 - 0 Chievo: Totalt haveri
De flygande åsnorna fortsätter att gäcka Lazio på Olimpico. Total brist på spelidé, dålig kommunikation och trötta fötter resulterade i ett mållöst möte under onsdagskvällen. Sett till spelbilden under större delen av matchen ska hemmalaget vara glada att man ens lyckades behålla en poäng, då Bizzarri hade änglavakt vid mer än ett tillfälle.
Går det denguefeber i de himmelsblå leden? Efter att Lazio så enkelt avfärdade Novara på Olimpico tidigare i december var det väl få som hade väntat sig den spelbild som vi fick se ikväll, även om Romlaget haft stora problem mot just Chievo på hemmaplan under senare år. Men det här är ett möte som man som Laziosupporter helst bara glömmer.
Faktum är att gästerna var de som styrde spelet under hela första halvlek. Ett minst sagt blekt Lazio tvingades slåss med näbbar och klor för att hålla rent framför eget mål, trots att både Dias och Konko äntligen återfanns i startelvan. Biava återtog sin plats i mittlåset, även om Diakité visat sig mer än värdig det förtroende han fått under senhösten. I mål skulle Bizzarri fylla tomrummet efter Marchetti. Och som han gjorde det. Herregud.
Redan efter en minut får andremålvakten göra sin första räddning, då han parerar ett hårt skott som styrs ut via ribban. Och fler guldlägen ska gästerna snuvas på: Paloschi får pannan på en förlupen hörna, men Bizzarri uppvisar blixtsnabba reflexer och får en hand på bollen. Vid ett tillfälle lyckas Pellissier runda Laziomålvakten, men då är Dias där och täcker ut bollen från ett annars öppet mål.
I övrigt är Lazios backlinje totalt bortgjorda, man har stora svårigheter att upprätthålla offside och verkar inte ens klara av att mönstra Chievoanfallet rent fysiskt: Luciano bränner iväg på en ensamräd från halva planen i slutet av första halvlek. Mot sig har han Radu och Dias, som jagar efter honom som yra höns. Dias orkar inte ikapp honom och rumänen snubblar på sina egna skosnören. Fri framför mål behöver han bara placera skottet, men tack och lov går skottet rakt på Bizzarri, som får ut bollen till hörna.
Offensivt har Lazio om möjligt ännu mindre att komma med. Hernanes faller ur matchen direkt, och blir mycket rättvist också utbytt mot Gonzaléz i halvlek. Cissé och Klose får inte mycket att jobba på, då Ledesma gräver sig allt djupare ner i sin månadslånga psykos med fortsatt meningslösa chanspassningar. Lulic och Cana är ojämna, men verkar åtminstone vara de enda två i laget som verkligen vill vinna matchen. Och på sidlinjen står Reja och tuggar tuggummi med en sådan förbannad frenesi att käkarna när som helst tycks riskera att gå i lås.
Första halvlek slutar alltjämnt 0-0, och i halvleksvilan kunde man kanske tro att några väl valda ord i omklädningsrummet skulle kunna få lite fart på hemmalaget. Men det är först när Cissé kliver av i 64:e minuten och Rocchi kommer in som Lazio har en chans att börja styra matchen.
Men det är för sent. Tiden rinner iväg, och även om hemmalaget nu äntligen börjar visa lite grinta framåt är det ingen som lyckas bryta igenom det täta Chievoförsvaret och hota på allvar. De två bästa chanserna är distansskott från Lulic, som inte ens går på mål. När Reja i 85:e minuten även hivar in Kozák på plan, och Konko går ut börjar det hända något. Men med så lite tid kvar på klockan lyckas Lazio inte med mycket mer än att vinna en rad hörnor som en ymnigt svettande Ledesma förpassar till glömskans förlovade land.
0-0 alltså. En ynka poäng, som dessutom är oförtjänt vunnen sett till matchen. Därmed är alltså den första halvan av säsongen slut, och vinteruppehåll väntar. Låt oss hoppas att laget förvaltar vilan väl, för ser det ut såhär i vår ska vi vara oerhört nöjda om Lazio ens lyckas kvalificera sig till Europa League igen. CL-drömmarna står och faller på likstela hemmamatcher som denna. Men: sett till tabellen har Romlaget fortfarande allt att vinna. Vågar man hoppas på att Lotito öppnar plånboken i vinter och slänger in en joker i mittfältet?
Forza Lazio!
