Lazio-Milan 2-0: Non Mollare Mai!
Januarimercaton lämnade en hel del att önska för Lazio. Förutom bitterhet då. Hur skulle laget reagera? För att inte tala om fansens reaktion? Snöovädret som drabbat vissa delar av Italien och fått ligamatcher uppskjutna påverkade inte mötet mellan Lazio och Milan. Publiksiffran måste ha varit säsongens bästa hittills bortsett från derbyt och mattan såg bra ut till skillnad från många andra italienska arenor den här kvällen.
Lazio hade inför kvällens drabbning inte besegrat Milan i ligan på senaste tjugosju mötena. Timmarna innan match kom beskedet att Klose inte kunde medverka. Innan hade Cissé valt att fly den eviga staden, så även Sculli. Primaverans skyttekung får aldrig chansen utan lånas ut och Libor Kozak kan av erfarenhet bara skada Milanförsvarare. Kvar finns kaptenen, den nya om än något åldersstigna bandieran Tommaso Rocchi.
Lazios startelva.
Marchetti; Konko-Biava-Dias-Radu: Gonzalez-Ledesma-Matuzalem-Lulic; Hernanes; Rocchi
Milans startelva.
Abbiati: Abate-Nesta-Silva-Mesbah; Ambrosini-Van Bommel-Nocerino; Robinho-Ibrahimovic-El Shaarawy
Matchen inleds med svängigt spel där lagen turas om att anfalla. Ibrahimovis droppar ner och hämtar boll för att senare servera djupledslöpande Nocerino i fint nickläge. Marchetti tvingas till fin parering. Under matchens inledande tjugo minuter skapar Lazio flera hörnor efter fint omställningsspel som tyvärr blir resultatlösa. Anfallsspeletbygger på offensiva yttrar i form av Gonzalez och Lulic. På mitten hjälper Hernanes till defensivt och ger inte Ambrosini och Van Bommel någon yta. Lazio backar hem och inleder presspelet lite ovanför mittlinjen. Milan tillåts föra spelet. Lazio försöker kontra så fort man vinner boll, oftast med Rocchi som ständig djupledslöpare.
Nackdelen med disciplinerat försvarsspel är att så fort någon inte gör jobbet eller tappar koncentrationen så blir det farligt. Man litar för mycket på varandra och det uppstår förvirring när försvarsmönstret bryts. Lazio försvarar på liknande sätt som man brukar göra i derbyt (vilket gör att jag tänker i dessa banor) Det blir farligt när Ibrahimovic väljer att gå ner och hämta boll. Det uppstår frågetecken om vem som har ansvaret för den väldige svensken. Ofta får han fram passningarna även om han ofta väljer svåra alternativ.
Efter en halvtimmas spel levererar Ibrahimovic en mycket fin passning i djupled till El Shaarawy. Den unga italienaren kommer något fel till bollen och Marchetti hinner ut och störa. El Shaarawy petar bollen förbi Marchetti men väljer att stå på benen trots att målvakten är på honom. En eloge till den unga talangen!
Nästa chans går återigen till Milan. Den här gången är det Ibrahimovic som löper i djupled och har El Shaarawy med sig på andra sidan halvt fria med Marchetti. Lazios backlinje hinner upp Ibrahimovic som väljer att inte spela diagonalt. Tur för Lazio, det är sådana här lägen som brukar straffa oss.
Precis som Martin Åslund säger i TV11 i slutet på första halvlek, Edy Reja verkar ha fått matchen dit han ville, trots att Milan har 65 % bollinnehav. Ställer man upp med en djupledsgående anfallare och offensiva yttrar syns det tydligt vilken spelidé som för dagen används.
Andra halvlek hinner knappt börja innan en straffsituation uppstår till följd av en hands i Lazios straffområde. El Shaarawy rinner igenom efter bröstpass från Ibrahimovic. Milan vill ha straff, Laziospelarna protesterar. Reprisen visar att det är Dias som får bollen på handen, Milan kunde lika gärna fått straff där. Tur igen för hemmalaget. Fem minuter senare skadar sig Dias då han lyfter i väg bollen. Sträckning i baksida förmodligen och därmed är Stankevicius tillbaka i laget igen. Den kanske mest betydelsefulla spelaren efter Klose tvingas utgå.
Man ser tendenser till farliga chanser för Lazio. Några kontringslägen och djupledslöpningar visar att Milans backlinje är sårbar. Känslan är att med den rätta skärpan i den avgörande passningen kan laget hota. Med tjugo minuter kvar driver Radu upp bollen framgångsrikt. Domaren bedömer att Radu spelar bollen mot Rocchi och därefter springer in i Milanförsvararen. Rocchi tycker annorlunda och protesterar ordentligt. Gult kort på kaptenen som visar känslor. Curva Nord tänder till.
Milan skapar inte jättemycket men är inte ofarliga. Robinho får in bollen i straffområdet. Bollen flipperspelar innan Ibrahimovic avslutar tamt. Till slut hamnar bollen i famnen på Marchetti och man kan andas ut.
I 76e minuten exploderar Olimpico. Gonzalez spelar in bollen till en felvänd Rocchi som släpper vidare till Hernanes som kommer löpande i djupled. Hernanes skjuter i steget, precis före sin försvarare, och in i Abbiatis bortre hörn. Så här långt taktiskt fulländad insats av Edy Reja och Lazio. 1-0.
Målet ger Laziospelarna ny energi och laget börjar ta löpningar för varandra. Konko kommer runt på kanten och spelar in bollen mot Rocchi som återigen hoppas över bollen som hamnar hos Hernanes. I liknande läge skjuter profeten tätt utanför. Herregud, vilken möjlighet!
Milan försöker anfalla. Defensiva kuggar som Van Bommel och Ambrosini byts under andra halvleken. In kommer i stället Emanuelsson, Seedorf och nyförvärvet Maxi Lopez. Lazioförsvaret får kampas mot två targets i form av Ibrahimovic och Maxi Lopez men Biava visar fin ledarskap.
I 85e minuten exploderar Olimpico igen. 2-0! Hernanes sticker in bollen till den evigt springande Lulic som spelar snett bakåt till kapten Rocchi som distinkt smäller upp bollen vid närmaste stolpen. Vilken kväll! Vilken match av Lazio!
På en långboll lyckas Ibrahimovic med en Zlatanprestation ta ner bollen och avsluta kvickt. Bollen rullar tätt utanför Marchettis vänstra stolpe. Mål där och Lazios trygga spel hade varit som bortblåst. Reja väljer att byta in Candreva som får några minuter på sig att visa framfötterna. På stopptid lämnar kaptenen, tillika en av matchens giganter. In kommer Antonio Rozzi, född 1994. Debut och Reja visar att han kan lufta juniorer. Väldigt roligt att se! Lazio har även Barreto i Primaveralaget, en äldre anfallare än Rozzi som gjort flera mål. Sen även Ceccarelli som i januari gått på lån. Personligen funderade jag på varför Reja inte lät kaptenen i Primaveralaget, Luca Crescenzi, få speltid. Svaret är att försvararen är skadad och borta till mitten på mars, så kanske i slutet på säsongen tidigast.
Milan utgör inget större hot under slutet av matchen. I stället får Olimpico njuta och Laziofans världen över tillfälle att glädjas med sitt lag. Underbart att höra ett fullsatt Curva Nord sjunga i slutet av matchen och på så sätt bära fram sitt lag. Spelarna svarar med att prestera på högsta nivå utifrån kvällens förutsättningar. Lazio 2011/2012 är ett lag som kan förlora mot samtliga lag, men kan framför allt vinna mot samtliga lag.
Funderingar efter matchen
Ledesma – Matuzalem – Hernanes. Tekniskt utmärkt men bollkära och stillastående. Saknade Christan Brocchi.
Det är sorgligt att se att Nestas glansdagar tyvärr är räknade. När Thiago Silva saknas syns det tydligt att den forna klubbikonen inte riktigt hänger med de allra bästa längre. Idag spelade förvisso Silva, men med Bonera eller Mexes bredvid sig blir Nesta en skugga av sitt forna.
Lazio hade verkligen behövt förstärka i januari. Många offensiva namn föll oss ur händer, men varför pratades det inte ordentligt om att förstärka defensiven? Vår viktigaste försvarare Dias går sönder och vi tvingas sätta in Stankevicius. Ibland gör han det bra, men jag tror inte att han tekniskt skulle platsa ens i Allsvenskan. Vi borde ha tagit in en ny mittback (och såklart en offensiv kraft).
Det här blev en kväll att minnas. Milanspöket är borta. Lazios säsong kan fortfarande sluta framgångsrikt. Non Mollare Mai!
