Lazio - Fiorentina: Kozák x 2
De annars så färgstarka Fiorentina var ovanligt bleka på lördagskvällen. Trots en sömnig första halvlek lyckades Lazio till slut kriga sig till en välförtjänt seger - genom två mål av unge Libor Kozák.
Innan avspark kändes det en aning dystert. Tre mycket viktiga namn saknades i startuppställning: Dias, Hernanes och Zárate. Klippan i mittlåset var avstängd, kreatören på mittfältet bänkad och Maurito sonar sitt straff för knytnäven som slog slint. Det var svårt att se hur Lazio skulle kunna övertyga utan dessa herrar, som ju kommit att bli något av lagets ryggrad. Formstarke Diakité fick ta Dias plats i försvaret, González tog den svåra uppgiften att vikarera för Hernanes och unge Kozák startade matchen vid sida om Floccari. Det skulle visa sig att fungera förvånadsvärt bra, trots allt.
Första halvlek börjar klumpigt och Fiorentina får tre frisparkar på lika många minuter. Lazio visar inledningsvis inte upp något skönspel varken framåt eller bakåt. Det första anfallet för de himmelsblå lovar ändå gott: Mauri når Floccari, som drämmer till. Boruc petar ut bollen till hörna och hela Stadio Olimpico sätter i halsen när Mauri försöker sig på en cykelspark efter att ha blivit serverad bollen på silverfat en meter ifrån mål. Onödigt och krångligt i ett sådant läge. Målet uteblir, men situationen är början på ett tryck från hemmalaget som ska komma att stå sig matchen ut.
Redan efter elva minuter måste Diakité kliva av i förmån för Stendardo efter vad som ser ut att vara en sträckning. Synd, då han så långt in i matchen verkat pigg och fokuserad. Standardo ska dock komma att sköta sin uppgift så väl att varken Dias eller Diakité är saknade på planen.
Det handlar mest om Lazio i första halvlek. Undantaget är ett mycket fint skott från Cerci som Muslera trots allt stöter ut till hörna utan problem. I övrigt är Viola oerhört uddlösa, mycket tack vare ett fint försvarsarbete av Stendardo och Biava. Snart tvingas också Floccari kliva av planen och Sculli tar hans plats.
Många av Lazios anfall byggs upp av Lichsteiner, som ångar på som en galning längst med högerkanten. Tyvärr går det bara att konstatera att Reja måste sätta grabben i hårdträning vad gäller inläggen: Fiorentinas målvakt behöver inte röra sig ur fläcken då bollarna dimper ner rakt i famnen på honom. Ledesma har liknande problem med passningsspelet denna kväll, felpassningarna är otaliga och dessutom står han och sover på mittfältet flera gånger och blir bestulen på bollen av spelare som kommer upp bakom honom. De riktigt farliga chanserna uteblir trots en påtaglig dominans på planen och första halvlek slutar utan mål.
Tio minuter in andra halvlek växlar Lazio upp tempot, och det är inte en minut för tidigt. Sculli, som varit helt osynlig sedan han kom in, har kommit igång och även González levererar allt stadigare. Han spelar med stor viljestyrka, även om han stundvis är lite sävlig med bollen. Visst saknas Hernanes, men snarare på grund av att Mauri inte lyckas producera särskilt mycket på sin kant.
Kozák börjar se trött ut, han blir också hårt åtgången av Fiorentinas försvar när han försöker bryta sig igenom. Detta ska dock bli vad som ger Lazio ledningsmålet, då unge Kozák blir tacklad i målgården och tilldöms straff. Han förvaltar den väl och sätter 1-0 för Lazio, klockrent i vänstra hörnet. Och genast tycks spänningarna släppa. Minuterna senare snor Mauri åt sig bollen och plötsligt är hemmalaget i anfall med fyra mot två. Brocchi når Sculli som lyfter bollen oerhört galant strax ovanför Borucs utsträckta hand, varpå Kozák nickar in den i kassen. 2-0 till Lazio och matchen är avgjord.
Resterande delen av matchen roar sig publiken med att bua ut Behrami, som byttes in efter målet. I övrigt görs inga särskilt genomtänka anfall från något av lagen och när Hernanes byter av González behöver han egentligen bara hålla igång laget i väntan på att domaren ska blåsa av.
När matchen är över kan jag inte sluta tänka på den grinta unge Libor Kozák har visat de senaste matcherna han har fått förtroende att spela. Han är inte vår skickligaste striker, men killen har en vinnarskalle och en vilja som räcker oerhört långt. Det behövs för att de där målen ska komma, och den mannen var guld värd ikväll. Jag tänker på en reklamfilm för TV-licens som visades i tid och otid på SVT förra året:
"Det är denna människa vi kan tacka för nya perspektiv. Det är denna människa vi kan tacka för att vi har en valmöjlighet. Det är denna människa vi kan tacka för att en vanlig dag kan bli en stor dag. Det finns bara ett ord som ger denna människa rättvisa: hjälte."
Forza Lazio!
