Är derbyt på väg att urholkas?
I mitt tycke är det här fortfarande ett av Europas sista heliga derbyn mellan klubbar av modell större. Rivaliteten mellan huvudstadsklubbarna är oerhört viktig men på senare tid tog Roma första steget till att urholka denna rivalitet. Sedan finns det andra saker som lurar i vassen…
Sedan länge så har derbyt mellan Milano-giganterna Milan och Inter förlorat mycket av det som just Romderbyt bjuder på. Jag vet inte hur många spelare som tagit språnget mellan dom olika delarna av Milano med kort varsel? Seedorf, Zlatan Ibrahimovic, Ronaldo och Balotelli är endast dom som dyker upp i minnet på rak arm, listan kan säkert göras mycket längre.
Tror ni något liknande varit acceptabelt i Rom? Nej, inte för stunden, det närmaste vi kommit i relativt modern tid är att Kolarov, efter X-antal år på dom brittiska öarna valde en övergång till Roma. Detta efter att ha representerat Lazio tidigt i sin karriär och bland annat gjort mål mot just Roma. Personligen trodde jag att Romanisti skulle göra uppror i Rom och gå man ur huset för att protestera mot ledningen - men icket. Jag antar att supportrarna till den här klubben är vana vid att bli förbigångna, ständigt vara förlorare i alla möjliga sammanhang i det långa loppet och se nyckelspelare lämna klubben, ofta för tidigt och alldeles för billigt. Men att ledningen nu köpt in en Laziale? Det måste kännas värre än att punga ut sanslösa pengar på en evigt skadad och seg Pastore tänkte jag. Men nej…
Den här traditionen, med en fientlig inställning mellan dom båda huvudstadsklubbarna är inget man ska rubba på, den är av yttersta vikt. Övergången Kolarov gjorde var och är ett steg i fel riktning och jag hoppas för båda sidors skull, att något liknande aldrig mer kommer upprepas.
Derbyt ska vara en helig match, rivaliteten mellan klubbarna är som en pulsåder som håller klubbarna igång när man bortser från amerikanska dollar på den ena sidan och Lotitos snålande på andra. Hur roligt hade det varit för oss Laziales om Roma ej funnits? Om den här matchens betydelse sakta men säkert börjat urholkas? Om klubbarna rent av börjar byta spelare emellan varandra som typ Milan och Inter gjort?
Men urholkats har det nu börjat göra. Bara en snabb koll på spelarnas allt mer öppna sociala medier återspeglar kanske inte det vi supportrar kände inför matchen tidigare. Jag menar, Sergej Milinkovic-Savic sitter på ett hustak och skålar med vänner, Correa lägger upp selfies och nyförvärvet Valon Berisha postar ett inlägg på en energidrycks burk. Hur det ser ut på Romaspelarnas konton vet jag ej men jag kan tänka mig något liknande. Visst kan detta vara helt normalt beteende för den här generationen och kalla mig gubbe om ni vill, men för mig skickar det fel signaler.
När jag började följa Calcio på nära håll såg man ytterst sällan bilder på spelarna i privata sammanhang och om spelarnas barn råkade komma med på en bild i pressen, då till och med maskades ögonen på dom.
Inför ett Romderby var i princip allt man fick reda på under veckans gång - att lagen låst in sig på Formello och Trigoria för att kunna släppa ut all den frenesi, kraft och adrenalin man samlat ihop under dom 90 minuterna som komma skall. Men även för att man på klassiskt italienskt vis ville få spelarna att kunna hantera alla sorters problem motståndarna skulle kunna bjuda på. Ofta blev det tajta intensiva matcher med många gula och röda kort. Känslor som rann över och en kokande arena. Precis som det ska vara.
Missförstå mig inte, vi kunde ofta bli besvikna på resultatet, ett självmål av Negro, en straffmiss av Mihajlovic eller en äcklig chip av Francesco Totti. Men viljan, motivationen och adrenalinet hos spelarna slog ytterst sällan fel, båda lagen gick in med full kraft i varje närkamp och matchens betydelse kändes som en VM final, varje gång, oavsett tabellpositioner. Ingen spelare gick, förr i tiden, in med en likgiltig inställning på samma sätt som vi sett nu på slutet. En förlust bortförklaras med att det finns en morgondag och att laget hade otur osv.
För låt oss vara ärliga, det derbyt vi fick uppleva i höstas var som Eminem beskrev ett tidigare misslyckat album: ”In fact, let's be honest, that last "Relapse" CD was eh”
Detta skriver jag inte för att laget jag håller kärt förlorade klart med 1-3, nej detta är något som pågått under en längre tid. Titta bara på Curva Suds tifon på slutet, där snackar vi uppgivenhet.
I den här tiden som vi lever i just nu så finns det fullt med distraktioner, många tittar mer i sin mobiltelefon än på sin omgivning, man kommunicerar genom appar och internet mer än vad man gör i verkliga livet och människor är allmänt folkskygga. Människor har även svårt att koncentrera sig på en sak helt enkelt och jag kan tänka mig att det är samma syndrom för dagens spelare.
Jag menar inte att spelarna endast sitter i telefonen och knappar hela dagarna när det inte är träning men jag ställer mig frågande till om den uppladdningen som sker inför öppna ridåer är rätt väg för att ta sig an en match som egentligen betyder en lyckad eller misslyckad säsong för folket som vecka efter vecka betalar för att se lagen på hemmaplan och bortaplan.
Kan ni tänka er t.ex. Charlotte Kalla sitta dagarna innan ett OS-lopp, skålandes med vänner på ett hustak? Hur skulle omvärlden eller Sverige reagera på det?
Spelarna är likt oss supportrar i grunden endast bara vanliga människor, Ciro Immobile behöver gå på toaletten precis som du och jag. Lucas Leiva har säkerligen vardagliga bekymmer liknande dom du och jag har! Och någon spelare i truppen har kanske en flickvän/sambo/fru som är ledsen för att han är borta hemifrån för mycket.
Det jag menar är att spelarna nu för tiden garanterat har samma distraktioner som oss andra. I sinnet kanske dom inte hinner ladda upp inför ett derby eller ens förstå innebörden av det. Daniele De Rossi kan berätta för Romas ynglingar som skäms över pinsamma morsor och Stefan Radu kan säkerligen berätta för Lazios motsvarigheter vad ett derby bör och ska betyda. Men hur lång tid har vi kvar innan allt är över? När ebbar det ut fullständigt?
Överst på Lazio forumet, i skrivande stund är frågan: Var är hetsen inför derbyt? Och på Romaforumet här på Svenskafans nämns inte ens derbyt på lördag i ett enda inlägg under dagen - i skrivande stund.
Både Romafansen och vi kommer säkerligen se matchen på lördag, på TV, ful-stream eller på plats i Rom. Men frågan är om derbyt är på väg att tappa sin betydelse för den gemene supportern? Finns det någon räddning? Har inte spelarna ett jätte ansvar gentemot fansen inför den här matchen?
Vi lämnar det där och hoppas att dom ljusblå tvålar dit sin 27 år yngre släkting rejält på lördag. Jag ska iaf njuta av matchen - utan distraktioner.
