Hur dom italienska klubbarna manipulerar siffror
Någon som höjt på ögonbrynen nu på slutet? Någon som kommit ur sommarlunken och tittat på vad som faktiskt hänt klubbarna emellan i transferfönstret som nu rullar för fullt i Italien? Någonting luktar ruttet, det luktar faktiskt kryphål på långa vägar.
När man pratar om €20-€30 miljoners värvningar så brukar det oftast handla om etablerade spelare som byter klubb. Oftast väldigt duktiga spelare också som i sin tur kan ge klubben en massa tillbaka, både genom sponsoravtal, mer fans och att i överlag öka anseendet på klubben som spelaren nu ska representera.
För Lazio så har värvningar av den här storleken varit utom räckhåll. Inte ens pressen lyckas trycka ut ett rykte om att Lazio skulle kunna betala något i den storleken. För ett år sedan köpte Lazio Joaquin Correa för €15m och argentinaren blev då en av Lotitos dyraste köp sedan han tog över klubben.
Många Laziofans så väl som vanliga Calcio-fans har under säsongen förundrats över hur pass låg transfersumma Lazio faktiskt betalade - sett till kvalitéerna som han besitter. Visst, han var inte den mest framstående spelaren i Sevilla innan, men han hade visat glimtar av briljans under sin tid där, bland annat när han vände upp och ner på Old Trafford en kväll i Manchester. Han är stor, snabb och tekniskt. Utöver det är han i helt rätt ålder - 23 år när han anslöt till Lazio.
Transfermarkt är en sida som värderar spelare och oftast så tycker jag att deras värderingar är rimliga sett till det stora hela. Correa var enligt dem värderad till €10m medan Lazio betalade €15m till Sevilla. Det är inget konstigt med det. Hittills är allt i sin ordning va?
Claudio Lotito pratade med pressen imorse igen, efter det att hans ord om Sergej Milinkovic-Savic spridit sig snabbt. Presidenten ville förtydliga och kasta ljus på ett problem som finns inom italiensk fotboll och i synnerhet mellan ett par av dom sju systrarna. Givetvis inledde han med att berätta att klubben nu under hans era, gått från att ha en skuld på €500m till att ha byggt en stabil grund av betong att stå på. Inte sand som vissa andra.
Han menar även på att andra italienska klubbar brukade komma och köra över Lazio. Ta vad dom ville ha. Det är inte så längre. Nu sätter Lazio upp reglerna och om inte Lazio tjänar på det, så blir det inget. Han fortsätter och berättar att Lazio har satt standarden nu, Lazio är erkänt internationellt och respekterat.
Det finns inga förutsättningar för att Sergej skulle lämna klubben just nu under dom förutsättningar som råder.
Det han syftar på är givetvis i Italien. Roma är en klubb i djup kris och desperationen genomsyrar allt som händer på andra sidan av Rom nu. Det har gått så långt att man gjort upp affärer med Juventus - enbart för att rädda deras ekonomi. Rent fusk skulle många kalla det. Varför?
Har ni hört talas om den fantastiska Luca Pellegrini? Det italienska fenomenet som mäktade med hela 16 Serie A framträdanden förra säsongen? Juventus blev så imponerande (tydligen) att skriken ekade inne på kontoren i Turin: ”HONOM SKALL VI HA” (eller inte). Roma ville iallafall ha en spelare i Juventus som heter Leonardo Spinazzola och samma visa var det väl där, på Trigoria ekade skriken (Nu kan ni den): ”HONOM SKALL VI HA”. Samtidigt som direktörerna tittade ner på sina papper med massor av röda pilar.
Spinazzola mäktade med 10 matcher i Serie A och ”såldes” för nästan €30m. Medan Pellegrini såldes till Juventus för €22m. För att sätta detta i relation till annat, så köpte Juventus i veckan De Ligt för €75m + bonusar. Det betyder alltså: Att med enkel matematik kan vi konstatera att Leonardo Spinazzola kostade cirka 40% av världens kanske mest eftertraktade spelare.
Detta manipulerande med siffror är genuint äckligt. Klubbar som Roma, Juventus, Napoli och Inter sysslar med att handla sinsemellan för monopolpengar. Där dom kan bokföra köpen för att gynna deras egna agendor och för att kunna kringgå reglementen.
Vi får ofta höra ord som ”marknaden är sådan…” när man pratar om att en spelaraffär är dyr eller liknande. Roma gjorde häromdagen klart med en till spelare. Den italienske mittbacken Gianluca Mancini från Atalanta.
I vad som beskrivs som en av dom mest komplexa affärer som gjorts så ska Atalanta sinom tid fått, jag vet inte hur mycket av Roma? Men det hela löstes initialt med en låneaffär där Bergamoklubben erhåller €2m från Roma.
Kostas Manolas lämnade Roma för till synes nästan €40m men för omständighetens skull så såg man till att skriva upp den ratade Napolispelaren Diawaras övergång till över €20m. Varför? Jo, Roma behövde pengar snabbt för att inte riskera sanktioner på grund av FFP, Napoli i sin tur kanske inte var så sugna på att punga ut hela €40m för att rädda en konkurrent?
En ratad Diawara kostade alltså lika mycket eller mer på pappret än Inters värvning av Lazaro som faktiskt varit helt ordinarie i sin klubb, och som imponerats och hyllats. Där är det säkert att säga att Inter faktiskt har betalat en realistisk summa sett till värdering. Precis som Roma fick göra för målvakten Pau Lopez (Värderad till €20m). Det finns heller ingen spelare som går i motsatt riktning som är övervärderad, detta är en återkommande sak när Serie A klubbar handlar spelare från utländska klubbar. Rätt summa som Napoli faktiskt köpte Manolas för är alltså cirka €14-15m och då skickade man alltså Diawara åt motsatt håll.
Sedan när vi ändå är inne på Inter, så leder det in oss på nästa sak. Det är ingen hemlighet att man är ute efter Romulo Lukaku. Enligt uppgifter erbjuder man en summa - givetvis uppdelad och hela faderullan. Men Manchester United verkar rata alla förslag och står konsekvent kvar vid sitt ursprungliga krav. Det verkar inte spela någon roll vad Inter sysslar med för Manchester United vill se pengarna, som tydligen inte verkar finnas, för då hade Lukaku redan dragit på sig den svart/blå tröjan.
Det Claudio Lotito menade med Sergej Milinkovic-Savic och potentiella köpare är att Lazio kan tänka sig sälja Sergej om rätt bud kommer - från en klubb med riktiga pengar. Lazio tänker inte nu eller i framtiden ge sig in i monopolbranschen med sina systrar. Detta kan också förklara varför Lazio gör så få affärer med andra Serie A klubbar. Acerbi köptes in från Sassuolo för €10m utan en spelare som gick i motsatt riktning. Den senaste värvningen av Manuel Lazzari föranleddes visserligen med att Alessandro Murgia gick i motsatt riktning, men han övervärderades inte och det gjorde inte Lazzari heller. Med facit i handen kunde ju lika gärna Lotito lagt ett bud på €30m för SPAL-spelaren och sagt: "Ni får Murgia för €18m..." - vilket skulle vara snarlikt vad Roma och Juventus sysslar med. Och både Lazio och SPAL kunde ha spridit ut pengarna på det mest fördelaktiga sättet. Varför sker det inte mellan vissa klubbar? Pratar Lotito sanning?
Milan har under dom två senaste säsongerna försökt sig på alla möjliga knep med att locka till sig Laziospelare, ledare och gud vet vad. Nu senast, för några veckor sedan, kom nyheterna om att dom efter misslyckandet med Inzaghi, Tare och Milinkovic - riktat siktet på Joquin Correa. Fansen gick i extas och argentinarens konton i sociala medier svämmade över av texter som "Welcome to Milan" och "Come to Milan". Blixtsnabbt skrev nyhetsbyråer ut att Lazio ville ha €40m för sin stjärna. Sen dog ryktet ut. Varför? Du räknar ut det vid det här laget...
Jag är ganska glad och stolt över att Lazio inte rättar in sig i det här ohederliga spelet som för många andra respektabla klubbar sysslar med i Italien.
Luca Pellegrini är värderad till €5m på Transfermarkt, såld för €22m till Juventus. Det vimlar av den här sortens uppgörelser mellan Serie A klubbar. Det är bara titta på klubbarnas köp och försäljningar.
Hur länge håller luftslottet?
