Rättvik - Örebro4 - 3
Lazio-Sampdoria 1-1
Bitter poängförlust på Olimpico.
Krislaget Lazio ställdes mot ett annat krislag i Sampdoria. Båda lagen var i desperat behov av poäng efter en tuff period. Två tränare som kämpade för sina jobb. Lazio hade inte vunnit en ligamatch sedan slutet av oktober och Sampdoria hade ännu inte vunnit en bortamatch och bara fyra hemmasegrar. Montella hade förlorat tre raka sedan han tog över som tränare i Sampdoria.
Lazio tvingades på nytt till ändringar inför matchen då Basta missade matchen på grund av en skada han ådrog sig i Frankrike. Även Keita och Kishna saknades i matchtruppen på grund av skador och Hoedt tog avstängde Mauricios plats. Sampdoria fick även de ett avbräck inför matchstart i Eder och Muriel återfanns på bänken. Montella startade med Cassano, Lazaros och Carbonero på topp med Soriano bakom dem.
Pioli valde att experimentera med laguppställningen enligt de rapporter som kommit från Formello under veckan. Klose fick sällskap av Djordjevic och Candreva bakom i en typ av julgransformation med ett tremannamittfält med Parolo, Biglia och Cataldi. Jag kan förstå tanken med experimentet få Pioli säkert vill se mer lagspel och samarbete snarare än det solospel som har varit under hösten. Av den anledningen fanns Anderson på bänken denna kväll.
De båda lagen inledde av förståeliga skäl avvaktande med inte mycket till ordnat spel. Lazio var de som lyckades bäst och hade kontroll över bollen. Efter åtta minuter kom Candreva loss utanför straffomåret och lyfte in ett inlägg. Tyvärr blev Klose störd i upphoppet och nicken gick över ribban. Efter kvarten spelad fick Klose och Parolo se sina skott blockerade av Sampdoria-spelare.
Därefter hände inte mycket i chansväg innan Sampdoria fick en möjlighet när Carbonero spelade in till en framåtrusande De Silvestri. Han valde dessbättre att passa bollen snett bakåt till Lazaros som avlossade ett skott som slutade i ett flipperspel som gick ut till hörna. Känslan var att tur snarare än skicklighet skulle avgöra den här matchen.
I halvtid byttes Anderson in istället för en relativt osynlig Cataldi. Men det hände inte så mycket utöver otaliga misslyckade inlägg och frisparkar från Candreva som ändå var den som stod för någon form av anfallsspel från Lazios sida med sitt eviga löpande.
Cassano försökte filma till sig en straff men Marchetti läste situationen och föll av. Klockan tickade på och tiden blev alltmer dyrbar för Lazio som nog behövde tre poäng för att minska avständet uppåt i tabellen. Med kvarten kom det efterlängtade flytet när Anderson fiskade upp en boll vid kortlinjen som gick ut till Radu som drog på ett inlägg som nådde Matris panna. 1-0 med bollen i Vivianos kryss.
Men tragikomskt nog sträckte sig Marchetti när han skulle jubellöpa mot lagkamraterna. In med Berisha i mål. Det skulle visa sig vara mycket avgörande. På ett negativt sätt.
Först var Berisha ute och hängde tvätt på ett inlägg från De Silvestri med en retur som lyckligtvis Carbonero sköt utanför. Men han kom på övertid återigen på mellanhand utanför straffområdet och rev ner Muriel. Han fick bara gult tack vare en försvarare nedanför honom men Sampdoria hade nu en farlig frispark i matchen sista övertidsminut. Zukanovic klev fram. 1-1 och en bitter poängförlust var ett faktum.
Tre stelle
***: -
**: -
*: Matri, Candreva
LAZIO (4-3-2-1) - Marchetti; Konko, Hoedt, Gentiletti, Radu; Cataldi, Biglia, Parolo; Candreva, Djordjevic; Klose.
SAMPDORIA (4-3-3) - Viviano; De Silvestri, Moisander, Zukanovic, Regini; Fernando, Barreto, Soriano; Carbonero, Cassano, Christodolopulos.
