Med rätt att bestämma?
Är det tränarens rätt att ”ha fel” om sina laguttagningar? Är det rätt att peta Keita? Vem i såfall ska bestämma det?
Nyligen skrevs det klokt här på SF om att vi fotbollssupportrar lever i en enorm illusion, en ren synvilla som får oss att tro att vi vet, och förstår, mer än vad vi egentligen gör. Vi betraktar fotbollen från ett utifrånperspektiv: Det enda vi kan se är resultat och utfall, vi kan däremot inte betrakta beslutsprocesser på något initierat sätt.
I vårt kära Lazio tornar ju kritiken upp sig rörande den bristande speltiden av talangen Keita Baldé. Även agenten har nu varit ute och svingat kring den bristande speltiden. Enligt många ska han spela varje match och en del anför ett positivt inhopp sent i matchen och en inneboende stor talang som ett bevis för det. Är det så att Pioli och föregångaren Reja har haft en sådan total fel syn på fotboll som har gjort att de inte låtit Keita spela varje match? Vad kan de veta som inte vi vet?
Utöver det är kritiken hård mot många av de spelare som får spela och som inte lyckas prestera. Varför spelar han och inte han? Så här borde vårt mittfält se ut. Jag kan själv hamna i den fällan och det finns inget ont uppsåt i det. Vi vill ju så gärna att det ska gå bra. Om vi bara ...
Men fotboll och tränargärningen idag är ju mycket beroende av resultat. Hade vi haft ett större överseende med förluster och svaga prestationer om tränaren ändå hade valt ”rätt” lag? Om Lazio hade inlett strålande hade vi då hellre sett en annan laguttagning? Möjligtvis, men primärt är nog en tränares intresse av att skapa en sammansatt grupp som enligt honom kan ge resultat inför varje given match. Det är ju ändå dennes jobb och profession.
Givetvis kan man som supporter ha sina synpunkter och önskemål, men att hävda att tränaren har fel har vi nog inte alltid belägg för annat än i efterhand. Tränaren sitter inne på information som i stort sett är omöjlig för oss att få inblick i om vi inte lever väldigt nära klubben och dess korridorer. Vi kan bara se den skymta när det vankas match och med efterföljande efterkloka analyser.
Keita Baldé är utan tvekan en av de största talanger som Lazio haft på länge. Pioli har i stort sett alla intervjuer betonat att Keita besitter en stor talang. Men. Pioli har också återkommande pratat om att Keita måste lära sig lagspelet och att värdera bättre. Två saker som är avgörande för att en ung spelare ska fungera i ett lag. Men givetvis måste han ges speltid och erfarenhet för att lära sig det. I den mån han gjort sig förtjänt av det.
Många anför även rädslan över att det ska skapas ett caso kring Keita som kommer göra att han flyttar vidare i sin karriär. Om vi ska vara ärliga, kommer han nog ändå göra det i sinom tid. Om vi ser realistiskt på det kommer han troligen spela i Lazio i kanske två år till och om han utvecklats enligt våra förhoppningar, säljs han vidare i näringskedjan. Lika bra att vänja sig vid tanken. Är det då rimligt att en tonårings ego ska styra över våra laguttagningar? Vi vet var det slutade senast i såpan kring Zarate.
Han dansade en sommar och sedan ville han ha hela världen för sina fötter. Det var sedan ingen som ville betala för talang omsvept i trubbel.
Givetvis vill jag som fotbollsälskare och laziale se Keita spela varje minut i Lazio. Men bara om tränaren anser att det är det bästa för laget. Vi borde enligt mig fokusera på att fostra en talang på rätt sätt, inte att i alla lägen göda ett presumtivt omnipotent monster. Det tjänar både vi och Keita på i slutändan.