Senatori: Momento di dire addio?
Rejas Lazios nyvunna stabilitet och uppåtgående form tillskrivs till stor del de äldre ”senatorerna” i laget. Nu står flera av dem med utgående kontrakt och rykten gör gällande att förlängningar kan vara på tal. Men är det värt det?
Att säga farväl till en veteran och stöttespelare i laget kan vara jobbigt av både nostalgiska och känslomässiga skäl. Spelare har kommit att bli förknippade med laguppställningen och oron finns om deras ersättare kommer att kunna ”göra jobbet”. Petkovics Lazio visade att laget inte var redo för en revolution och med gamla spelare och betrodda idéer har Lazio återfått sin trygghet.
Men tiden bör ha sin gång eller tas i beaktande. När det kommer till att fundera över vikten att behålla dessa spelare , trots att de kanske går mot sin karriärs slut, handlar det givetvis om spelarens kvalitet och vad de tillför laget, men också vad som finns där bakom.
Giuseppe Biava
Biava har varit skadad större delen av säsongen och hans frånvaro har märkts tydligt nu när han är åter. Laziali har tiil och med startat en namninsamling i syfte att få med Beppe i Italiens VM-trupp. Jag tror personligen att Biava inte skulle göra bort sig om han fick chansen, men det är osannolikt att Prandelli ser behovet av Lazios ålderman. Biava kompletterar annars med sitt positionsspel och sin klokhet de andra bufflarna vi har till mittbackar på ett förnämligt sätt. Just av den anledningen kan jag se anledning till att låta Biava stanna i Rom även nästa säsong. Lazio har behov av att skifta mot ett nytt stabilt mittbackspar och Biava kan vara den trygga bryggan för att genomföra detta. Kanske är han även ett tränarämne som kan komplettera Inzaghi i primaveran?
André Dias
Brassen fick under Petkovic se sig utanför planen och EL-truppen som istället satsade på Lorik Cana och vilken annan mittback som var tillgänglig. Dias såg vid de få tillfällen han fick chansen både klumpig och trött ut. Han drogs med småskavanker och kunde inte göra sig rättvisa på planen. I januari hördes röster om att han var på väg till Brasilien eller något mindre lag i Italien. Men Dias tycks ha räddats av gonggongen då Reja gjorde sin återkomst i Lazio och brassen återigen fick förtroendet bredvid Biava. Dias är dock ojämnare än sin ovan nämnda kollega och har en spelstil där något närsomhelst kan hända. En bra dag kan han vara en riktig chef i backlinjen med resoluta stötbrytningar och närkamper, men riskerar med ett falnande tempo att blir mer och mer av ett rundningsmärke. I fråga om Dias ser jag helst att han lämnar i sommar. Detta på grund av hans spelartyp redan finns i truppen och att hans ojämnhet riskerar att bli alltför kostsam om vi hänger tag i honom av nostalgiska skäl.
Cristian Ledesma
Ledesmas kontrakt går förvisso inte ut i sommar (2015), men han har under säsongen omgetts av frågetecken för hur hans framtid i Lazio kommer att se ut. Nyförvärvet Lucas Biglia har kommit att gå före honom i kön och under Petkovic var han inget självklart namn att ställa på plan i match efter match. Ledesma har liksom resten av laget inte haft någon vidare säsong, men tycks under gamle Reja ha återfått en del av sin försvunna motivation. I matchen mot Roma var han den spelare vi vill se som ständigt stod rätt och fördelade boll. Kanske för att han känner flåset från Biglia eller att han under Reja betraktas som viktig igen? Men Ledesma har irriterat många med sin ibland nonchalanta uppsyn och sitt stundtals slarviga passningsspel. Han är dessvärre en spelare som förrut genom sitt mittfältsspel definierade hur Lazio mådde för att nu spela som Lazio mår för stunden. Jag skulle vänta tills i sommar med att förlänga argentinarens kontrakt för att skapa tid för att se vilka alternativ som finns. Biglia är redan på plats och skulle kunna ta den rollen framöver. Därutöver är utvecklingen för Onazi och utlånade ynglingen Danilo Cataldi intressant för framtiden. Men ett avsked av Ledesma skulle för mig personligen var det mest smärtsamma då jag/vi har honom att tacka för mycket. Tillsammans med Mauri är han också en av de spelare som stått ut med Lotito nästintill lika länge som vi.
Stefano Mauri
Lagkapten Mauri har som bekant precis kommit tillbaka efter sin långa avstängning. Mot Roma fick han hoppa in i halvtid, men gjorde inget avtryck i matchen. Men Mauris egenskaper har saknats på mittfältet under hösten. Hans genombrottsstyrka och offensiva löpningar kan såra motståndarnas backlinje och erbjuda ytterligare en dimension i Lazios anfallsspel. Han är även en tydlig ledare både på och utanför plan. Hans närvaro på planen kan säkerligen betyda mycket för Lazio under våren, men frågan är hur långt det räcker efter det? Vilken kvalité håller han egentligen efter sin långa frånvaro? En annan frågeställning är var han ska få plats i laget? Vi sitter på talanger som Keita och Felipe Anderson som behöver få spela och med Mauri i startelvan sker det med säkerhet på deras bekostnad. Rykten gör gällande att Mauris framtid kan förkortas MLS. Enligt uppgifter pratas det om en möjlig kontraktsförlängning med Lazio med två år och med en lön på 1,5 miljoner euro. Personligen anser jag att det är en lönepost som hade kunnat användas på något annat sätt. Om det inte kan vara aktuellt med en lägre lön och förlängning med ytterligare ett år bör vi låta Mauri gå i sommar.
