Tack Hernanes!
Jag vill tacka dig Hernanes för alla underbara ögonblick du gav mig. Jag vill tacka dig för varje strimma av hopp du skänkte mig. Du kom som en frälsare, du lämnade som en ikon. I dag lämnade du dock Olimpico som en bedragare. Du kastade bort fyra års kärlek på två sekunder. Tack Hernanes!
Januari 2014. Hernanes lämnar Lazios träningsanläggning Formello med gråten i halsen. Till slut kan han inte hålla sig längre utan börjar gråta framför supportrarna som står utanför anläggningen. Han ger bort ett par fotbollsskor. Alla laziali vet att det är över. Sagan Hernanes har nått ett slut. Han kom som ett av de största nyförvärven de senaste åren och gav oss mängder med glädje. Han gjorde sina volter på Olimpicos gräsmatta och firade ett cupguld med att skrika ut sin glädje framför Curva Nord.
Supportrarna älskade honom. Lazio älskade honom. En hel Curva såg upp till honom. Dagen han lämnade gjordes det hyllningsklipp i massor till hans ära. Han var en laziale trots att han hade lämnat Lazio. Han var en ikon.
Jag kommer aldrig glömma målet mot Udinese borta i hans sista match som Laziospelare. Jag kommer aldrig glömma alla hans fantastiska mål. Hur han satte dit ett av de vackraste derbymålen någonsin. Hur han elegant och briljant skruvade in bollarna bakom chanslösa målvakter. Hernanes blev en ikon i Lazio. I fyra år älskade man honom. Man älskade varje gång han fick bollen. Man älskade han tillslag. Till och med när han stack till Inter önskade man honom all lycka.
Dagen Hernanes lämnade Lazio skrev jag en hyllningskrönika där jag tackade för allt han gjort för Lazio. Nu i efterhand vet jag att det var slöseri med min tid. I dag förändrades min bild helt och hållet av brassen. När Inter fick en frispark direkt utanför straffområdet i dag så var det Hernanes som stod där. Han stegade fram och skruvade in bollen bakom en skymd Marchetti. De två nästkommande sekunderna förändrades Hernanes för alltid i alla lazialis ögon. Hans volt var som en pil i hjärtat. Var det här tacket för de fyra åren som Curvan sjöng ditt namn? Var det här tacksamheten för att du blev applåderad av tusentals supportrar trots att du gjort en usel match? Trots att du gjorde flera plattmatcher, flera usla insatser, så älskade Lazio dig. Curva Nord älskade dig. Dina tårar när du lämnade Formello sa att det var ömsesidigt. Du älskade Lazio. I dag visade du dock din rätta sida. Krokodiltårarna flödade i januari 2014. I dag spottade du på varje supporter som rest flera hundra kilometer för att se dig spela. Du slängde bort fyra års kärlek på två sekunder.
Att du inte kunde sträcka upp armarna och visa att du inte vill fira mot klubben som tog dig till Europa visar bara vilken sorts människa du är. Jag har alltid sneglat lite extra på Inters matcher i efterhand för att se hur det har gått för dig. Även när du floppat, som du trots allt gjort under stora delar av din tid hos Inter, så har jag hoppats att du en dag ska visa upp ditt rätta jag. I dag visade du verkligen upp din rätta sida. Du visade att du inte brydde dig alls om Lazio. Om supportrarna. Om föreningen som gav dig allt. Du kom som en ikon till kvällens match, på två sekunder ändrade du den bilden. Jag kommer aldrig glömma alla ögonblick du gav oss, dock vet jag nu att det egentligen inte betydde något för dig. Tack Hernanes!
