The Way To Go
Vladimir Petkovic har experimenterat friskt med formationerna under pågående ritiro och vi får se vad det hela leder till. Men om undertecknad får skärskåda nuvarande trupp är svaret givet.
Petkovic har som tidgare sagts en förkärlek för en offensiv fotboll och helst med en trebacksformation, som han gärna envisas med att använda vid olika tillfällen och med skiftande resultat. Just detta var annars en av den största kritiken mot Petko förra säsongen, då detta experimenterade kostade oss ett antal dyrbara poäng i seriespelet. Men skam den som ger sig.
I den första träningsmatchen under ritiron har nu Lazio gått från 3-5-2 till 4-5-1 och i den andra mot Brasile Soccer Team började man med en 4-3-3 och slutade med 4-2-3-1. I söndags försökte man inledningsvis med 3-4-3 och avslutade än en gång med 4-2-3-1.
Petkovic vill enligt uppgift gärna få till den 3-4-3-formation han föredrar och drömmer om. Den första invändningen man dock kan ha mot en sådan offensiv uppställning är de krav den ställer på matchbilden och vilken roll Lazio förväntas ha i densamma. Taktiken är i mitt tycke begriplig sett till ett lag som Juventus eller Bayern Munchen som förväntas dominera alla sina matcher oavsett motstånd. Tyvärr är vi inte det laget trots Petkos intentioner eller kanske vår egen förhoppning. Om inte matchbilden blir den önskade är risken även stor att man spelar med mer av en fembackslinje på grund av att yttrarna är alltför tillbakapressade.
Vi är dessutom vana vid att spela med en fyrbackslinje och vi har inte tillräckligt snabba och följsamma backar för att hantera det spelet på ett bra sätt. Vi skulle utsätta oss för stora risker och ytor när motståndarna kontrar på oss och exempelvis Cana och Ciani visade mer än en gång förra säsongen att de lätt hamnar ur position och tokbryter.
Utöver det är vi överhopade av kompetenta centrala mittfältare. För att kunna ha en bra rotation och samtidigt säkra mittfältskampen bör det i mitt tycke vara tre spelare på det inre mittfältet. Som jag vill se det är det en viss förändring från tidigare säsong, där Ledesma fick rollen som mittfältsankare och skulle skydda backlinjen. Jag skulle hellre se att Ledesma fick sällskap i det defensiva av Biglia, Gonzalez eller Onazi, där den förstnämnde är den uppenbare backupen till Ledesma. Vi behöver nog även någon mer löpstark spelare bredvid Ledesma.
Mellan dem bör det ges utrymme till en mittfältare med ett mer tydligt offensivt uppdrag. Där kan spelare som Hernanes, Ederson. Mauri och nye Felipe Anderson operera mer fritt och länka ihop mittfält och anfall. Även ynglingar som Cataldi och Antic skulle kunna få mer utrymme till speltid med ett sådant mittfält. Om vi begränsar oss till endast två spelare på det inre mittfältet gör vi oss dels svagare centralt men dels även mindre dynamiska i vår rotation på spelare. Just detta måste vi bli bättre på för att hålla säsongen ut och upprätthålla energin.
Kantspelet var vidare Lazios främsta vapen förra säsongen och det vore dåraktigt att förändra det nu. Lulic och Candreva känns givna som offensiva kantlöpare med utrymme att agera extra forward när tillfälle ges. Vi minns alla vilken möjlighet det gav Lulic i cupfinalen. Här kan även Felipe Anderson och Ederson användas som spelskickliga alternativ. Våra ynglingar Rozzi, Keita och Tounkara har dessutom alla visat att de kan spela ute på en kant och deras högre utgångsposition gör det naturligt att länka samman med den centrala anfallaren. Offensivt sett har formationen möjlighet att fungera som en 4-3-3 och vi har tillräckligt med täckning bakåt.
Många skulle dock säkert vända sig emot att endast spela med en central anfallare. Men det räcker att se över vår nuvarande uppsättning för att inse att bristen på alternativ utöver Klose gör det omöjligt att ha ett anfallspar som skulle innebära en bättre offensiv än föreliggande formation. Dessutom innebär detta att resten av laget får komponeras annorlunda, med risk för att andra ovanstående aspekter istället får stå tillbaka.
Så för att bibehålla och stimulera kontinuitet, rotation och kreativitet är svaret givet för mig hur Lazio bör formeras kommande säsong.