Hellas Verona - Lazio1 - 5
Verona - Lazio - fyra fula mål och en dröm
Efter att ha spelat pinsamt dåligt under majoriteten av omgångarna efter omstarten har Lazio de senaste två omgångarna hittat tillbaks till vad som liknar formen före uppehållet. På sätt och vis speglar matchens mål tiden efter uppehållet.
Första halvlek
Verona öppnar starkare, för matchen under inledningen och står för ett par fina mönsteranfall, från framförallt kanterna, som man anar att den skicklige Ivan Juric övat med laget. Tur för Lazio är att Verona saknar en tydlig striker då avsluten kännetecknar ett lag i mellersta delen av tabellen. Även Lazio bjuder på anfall, men de första trevande avsluten är usla.
I takt med att halvleken lider mot sitt slut somnar matchen till, men helst plötsligt slår Verona en långboll mot Lazios straffområde som Veronas Mattia Zaccagni löper på. Luis Felipe ser ut att ha situationen under kontroll och verkar vilja låta bollen gå ut över kortlinjen, men Zaccagni passerar Felipe och trillar omkull i vad som, på reprisen, ser ut att vara en solklar filmning eller åtminstone eget krokben. Domaren blåser straff och Amrabat sätter 1-0 strax före halvtid. Sju minuter senare, på den sjätte tilläggsminuten, skapar Lazio ett läge där Immobile hamnar mellan två Verona-spelare varpå den ena går på Immobile och den andra på bollen - den ena trycker till Immobile tillräckligt för en strafff och den andra får bollen på handen. Vad händer? Straff såklart. Immobile placerar in straffen med kraft i vänstra hörnet och matchen går in i halvtid med ställningen 1-1.
Frågan är om resultatet av att nästan ligga under i halvtid, som vid föregående match, gjorde Inzaghis halvtidssnack mer dramatiskt och i förlängningen fick Lazio att vakna till liv. För nästa under nästa halvlek gör Lazio fyra mål.
Andra halvlek
Lazio tar över spelet och börjar sakta, men säkert skapa fler möjligheter. I matchminut femtiofem får Lazio frispark och till min förvåning står Milinkovic-Savic för avslutet istället för Luis Alberto, som enligt mig kastat bort så många frisparkar att det borde känts rimligt att någon annan trädde fram. SMS slår en mellanhård boll i muren som styr om bollens bana tillräckligt mycket för att ställa Radunovic i Veronas mål. Ytterligare ett fult mål, men glädjefirandet från spelarna går inte att misstas. Laget hade vaknat till liv och matchen kunde vid denna tidpunkt bara gå åt ett håll.
Mindre än tio minuter senare skapar Correa ett signaturläge då han från yttre straffområdesgränsen viker in, avlossar ett skott varpå bollen turligt går in i mål via Verona-försvararen. Ännu ett fult mål, men vad gör det för ett lag som vinner?
Sedan händer något, Verona hämtar sig aldrig och Lazio för spelet. I minut åttiotre kommer inbytte Lukaku springande längs med vänsterkanten och passar en medlöpande Immobile som från yttre delen av vänstra straffområdesgränsen placerar in bollen i högra hörnet. Detta är ett av seriens vackraste mål denna säsong och det är i såna lägen man förstår vilken klass Immobile håller och vilken otrolig skillnad han kan göra en kväll som denna då Lazio ska gå till jobbet och komma hem med tre poäng.
Men slut var det inte. I minut nittiofyra döms det straff till Lazios fördel och Luis Alberto stiger fram, men släpper den till Immobile som säkert sätter bollen i nätet och gör laget fjärde fula mål, sitt tredje för kvällen - vilket innebär att han gjort trettiofyra i ligan totalt. Det räcker alltså med ett hattrick till för att slå Higuains målrekord.
Spelarbetyg
1-5,5 = Från usel till dålig dag på jobbet
6-10 = Från godkänd till världsklass
Strakosha - 6,5 - svårt att ge en målvakt ett högt betyg efter en lugn dag på jobbet, men den agile Strakosha står emot bra när Verona skapar chanser och kan inte skyllas för straffmålet.
Patric - 6,5 - Det är ingen slump att Verona inte får vara med i matchen och Patric gör sitt. Inte min favorit då chanser oftare skapas på hans kant än tvärtom, men gör idag en stabil insats.
Felipe - 6 - Står för ett par patenterade, stenhårda, brytningar men tappar fokus före straffblåsningen vid 1-0-målet. Det får man inte göra.
Acerbi - 6,5 - En av seriens bollskickligaste mittbackar visar stundtals prov på teknik från en teknisk offensiv mittfältare. Verona vet att det inte är genom hans kant spelet kan föras och hans självförtroende får resten av backlinjen att höja sig.
Marusic - 6,5 -Marusic defensiva kvaliteter har hamnat i skuggan av Lazzaris offensiva, men jag är faktiskt glad att se montenegrinen reda sin högerkant utan minsta oro idag.
Milinkovic-Savic - 7 - Efter ett par trötta matcher verkar Serben vara tillbaka, gör mål, skapar chanser och vinner bollar. Otroligt viktig utan att för den delen vara spektakulär.
Parolo - 6,5 - Om någon kan göra en dag på jobbet är det Parolo. Sliter, krigar och vinner boll precis lika bra som Leiva även om tillslaget inte håller samma nivå.
Luis Alberto - 6,5 - Lagets kreativa motor är otroligt viktig för Lazio, men slår bort en boll för mycket ibland. Kan ibland göra det enklare för sig även om hans blotta närvaro får motståndarlagen att förändra sitt spel på grund av den respekt som spanjoren inger.
Djavan Anderson - 6 - Ganska osynlig, men helt klart godkänd. Likt Marusic fokus på defensiv, men får inte riktigt till det offensivt.
Correa - 6,5 - Jag kan ibland drömma om att se Inzaghi ställa upp en formation som Jürgen Klopp med två yttrar och Correa som vänsterytter med rollen som innerforward. Det är där jag tror att han skulle vara bäst och dagens mål stärker denna tes. När han får vika in, göra bort en försvarare och avlossa skott är han som bäst.
Immobile - 8 - Utan någon jämförelse är Immobile, precis som Acerbi, en spelare som påverkar Lazio likt Zlatan i Milan och Ronaldo i Juventus. Han skapar chanserna som bryter ner motståndarnas resistens och gör målen som avgör matcherna. Han är en anfallare av rang.
