Lucio Dalla - Ömsesidig kärlek
Han var trubaduren, musikern och skådespelaren som förtrollade Italien med sin musik och personlighet. Han har ett eget museum i nära anslutning till mäktiga Piazza Maggiore i centrala Bologna, för övrigt i samma lägenhet som han själv bodde i under många år. Lucio Dalla föddes, växte upp och levde i Bologna. Han blev under sin livstid (och är fortfarande) en högt värderad person av folket i Bologna. Han är mest känd för sin musik men Lucio hade även en nära kontakt med stadens fotbollslag.
Lucio Dalla skulle komma att bli en av de viktigaste och mest populära personerna inom popmusiken, inte bara i Emilia-Romagna och Bologna utan i hela Italien. Han kom även att bli en ovärderlig del av Italiens musikskatt och var aldrig rädd för kritik eller kontroverser till följd av de olika byten av musikstil som han gjorde under sin karriär. En viktig lärdom Lucio lämnade till eftervärlden var att alltid gå sin egen väg och att göra det du älskar. Det är säkert också därför han inte lämnar någon oberörd och varför hans minne i allra högsta grad lever kvar.
Lucio Dalla älskade sin Bolognafotboll och var en trogen besökare på Renato Dall’Ara. Lucio såg fotbollen som en konstform och han skrev bland annat en sång om Roberto Baggio, ”Baggio Baggio”, som spelade i Bologna under säsongen 1997/98 innan han blev värvad till Inter. Lucio sades också särskilt älska söndagar, den klassiska matchdagen i Serie A, men avskydde samtidigt måndagar när helgens underhållning och kamp var över. Självklart hade Lucio sin egna speciella plats på hemmamatcherna och nuförtiden finns en figur av personen själv på sittplatsen där han bevittnade matcherna. En symbol som visar Lucio Dalla i sitt esse, när han gör det han älskade lika mycket som att titta på fotboll, det vill säga göra ljuv musik.
Lucio Dallas balkong
Lucio Dalla föddes 1943 i Bologna och började i tidig ålder spela klarinett i ett jazzband i sin hemstad. Han fick sin första klarinett av sin mor när han var 13 år gammal och kanske var hans framtid redan då utstakad. Lucio blev senare uppmanad att påbörja en solokarriär och fokusera ännu mer på sång sedan hans omgivning uppmärksammat hans fantastiska röst och sångförmåga. Hans tidiga karriär kantades av experimenterade med olika musikstilar, något som inte alltid uppskattades av hans växande fansskara. När Lucio Dalla trädde in i 1980-talet var han en superstjärna och stjärnstatusen blev inte mindre när han 1986 släppte den magiska ”Caruso” (många skulle påstå att den låten gjordes odödlig av tenoren Luciano Pavarotti). Vill ni se en otrolig liveversion av ”Caruso” där Dalla och Pavarotti uppträder tillsammans, klicka här. ”Caruso” sålde förresten i stora siffror, runt nio miljoner för att vara mer exakt. Totalt släppte Lucio Dalla 22 studioalbum under sin karriär plus ett stort antal livealbum. Det blev även några ytterligare skivsläpp för den internationella publiken utanför hans hemland.
Strax före sin sextionionde födelsedag, i mars 2012, dog Lucio Dalla av en hjärtattack. Detta på morgonen efter ett uppträdande i Montreux, Schweiz. Hans musik kom att bli ett soundtrack för generationer av italienare. Över femtiotusen personer kom till Lucios minnesceremoni i Bolognas stadshus, detta för att visa sin respekt och kärlek för hans livsverk samt att fira minnet av en stor människa. Rossoblu sköt också upp sin ligamatch under helgen då Lucios begravning skulle äga rum. På hemmamatcherna spelas och sjungs, vid lagens inträde på planen, ”Le tue ali Bologna” som skrevs av Lucio tillsammans med Gianni Morandi, Luca Carboni och Andrea Mingardi. En sång som lever kvar i staden, i fotbollsklubben och för spelare i det lag som Lucio älskade. Titeln betyder ordagrant ”Dina vingar Bologna” och gör våra rödblå kämpar klara för strid innan varje hemmamatch.
Lucio var Bologna och Bologna är Lucio.
