SvenskaFans rankar NHL – Pacific Division: 4. Arizona Coyotes

Kommer Arizona någonsin ta det där klivet och åstadkomma något?

Om man ska ge misslyckandet ett ansikte i NHL så är Arizona ett av de första lagen i kön – kanske det första. Man har inte varit i slutspel sedan 2012 – men då gick man visserligen hela vägen till Conference-final – och är ett av de mindre välmående lagen i ligan.

Genom åren har vi fått rapporter om dåliga ekonomiska förutsättningar och förluster samt ständiga frågetecken kring arenan. Ligan har fått skjuta till hjälp och Arizona har fått utnyttja kontrakten för pensionerade Chris Pronger, Pavel Datsyuk och Marian Hossa för att spendera tillräckligt mot lönetaket.

Det är inte tecken på en välmående organisation, men kanske ser vi ljusare tider nu. Med nya ägare på plats – Alex Meruelo tog över organisationen över sommaren – kommer nya förhoppningar och kanske kan relocation-spekulationerna så småningom dö ut.

Arenaproblemet kvarstår dock. Arizona hyr in sig i Gila River Arena på årsbasis och det geografiska läget underlättar inte för publiktillströmningen. Innan Coyotes får en permanent och tillfredsställande arenalösning kommer förmodligen osäkerheten kvarstå och relocation-rykten ploppa upp här och där.

Om vi blundar för osäkerheten som ändå omger organisationen finns det flera lovande inslag på isen. Med 30-årige John Chayka som general manager har Arizona under de senaste åren samlat på sig en intressant trupp och prospects som ger framtidstro.

En yngre stomme har redan hunnit, mer eller mindre, etablera sig i NHL. I Clayton Keller, Christian Dvorak och Jakob Chychrun har Arizona en trio som man borde kunna bygga kring i flera år framåt. Det kompletteras med veteraner som Antti Raanta, Oliver Ekman-Larsson, Niklas Hjalmarsson, Derek Stepan – och Phil Kessel.

I och med värvningen av Kessel har Arizona förhoppningsvis äntligen fått en offensiv fire power som man har saknat i många, många år. Men det är inte bara en skön profil och giftig målskytt som har anslutit – Kessel borde kunna ha potential att locka publik, i synnerhet om han prickar in en formtopp direkt.

För publik behövs. Arizona hade ligans tredje sämsta hemmasnitt (13 989 personer, vilket ger en beläggning på 81,7 procent) under den gångna säsongen. De senaste åren har man parkerat i bottenskiktet och Meruelo & Co har en stor utmaning framför sig på så många sätt.

Kommer bara resultaten på isen lär förutsättningarna att göra resultat i bokföringen givetvis förbättras.

---

Målvakter:

Arizona har det hyggligt ställt på målvaktspositionen. Man tog en liten chansning på Antti Raanta för två år sedan och fick direkt utdelning på den chansningen. Finländaren hade gjort fina siffror som Henrik Lundqvists backup och var redo att kliva upp som starter i en ny organisation.

Säsongen 17/18 blev en framgång. I 5-on-5-spelet hade Raanta en Sv% på 93,68 och en dSv% på 0,66. Bland de målvakter som spelade minst 2000 5-on-5-minuter gav det näst bäst räddningsprocent. Under våren 2018 resulterade det i ett nytt treårskontrakt värt $4,25 miljoner per säsong.

Men den gångna säsongen kom Raanta bara upp i ett dussin matcher på grund av en knäskada. När han väl spelade fortsatte han att imponera – 93,07 Sv% och 1,7 dSv% – men i hans frånvaro var det istället Darcy Kuemper som Arizona fick förlita sig på.

29-årige Kuemper har även han levererat fina siffror i Arizona. Under den gångna säsongen hade han en räddningsprocent på 92,64 i 5-on-5-spelet och Kuempers fina spel hade en stor del i att Arizona pressade för en slutspelsplats. Med en återställd Raanta borde Arizona kunna förlita sig på ett gediget målvaktsspel.

I organisationen finns även Adin Hill, som fick dussintalet matcher under 18/19 – där han bland annat noterades för fem raka segrar under november och december.

Backar:

I försvaret kretsar fortfarande det mesta kring Oliver Ekman-Larsson. Efter att ha gått många år på ett av ligans mer prisvärda kontrakt fick han en rejäl förlängning förra sommaren. Då kritade han på ett åttaårskontrakt värt $8,25 miljoner och har numera den fjärde högsta cap hiten bland ligans försvarare. Om vi istället tittar på hur stor del (10,38 procent) av lönetaket som hans kontrakt tar upp hamnar svensken på tiondeplatsen.

Det är i dyraste laget för Ekman-Larsson, men rimligtvis behöver Arizona betala ett litet överpris för att behålla stjärnorna i öknen. Med tanke på vad ligans främsta försvarare producerar behöver nog Arizonas lagkapten bättra på sin poängskörd om han ska vara värd sina pengar fullt ut.

Framtiden i försvaret stavas Jakob Chychrun. Vid 21 års ålder har han redan hunnit med tre säsonger – men han har också varit skadedrabbad under alla tre åren. Chychrun är annars hela paketet och kan han bara skaka av sig skadeproblemen lär Arizona kunna ha tillgång till en mycket effektiv försvarare i 10-15 år.

Chychrun går nu in på det första året på det sexårskontrakt – värt $4,6 miljoner per säsong – han signade i november. Kontraktet borde inte utgöra några problem, men fortsätter han att hållas tillbaka av skador börjar det kanske skava lite.

Bakom Ekman-Larsson och Chychrun är det desto mindre spännande, om än inte dåligt. Niklas Hjalmarsson är alltjämt en stabil veteran att peta in jämte en mer spelskicklig och offensiv partner. Efter flytten från Chicago sommaren 2017 testades han med lite olika partners under sin första säsong, men 18/19 spenderades mestadels jämte Ekman-Larsson. Det var ett av få backpar som fungerade tillfredsställande om vi blickar mot parens CF%.

Genom åren har Jason Demers haft hyggliga Corsi-siffror, men tog ett litet steg tillbaka under den gångna säsongen. Även han drogs med skadeproblem och begränsades till 34 matcher. Försvaret borde stabiliseras med en frisk Demers och det är nog inte helt omöjligt att han återförenas med sin gamla partner Ekman-Larsson.

Alex Goligoski har legat på en relativt jämn nivå i flera år om vi tittar på poängskörden. Hans Corsi-siffror har däremot försvagats sedan flytten från Dallas och Arizona blir nog inte allt för ledsna när hans kontrakt går ut sommaren 2021.

De fem är tämligen självskrivna bland de sex ordinarie och kampen om den sista platsen lär stå mellan Jordan Oesterle och Ilya Lyubushkin. Den förstnämnde var ordinarie under den gångna säsongen, men är högst ordinär. Ryske Lyubushkin kom över från KHL förra sommaren och kan nog ha ett litet övertag i det faktum att han är en högerskytt.

Kanske kan Kyle Capobianco få speltid under säsongen och Victor Söderström, Arizonas förstaval i sommarens draft, skulle mycket väl kunna övertyga under pre-season. Tipset är väl dock att han återvänder till Brynäs för den kommande säsongen.

Forwards:

Man får gå många år tillbaka i tiden för att hitta en etablerad forward med samma star power som Phil Kessel nu kommer med. Kanske får man gå så långt tillbaka som kring millennieskiftet, när Jeremy Roenick och Keith Tkachuk härjade som bäst. Shane Doan och Ray Whitney hade några produktiva säsonger relativt nyligen, men inte hade de samma stjärnglans som Kessel?

I Kessel har man en potentiell 30-målsskytt och point-per-game-spelare. Efter några framgångsrika säsonger i Penguins – där han som bekant vann Stanley Cup två år i rad och hade Conn Smythe Trophy-värdiga siffror – ska vardagen i Pittsburgh ha blivit mindre angenäm. Det pratades om en ansträngd relation med Mike Sullivan och Evgeni Malkin ryktas ha krävt att man skulle göra sig av med Kessel.

Det var alltså också vad Jim Rutherford tog sig an. Kessel själv vägrade en framarbetad trade till Minnesota och Rutherford fick hitta en annan lösning. Svaret blev Arizona och Rick Tocchet – The Phil Kessel Whisperer. Tocchet var tidigare assisterande coach i Penguins och ska ha varit en lika nyttig som duktig buffert mellan Sullivan och Kessel.

Kanske är det en överskattad relation, men det är nog inte helt obetydligt i sammanhanget. Kessel framstår ändå som en udda filur och kanske behöver man ta honom på rätt sätt. Chockerande nog verkar flera coacher fortfarande ha problem med kommunikation och relationer – så Phil Housley, ny assisterande coach i Coyotes – ska nog hålla sig borta från Kessel.

Kessel börjar så smått komma till åren och fyller 32 år i början av oktober. Han har ytterligare tre år kvar på sitt kontrakt – på $6,8 miljoner per säsong – men borde hålla en fortsatt hög nivå under kontraktstiden.

Tocchet & Co kan sätta ihop en mycket intressant toppkedja där Kessel och Clayton Keller flankerar Derek Stepan. Keller, som fortfarande har ett år kvar på sitt entry level-kontrakt, fick en kontraktsförlängning nyligen. Om ett år går han in på $7,15 miljoner per säsong – och då vill det nog till en liten förbättring av produktionen.

Kellers potential är däremot odiskutabel och med en lekkamrat av Kessels kaliber skulle det inte vara det minsta anmärkningsvärt om vi ser avsevärt mycket bättre siffror kommande säsong. Efter 65 poäng under rookiesäsongen blev det 47 poäng under 18/19 så en bounce back kanske till och med är att vänta.

I många år var Stepan en pålitlig tvåvägscenter som brukade garantera omkring 55 poäng. Den gångna säsongen var däremot ett misslyckande med bara 35 poäng. Såväl assist- som poängskörden var karriärens sämsta och högst anmärkningsvärt kom Stepan bara upp i tre powerplaypoäng, efter att han landat på 18 poäng under båda de föregående säsongerna.

Trion Keller, Stepan och Kessel borde ha goda förutsättningar att bilda en välfungerande toppkedja, men både Nick Schmaltz och Christian Dvorak borde vara aktuella i en toppkonstellation. Om inte annat kan man nog i alla fall skriva in båda två i Arizonas topp-6.

Noterbart är att såväl Schmaltz som Dvorak missade avsevärd tid under den gångna säsongen. Dvorak kom bara upp i 20 matcher på grund av en axelskada och det var givetvis en kännbar förlust för Arizona. Efter två säsonger med 33 respektive 37 poäng hade Dvorak signat ett sexårskontrakt värt $4,45 miljoner per säsong – och skulle ta nästa kliv. Nu bör det klivet snarare komma den här säsongen och $4,45 miljoner är absolut en fyndpotential.

Schmaltz anslöt under säsongen när Arizona gav upp om Dylan Strome. Då hade högerskytten gjort elva poäng på 23 matcher för sitt Chicago och tog ytterligare fart efter traden. Innan en knäskada satte stopp för honom hade Schmaltz hunnit med 14 poäng på 17 matcher – och hittade fin kemi med Clayton Keller. Kanske talar det för att Schmaltz och Keller spelar tillsammans även 19/20?

Likt Jakob Chychrun och Dvorak har även Schmaltz signats till ett längre kontrakt innan han har etablerat sig på en hög nivå. I våras fick han ett sjuårskontrakt värt $5,85 miljoner per säsong, men fortsätter han bara på den inslagna vägen i Arizona ska det nog lösa sig galant för både honom och organisationen.

Slutligen borde Vinnie Hinostroza ligga bra till för en topp-6-roll. 25-åringen kom i en trade från Chicago – där även Marian Hossas kontrakt inkluderas – förra sommaren och stod för en lovande första säsong i Arizona. 72 matcher gav 16 mål och 39 poäng – samt högst P/60 (1,92) av Coyotes spelare. Även hans 30 5-on-5-poäng var bäst i laget.

Arizona behöver förbättra sin målproduktion från förra säsongen, då man var ligans fjärde sämsta offensiva lag. Mycket löser sig säkerligen per automatik genom att skadade spelare kommer tillbaka och Kessel intåg borde ge en positiv effekt. Kanske behöver man även bättre hjälp från sin bottom-6, där det ändå finns viss potential.

Carl Söderberg har kommit tillbaka på ett imponerande sätt efter hans – och Colorados – katastrofala 16/17. Förra säsongen gjorde han 49 poäng för Avalanche, men fick flytta på sig när Joe Sakic ville uppgradera med Nazem Kadri. Kedjekamraterna var inte alltid de mest attraktiva i Colorado, men han kunde alltså ändå producera respektabla siffror.

Det finns nog en möjlighet att ta en topp-6-roll i Arizona – kanske på Hinostrozas bekostnad – men skulle det inte ske vet vi sedan tidigare att han kan producera hyggligt i en aningen sämre omgivning. Det kan också vara värt att Söderbergs kontrakt går ut efter säsongen – och hur intresserade kommer Arizona vara av att förlänga med en spelare som fyller 34 år i oktober?

Christian Fischer draftades tidigt i andrarundan 2015 och hade en lovande rookiesäsong, men blev inte helt lyckosam under 18/19. Det ska dock sägas att hans elva 5-on-5-mål var bland toppskiktet i Arizona. Fischer borde kunna vara en klart kompetent spelare i bottom-6, eller kanske till och med middle-6-regionen.

Florida lade beslag på Lawson Crouse i förstarundan 2015 – vilket, på grund av hans hypade storlek, kändes suspekt redan då – och ett drygt år senare skickade man iväg honom till Arizona för att bli av med Dave Bolland och hans kontrakt. Någon raketutveckling har vi inte direkt sett i Coyotes. Säsongen 16/17 spenderades i NHL, men merparten av 17/18 fick han göra i AHL. 18/19 var han däremot tillbaka i NHL och ger numera en hygglig insats i bottom-6. 22-åringen lär dock aldrig leva upp till sin draftposition.

Michael Grabner är en lurig spelare som besitter en fantastisk snabbhet. Helheten är mer suspekt, men skridskoåkningen har gjort honom till ett hot i många år och han är nyttig i numerärt underläge. Även Grabner missade en längre tid av den gångna säsongen, på grund av en ögonskada, vilket givetvis var ett bortfall.

Grabner har bildat en nyttig duo med Brad Richardson – ofta med Hinostroza som tredje länk – och de två förstnämnda bör nog återförenas kommande säsong. Skulle Hinostroza bomma en topp-6-plats kan vi nog se hela trion tillsammans. Arizona förlitar sig mycket på Grabner och Richardson i penalty kill – en spelform där Arizona faktiskt tillhör ligans toppskikt. Noterbart är att 34-årige Richardson kommer från karriärsbästa 19 mål och hans 13 5-on-5-mål var bäst i Coyotes tillsammans med Clayton Keller.

Den numera 23-årige Conor Garland debuterade i NHL under den gångna säsongen och skötte sig väl. 47 matcher gav bland annat 13 mål och Arizonas tidigare 5th rounder borde vara i NHL för att stanna. Garland avslutade till exempel säsongen med lagets bästa Rel CF% (6,18).

Kanske kan en Beau Bennett slåss om en plats på rostern, men ska man testa spelare under säsongen borde snarare Brayden Burke, Nick Merkley eller Lane Pederson ligga bäst till.

Skulle Barrett Hayton övertyga rejält under training camp belönas 1st roundern från 2018 kanske med en NHL-plats, annars väntar OHL-spel. Faktum är att Hayton tog en plats i NHL redan för ett år sedan på grund av skadeläget, men det blev aldrig några matcher och han återvände så småningom till juniorligan. 19-åringen är en skicklig center, men får rimligtvis inleda som winger om han lyckas spela till sig en plats. Det är helt klart en intressant joker att följa under pre-season.

---

Tre styrkor:

Star power

För första gången på en halv evighet har Arizona offensiv star power i form av Phil Kessel. Kan det ge laget ett lyft?

Målvaktsduon

Antti Raanta och Darcy Kuemper har tidigare gett Arizona ett mycket fint målvaktsspel. Nog finns det förutsättningar för att det ska fortsätta?

Penalty kill

Arizona hade faktiskt ligans bästa penalty kill under 18/19. Tillsammans med Tampa Bay och Columbus landade man på fina 85 procent. Det kan definitivt bygga en fin grund.

Tre svagheter:

Offensiven

Arizona har haft problem med målskyttet och en rejäl uppryckning krävs där. Kanske är Phil Kessel nyckeln?

Forwardsdjupet

Det finns en del mycket spännande inslag i forwardsbesättningen, men när vi kommer ner i hierarkin ser det mer skakigt ut. Kan man lita fullt ut på alla spelarna där?

Osäkerheten kring organisationen

Alex Meruelo behöver få stabilitet i organisationen och sprida ett lugn över verksamheten. Osäkerheten som har präglat hela organisationen i många år kan knappast vara gynnsamt.

---

Preliminär laguppställning:

Clayton Keller – Derek Stepan/Nick Schmaltz – Phil Kessel
Christian Dvorak – Nick Schmaltz/Derek Stepan – Vinnie Hinostroza
Lawson Crouse – Carl Söderberg – Christian Fischer
Michael Grabner – Brad Richardson – Conor Garland

Oliver Ekman-Larsson – Jason Demers
Jakob Chychrun – Niklas Hjalmarsson
Alex Goligoski – Ilya Lyubushkin

Antti Raanta (Darcy Kuemper)

---

Säsongens poängkung: Phil Kessel

Det ska bli extremt intressant att följa Phil Kessel i Arizona, under just Rick Tocchet, och rimligtvis borde oddsen hinta om att wingern tar hem den interna poängligan.

Säsongens viktigaste spelare: Phil Kessel

Äntligen har Arizona tillgång till en spelare som kan leda laget med sin produktion. Det är inte helt orimligt att anta att det blir en avgörande faktor för laget.

Säsongens unga spelare: Jakob Chychrun

Vi väntar fortfarande på att Jakob Chychrun ska ta nästa steg i sin utveckling. Plötsligt ser förutsättningarna runt omkring lite bättre ut och vi förväntar oss en utveckling nu.

Säsongens doldis: Conor Garland

Conor Garland gjorde lovande avtryck under den gångna säsongen och kanske lyckas han till och med bättra på det nu.

Säsongens besvikelse: Brad Richardson

I takt med att Brad Richardson blir äldre borde vi se en försämring och med tanke på hans 19 mål förra säsongen kan han falla av från en relativt hög höjd.

---

Redaktionens rankning:

Pacific Division:

1.
2.
3.
4. Arizona Coyotes
5. Vancouver Canucks
6. Edmonton Oilers
7. Anaheim Ducks
8. Los Angeles Kings

---

NHL:s 31 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.

Vill du skriva om Arizona Coyotes på SvenskaFans? Hör av dig till hockeyredaktören Niclas Viberg på niclas.viberg@svenskafans.com.