Dags för en ny epok
En ny epok är på väg att ta sin början för Minnesota Wild - klubben jagar ny general manager, ny tränare och kanske även en ny fixstjärna?
Minnesota Wild har länge ansetts vara en av NHL:s mest defensiva och tråkiga klubbar. Något som kan tillskrivas före detta tränaren Jacques Lemaire och före detta general managern Doug Risebrough. Men nu kommer det perfekta läget att ändra på detta då Lemaire och Risebrough redan har lämnat och eventuellt så kan superstjärnan Marian Gaborik också gå via UFA - det är dag för en ny epok i Minnesota.
Jacques Lemaire gjorde ett bra jobb med Minnesota. Med i princip obefintliga resurser så gjorde han laget till en maskin som var väldigt svårslagen, det var inte vackert men det skapade resultat då laget under hans åtta säsonger bakom båset tog laget till slutspel fyra gånger (varav den bästa meriten var när klubben nådde semifinal 2003 men fick se sig utslagna av Anaheim Ducks) och fick det hyggliga facit 293-255-55-21. Lemaires adelsmärken som var defensiv och disciplin förädlat i spelformen the trap, har bildat Minnesota identitet på gott och ont eller som som fixstjärnan Gaborik säger: -"När du säger Minnesota så tänker alla Lemaire".
Lemaire som blev årets tränare 2003 har dock avsagt sig att fortsätta i klubben. Klubbens enda tränare genom tiderna har bara två män som överträffar honom när det gäller antalet tränarår i en och samma klubb, Lindy Ruff i Buffalo Sabres och Barry Trotz i Nashville Predators med 12 respektive 11 år - sedan Lemaire anställdes år 2000 så har det varit 100 tränarbyten i NHL - men nu är det alltså slut med Lemaire i Minnesota, det är dags för en ny kraft och han anser att laget kommer vara bättre utan honom: -"Spelarna och laget behöver det här. De har haft samma röst i omklädningsrummet i nio år. Det är dags för förändring".
Jag tror att det här är en bra början för att starta en ny epok inom Minnesota. Jag har den största respekt för Lemaires hockeykunnande men han är erkänd som tränaren som gjorde the trap till en konstart och som begränsade kreativiteten hos sina spelare. En ny tränare med offensiva idéer kommer vara nyttigt för Minnesota.
En ny general manager är nästa steg då Risebrough helt sonika fick kicken av ledningen efter en misslyckad säsong. Risebrough var chockad när han fick sparken av ägaren Craig Leopold efter att ha varit i organisationen i nära tio år men det var inte mycket att snacka om då årets säsong talar för sig själv.
Det är bra att Minnesota ersättar Risebrough samtidigt som de ersätter Lemaire, de båda ser på hockey på liknande sätt så det var en nödvändighet. Risebrough gillar att bygga sina klubbar från grunden och gärna med så små medel som möjligt. Det innebär att han i spelarförhandlingar och trades är extremt restriktiv och inte gillar att ta risker - jag hävdar inte att man ska ta risker hela tiden men Risebrough var extremt konservativ i sitt förhållningssätt gentemot klubben.
Så den nya epoken är på god väg så snart klubben har gjort klart med en ny tränare och general manager men det finns fortfarande ett stort frågetecken. Vad ska klubben göra med den slovakiske superstjärnan Marian Gaborik som blir free agent i sommar?
Ska laget ge förhandlingarna en sista push eller bara låta Gaborik gå som UFA?
Minnesota vet att Gaborik ofta är skadad men att när han väl är frisk gör laget till en slutspelscontender men skadefrekvensen är hög då han denna säsong missade 65 matcher på grund av en höftoperation. Det innebar att Minnesota betalade $400 000 för varje match han spelade då han tjänar $7 miljoner per år. Ingen kan försvara en sådan investering, INGEN (eller det skulle kanske vara Charles Wang som äger New York Islanders - han har visat dåligt omdöme tidigare)!
Å andra sidan så är en frisk Gaborik är god för 40 eller 50 mål per säsong men nackdelen att en frisk Gaborik inte existerar längre. Han har spelat 65 matcher eller färre under fyra av de fem senaste säsongerna. 27-åringen från Trencin, Slovakien är en av ligans snabbaste och mest tekniska spelare när han väl är frisk då han kan utnyttja sin underbara speed och puckkontroll samtidigt som han kan avlossa sin bössa men hans skadebenägenhet har i mångt och mycket förstört karriären då han så här långt i karriären inte snittar en poäng per match vilket en förväntad superstjärna borde göra. 433 poäng på 502 matcher är inga dåliga siffror men inte så bra som det kunde ha varit.
En frisk Gaborik skulle förvisso var en viktig del i klubbens nya epok där de får chansen att bygga om sin image från ett tråkigt, industriellt ishockeylag till någonting mer underhållande och energiskt men hans skadebenägenhet gör det ytterst tveksamt.
Som jag ser på det så tycker jag att Gaborik ska lämna Minnesota. Det vore bra för Minnesota men även bra för honom själv. Ett miljöombyte skulle göra honom gott med andra spelare och andra tränarfilosofier. Utan Gaborik kan Minnesota börja om från nytt - då det gamla oket med Lemaire, Risebrough och Gaborik kommer vara borta. Det kommer givetvis bli tuffa år framöver att skaffa sig en ny image och få in en ny spelfilosofi men å andra sidan så finns det möjlighet att bli så mycket bättre om bara det finns tålamod - något som fansen i Minnesota tenderar att ha i överflöd då de älskar sitt Minnesota Wild.
Det kommer ta tid - det vet alla. Först måste en ny tränare in - grundkriteriet för denna är att applicera en ny offensiv, publikvänlig hockey och gå ifrån the trap. Nackdelen är dock att forwardsbesättningen i Minnesota är extremt tunn på målskyttar men komplett med arbetshästar. Det är egentligen bara Mikko Koivu som kan producera då han i år växte ut till en strålande tvåvägsspelare men han är för ensam då Owen Nolan är för gammal, Pierre-Marc Bouchard är för mesig medan resten av forwards är hockeysoldater som arbetar hårt men inte mycket mer. James Sheppard, Cal Clutterbuck eller Andrew Brunette skrämmer inte slag på någon.
Dessvärre så är inte talangpoolen märkvärdig heller då varken Benoit Pouliot eller Cody Almond har utvecklats som förväntat. Minnesota har problem med offensiven och måste addressera det i sommar, det bästa är att försöka plocka upp några UFAs så som Alex Tanguay eller Mike Cammalleri om de blir tillgängliga vill säga.
Försvarsmässigt så har Minnesota en mycket bra skara backar. Brent Burns, Marek Zidlicky, Kim Johnsson och Nick Schultz utgör en mycket kompetent kvartett som kan leverera puck, åka skridskor och ta bort motståndare - men bakom dem är det tunnt. De skulle behöva få in en eller två backar som kan spela stabilt defensivt i ett tredje backpar men det borde inte vara alltför svårt.
Målvaktsmässigt så är Minnesota i NHL-eliten. Niklas Bäckström är en supermålvakt som kan jobba hur mycket som helst, varav det bör bli omkring 70 matcher eller över för honom nästa säsong. Det innebär att reservmålvakten Josh Harding som också är en väldigt bra målvakt troligen borde se sig om en annan arbetsgivare, en trade för honom och Minnesota skulle alla vinna på. Colorado Avalanche behöver en bra målvakt ochde skulle kunna ge upp någon produktiv ytter så som Marek Svatos.
Så det är en hel del klubben behöver i form av en ny general manager, ny tränare och en ny stjärna - det idealiska startskottet för den nya epoken är enligt mig årets draft där laget har en jättechans att börja bygga klubben med lokala förmågor.
I år har laget 12:e-valet i draften och har chansen att välja den vindsnabbe och underskattade snipern Jordan Schroeder som är en firad stjärna i universitetslaget Minnesota Golden Gophers. Schroeder påminner väldigt mycket om Patrick Kane i Chicago Blackhawks och skulle bli perfekt som poster boy för det nya Minnesota. Senare i denna draft har de chans att satsa på tyngre pjäser som backen Nick Leddy eller forwards Zach Budish eller Ben Hanowski som alla är ifrån Minnesota och som skulle ge laget en lokal förankring.
Med ny general manager, ny tränare och en ny stjärna så följer Minnesota devisen "ut med det gamla, in med det nya" och det är helt rätt. Fansen i Minnesota har väntat länge för någonting spännande och alla är redo att påbörja den nya epoken.
