Lagbanner
SvenskaFans rankar NHL – Central Division: 5. Minnesota Wild

SvenskaFans rankar NHL – Central Division: 5. Minnesota Wild

Lagen i divisionen rustar – kan Minnesota Wild svara på utmaningen?

Minnesota har satsat hårt de senaste åren – men har än så länge inte fått ut något för det. Det går däremot att hitta en positiv utveckling. Under Mike Yeos första säsong blev det, likt de tre föregående säsongerna, inget slutspel. Under Yeos andra säsong gick Wild till slutspel, och föll i förstarundan. De två senaste säsongerna har båda tagit slut i andrarundan.
 
Poängsnittet har sakta men säkert ökat och på papperet har Minnesota ett väldigt spännande lag. Dubbelvärvningen av Zach Parise och Ryan Suter inför säsongen 12/13 skickade signaler om att något var på gång i Minnesota och sedan dess har veteraner som Jason Pominville och Thomas Vanek följt efter.
 
Det har kompletterats med talanger som Mikael Granlund, Charlie Coyle, Jonas Brodin och Matt Dumba. Under den gångna säsongen fick man dessutom ett målvaktsspel av toppklass. Devan Dubnyk kom in från Arizona i januari – och gjorde dundersuccé. Han gick 27-9-2, hade en räddningsprocent på 93,6 och ett GAA på 1,78 i Wild. Dubnyk var den största anledningen till att Minnesota – sist i Central Division när han hämtades in – faktiskt tog sig till slutspel.
 
Väl där tog man sig förbi St. Louis efter sju matcher, men de blivande mästarna Chicago blev sedan för svåra.
 
Den positiva utvecklingen går dock alltjämt att se. Att hoppas att Dubnyk fortsätter att spela på samma nivå höga nivå är nog att hoppas på tok för mycket, men får man bara ett kompetent målvaktsspel bör laget fortfarande vara slagkraftigt.
 
Sommaren bjöd på små förändringar i Minnesota. Man tog sitt förnuft till fånga och köpte ut Matt Cooke, samtidigt som de misslyckade chansningarna Chris Stewart och Sean Bergenheim gick vidare. I övrigt var det mestadels veteraner för djupet som försvann. In kom Mike Reilly, en hypad back från University of Minnesota, som vägrade skriva kontrakt med Columbus och blev UFA.
 
Det är alltid skoj att vara dramatisk, och utan att låta allt för överdramatisk är det inte helt orimligt att fastslå att det här är säsongen som Minnesota kanske måste ta nästa kliv.
 
Ska man fortsätta att vara ett lag som tar någon av de sista slutspelsplatserna och ryker tidigt i slutspelet? Eller tar man klivet och blir en seriös contender?
 
Lagkaptenen Mikko Koivu har redan börjat tackla av, Jason Pominville och Thomas Vanek börjar bli gamla och vem vet hur länge Ryan Suter och Zach Parise tillhör ligans toppskikt. Ska man få några slagkraftiga år på sig att försöka vinna med den här truppen behöver man nog kort och gott ta steget den här säsongen.
 
Det kan tyckas vara orimligt att prata contender-status på ett lag som tippas i bottenskiktet av sin division, men Central Division var jobbig redan förra säsongen – och har sannolikt blivit än starkare under sommaren.
 
Ligan och divisionen rustar – hur svarar Minnesota?
 
Målvakter:
 
Devan Dubnyk gjorde som sagt stor succé efter traden från Arizona. Den väldige målvakten har alltid haft potentialen för att storspela över perioder, men prestationerna i Minnesota var anmärkningsvärda. 27-9-2 är ett småhyggligt record och av målvakterna med minst 2000 minuters 5-on-5-spel var det bara Steve Mason och Carey Price som hade en bättre räddningsprocent än Dubnyks 93,69.
 
De fantastiska prestationerna gjorde Minnesota mer eller mindre tvungna att skriva ett välbetalt kontrakt med Dubnyk, som nådde UFA-status i somras. Några dagar innan free agency fick även 29-åringen sitt kontrakt, ett sexårskontrakt värt drygt $4,33 miljoner per säsong. Nu ska det ju mycket till om Dubnyk ligger kvar på samma nivå som förra säsongen, men även om han går tillbaka ett steg eller två har Wild en duktig burväktare – och det lär behövas.
 
Bakom Dubnyk ser det nämligen desto svagare ut. Med facit i hand var det ett jobbigt misstag att förlänga med Niklas Bäckström sommaren 2013, även om man kanske kände sig tvingade till det där och då. Den skadedrabbade 37-åringen har nu ett år kvar på sitt kontrakt, med en cap hit på drygt $3,4 miljoner. Skadeproblem och högst tveksam form begränsade Bäckström till 19 matcher förra säsongen – och efter Dubnyk-traden spelade han inte en sekund.
 
För Wilds del är det bara att rida ut det sista året på hans kontrakt, då man inte tjänar så värst mycket på att exempelvis skicka ner honom till AHL. I AHL lär vi istället kunna hitta Darcy Kuemper… om inte Bäckström skulle gå och bli skadad. Kuemper är en duglig backup, men har sällan visat några tendenser till något mer än så.
 
Leland Irving och Kevin Lalande, båda två i KHL under förra säsongen, har bjudits in till training camp på tryout-kontrakt.
 
Backar:
 
I försvarsbesättningen kretsar det mesta kring Ryan Suter. Han anslöt på ett $98-miljonerskontrakt sommaren 2012 och kvitterar ut en hög lön över säsongen 21/22. Suter borde däremot kunna ligga kvar på en väldigt hög nivå under flera år. 30-åringen har en gynnsam spelstil – i den aspekten påminner han om exempelvis Nicklas Lidström.
 
Suter har snittat högst istid i ligan i tre år i rad – 27:16, 29:24 och nu senast 29:03. Även om det är en trygghet att kunna ha en så duktig spelare på isen under nästan halva matchen bör nog Minnesota försöker hitta en lösning på de tunga minuterna. Arbetsbördan skulle lätta enormt om man lyckas begränsa honom till 25 minuter, för att sedan växla upp till eventuellt slutspel.
 
Vid sin sida brukar Suter allt som oftast ha Jonas Brodin. Lite i skymundan har Brodin utvecklats till en väldigt duktig back och är kanske en av de mer stabila svenskarna i ligan. Produktionen är inget vidare, men det går sällan att klaga på prestationerna. 22-åringen är så gott som komplett och hanterar en svår situation jämte Suter exemplariskt – det är ju inte bara enkelt att spela jämte en toppback.
 
Marco Scandella har tagit kliv framåt under de senaste åren och signades till ett femårskontrakt i november. Han gör sig väl i ett andrapar och bör fortfarande kunna utvecklas också. Scandella spenderar en hel del istid tillsammans med Jared Spurgeon, och det kan mycket väl fortsätta under kommande säsongen. Även Spurgeon gör sig bra i ett andrapar och kan utan problem hantera pucken föredömligt.
 
I Matt Dumba har Minnesota något spännande på gång. 21-åringen gick som sjua i draften 2012 och lotsades på allvar in i NHL under den gångna säsongen. Dumba spelar redan på en fin nivå, men framtiden är lovande och tar utvecklingen en stadig takt har Wild snart en ny toppback.
 
Sommarens största nyförvärv till Minnesota stavas Mike Reilly, vilket i sig kanske inte är så jättestort. Men Reilly var en hypad försvarare från University of Minnesota som inte var intresserad av att skriva något kontrakt med Columbus. Blue Jackets tappade alltså rättigheterna och Reilly blev UFA. Flera lag var efter honom, men 22-åringen valde alltså Wild. Offensiven och skridskoåkningen håller en god nivå och det blir intressant att se om Wild släpper in honom i NHL direkt, eller om han skolas in via AHL.
 
Svensken Christian Folin har på inga sätt gjort bort sig i Minnesota, men har inte heller alltid övertygat. 24-åringen är dock kompetent och bör ligga bra till för en ordinarie plats om Reilly inte får speltid direkt. 29-årige Nate Prosser erbjuder uppskattat djup och kommer på ett billigt tvåårskontrakt.
 
Forwards:
 
Om det mesta kretsar kring Ryan Suter i försvarsbesättningen, så är Zach Parise den stora stjärnan bland forwardsbesättningen… ett $98-miljonerskontrakt ger gärna den effekten. Den numera 31-årige Parise är en av ligans bättre wingers och utan problem god för 30 mål och 60-talet poäng. Tvåvägsspelet håller hög klass och Parise har inga större svagheter i sitt spel.
 
Parise är allt som oftast ett föredöme på isen, men till skillnad från Ryan Suter börjar det kanske snart komma vissa orosmoln kring hans status i förhållande till kontraktet. Parise är beroende av sin skridskoåkning och snabbhet för att vara fullt effektiv – hur hanterar han den oundvikliga dippen om någon eller några säsonger?
 
Över de senaste tre säsongerna är det dock inte Parise som har producerat bäst för Minnesota, utan Jason Pominville – i alla fall sett till 5-on-5-poäng. 32-åringen ser ut att ha fått någon form av nytändning sedan han lämnade Buffalo i april 2013, även om 18 mål under den gångna säsongen var aningen svagt. Pominville ska utan problem ligga kring 25-30 fullträffar, men bidrar på isen även om han inte alltid gör poäng.
 
Mellan de båda veteranerna hittar vi en av ligans mest spännande framtidsnamn – Mikael Granlund. Finländaren har imponerat på alla nivåer och är nu på allvar varm i NHL-kläderna. 23-åringen har två säsonger i rad med nästan exakt 40 poäng, och är redo att ta nästa steg – vill man vara hård kan man även sätta det som ett krav. Han är en god playmaker och gör sällan bort sig i någon av zonerna.
 
Parise, Granlund och Pominville utgör en högst kompetent förstakedja, men det finns vissa frågetecken bakom topptrion. Mikko Koivu har varit en bra lagkapten och center under många år, men nu har 32-åringen börjat gå ner sig. Han är inte längre spelaren som slänger in poäng och spelar ett klockrent tvåvägsspel.
 
Koivu är fortfarande en fullgod center, men med ett kontrakt som säger att han ska vara så mycket mer. Finländaren har tre år kvar på kontraktet, och tjänar $7,29, $5,4 och $9,18 miljoner över de tre säsongerna – vilket i princip gör en eventuell trade omöjlig, om man skulle vilja undersöka den möjligheten.
 
Flytten till Minnesota har nog inte varit vad Thomas Vanek hoppades på. Österrikaren gjorde förvisso acceptabla 52 poäng under sin första säsong i Wild, men nog hade man hoppats på mer än så. Ska Minnesota ta det där steget och bli en seriös contender vill det till att 31-åringen steppar upp.
 
Jason Zucker kommer från en anmärkningsvärd säsong. 51 matcher gav 21 mål – vilket ger honom ett av ligans högsta G/60. Enbart ett av målen kom i powerplay och Zucker hade en skottprocent på 16,9, vilket var ett av ligans högsta. Zucker gjorde dessutom enbart fem assist, vilket får en att undra om den gångna säsongens målproduktion var ett genombrott eller en tillfällighet.
 
Det är inte alls säkert att Charlie Coyle hamnar utanför topp-6 – han kan lika gärna ta Koivus plats som andracenter eller gå in som winger – men låter man honom leda en tredjekedja får man förhoppningsvis gott om djup. Med tre hyggligt jämna säsonger i ryggen börjar det nu bli hög tid för Coyle att ta det där sista steget, 23-åringen har nämligen alla förutsättningar för att bli mer än ”bara” en 40-poängsspelare.
 
Det finns en hel del speed i Minnesotas lag, och Coyle kan mycket väl omgärdas av det. Justin Fontaine kan formligen flyga fram längs med högerkanten och vid 27 års ålder får han beskrivas som någon form av late bloomer – den gångna säsongen var nämligen hans andra i NHL. Fontaine är liten och kvick och god för 30-talet poäng.
 
Nino Niederreiter har fått en skön nytändning i Minnesota. Den numera 23-årige wingern blev aldrig lyckosam i New York Islanders, men har sett pigg ut i Wilds tröja. Den gångna säsongen gav 24 mål och 37 poäng – och nog känns det som att Niederreiter mycket väl kan ha ännu mer i sig.
 
Minnesota har en hel del kompetenta spelare för sin topp-9, men vi ser ett litet steg neråt i fjärdekedjan – vilket i och för sig kan sägas om väldigt många lag. Erik Haula är en stabil center för en fjärdekedja och kan döda utvisningar, men kommer han någonsin bli mer än det? Jordan Schroeder delade den gångna säsongen mellan NHL och AHL, och bör nu kunna klara av full tjänstgöring i NHL. Med Haula och Schroeder i fjärdekedjan har i alla fall Minnesota en del skill.
 
Slutligen kan Ryan Carter mycket väl ta den sista ordinarie platsen. Veteranen arbetar hårt, kan spela på olika positioner och är inte helt oduglig i defensiven.
 
Wild hämtade även in två veteraner över sommaren, Zac Dalpe och Ruslan Fedotenko. Dalpe har några säsonger i Carolina, Vancouver och Buffalo bakom sig och ger lite erfarenhet i djupet. Fedotenko kommer med två Stanley Cup-ringar men gjorde bara 13 AHL-matcher förra säsongen och i ärlighetens namn vore det ett svaghetstecken om 36-åringen är aktuell för spel.
 
I somras tog Wild även sitt förnuft till fånga och dumpade ut Matt Cooke. Galningen har varit en skadedrabbad besvikelse och Minnesota köpte helt enkelt ut 37-åringen. Chris Stewart och Sean Bergenheim hämtade in inför trade deadline, men blev inte lyckosamma och har nu flyttat vidare. Kyle Brodziak kan bli en hyggligt kännbar förlust då veteranen länge var en klart kompetent spelare lägre ner i hierarkin och nyttjades en hel del i penalty killing.
 
---
 
Nyckelspelare:
 
Devan Dubnyk, Ryan Suter, Zach Parise
 
Nyförvärv:
 
Brody Hoffman – från University of Vermont – free agent
Zach Palmquist – från Minnesota State University – free agent
Mike Reilly – från University of Minnesota/Columbus Blue Jackets – free agent
Ruslan Fedotenko – från Iowa Wild – free agent
Zac Dalpe – från Buffalo Sabres – free agent
Tyson Strachan – från Buffalo Sabres – free agent
Leland Irving – från Salavat Yulaev Ufa – free agent (tryout)
Kevin Lalande – från CSKA Moskva – free agent (tryout)
 
Förluster:
 
Matt Cooke – ny klubb ej klar – utköpt
Kyle Brodziak – till St. Louis Blues – free agent
Chris Stewart – till Anaheim Ducks – free agent
Jordan Leopold – ny klubb ej klar/slutar? – free agent
Keith Ballard – ny klubb ej klar – free agent
Stu Bickel – till St. Louis Blues – free agent (tryout)
Sean Bergenheim – ny klubb ej klar – free agent
Josh Harding – slutar
 
Svenskar:
 
Jonas Brodin, Christian Folin, Gustav Olofsson
 
Coach:
 
Mike Yeo
 
Preliminär laguppställning:
 
Zach Parise – Mikael Granlund – Jason Pominville
Jason Zucker – Mikko Koivu – Thomas Vanek
Nino Niederreiter – Charlie Coyle – Justin Fontaine
Ryan Carter – Erik Haula – Jordan Schroeder
 
Jonas Brodin – Ryan Suter
Marco Scandella – Jared Spurgeon
Mike Reilly – Matt Dumba
 
Devan Dubnyk (Niklas Bäckström)
 
Andra notabla spelare: Darcy Kuemper, Christian Folin, Nate Prosser, Tyson Strachan, Zac Dalpe, Ruslan Fedotenko, Brett Sutter
 
---
 
Bästa nyförvärvet: Mike Reilly
 
Det finns inte så värst mycket spännande att välja på här, men det är inte den enda anledningen till att Mike Reilly är det bästa nyförvärvet. Det kommer alltid pekas på orosmoln över en spelare som vägrar signa med laget som draftade honom, men Reilly är trots allt en intressant back. 22-åringen kommer med en lovande offensiv, men är han NHL-redo redan nu?
 
Värsta förlusten: Kyle Brodziak
 
Kyle Brodziak är långt ifrån någon stjärna och inte direkt en förlust som kan hindra Wild på något sätt – men han spelade mest i numerärt underläge av Wilds forwards och var under många år en god veteran för bottom-6.
 
Årets poängkung: Zach Parise
 
Zach Parise har tagit hem den interna poängligan vid två av sina tre säsonger i Minnesota – och det mesta tyder väl på att han gör så ännu en gång, framför allt om målskyttet ligger kvar på samma nivå som senast.
 
Årets nykomling: Mike Reilly
 
Hur många spelare kommer Minnesota egentligen att släppa upp? Wilds roster känns mer eller mindre fastställd redan på förhand, så vi ger även titeln ”Årets nykomling” till Mike Reilly.
 
Årets genombrott: Charlie Coyle
 
Charlie Coyle är redan stabil och fyller en funktion för Minnesota – men han har också potentialen för att bli ännu bättre. Det här blir säsongen då Coyle får det där sista definitiva genombrottet.
 
###
 
REDAKTIONENS RANKNING:
 
Central Division:
 
1.
2.
3.
4.
5. Minnesota Wild
6. Winnipeg Jets
7. Colorado Avalanche
 
---
 
Nytt för i år är att NHL:s 30 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen. 

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2015-09-18 12:00:00
Author

Fler artiklar om Minnesota