Mot alla odds - Devils till slutspel
Efter att Taylor Hall trejdades Edmonton Oilers till New Jersey Devils sa han att han ”nu var en mycket motiverad hockeyspelare”. Första säsongen var kanske mer en acklimatseringsperiod (läs: fasen jag får inte spela med McDavid) men när all besvikelse lagt sig året efter plockade han upp laget på sina axlar och bar dem ända till slutspel.
Få inklusive mig själv trodde nog att New Jersey Devils skulle nå slutspelet denna säsong. Alla hade räknat bort dem utom de själva. Sheros lagbygge fick en extra skjuts i rätt riktning i och med förstavalet Nico Hischier som redan från match ett visat att han kommer bli en långvarig attraktion i ligan.
Marcus Johansson skulle kunna bidra på alla håll och kanter var tanken från början men svensken har missat mestadels av säsong på grund av hjärnskakningar.
Istället är detta ett lag där doldisarna klivit fram på löpande band. I början var det rookisarna Will Butcher och Jesper Bratt samt Brian Gibbons som fick rubikerna. Lite senare Brian Boyle som blivit kvitt sin cancer och som nu tagits till allas hjärtan. Miles Wood fick ordning på påkarna och klubban mitt i säsongen och stänkte in mål. Kyle Palmieri kom tillbaka efter skada och började näta i sedvanlig takt. Och nu mot slutet heter lagets ”osjungna” hjältar Keith Kinkaid, Blake Coleman och Stefan Noesen.
Att Nico Hischier visade vara en fullblodig NHL-center redan vid 18-års ålder skapade också ett angenämt problem. Överskottet på den positionen gjorde att Shero valde att skicka Adam Henrique till Ducks i utbyte mot Sami Vatanen. Ytterligare ett genidrag av Devils GM som senare visade truppen och fansen att han verkligen tror på denna upplaga när han förvärvade Michael Grabner och Patrick Maroon.
Men inget av detta hade varit möjligt utan Taylor Hall och hans ”coming out party”. 26-åringen har slagit rekord i antal mål, assist och därmed också klart den totala poängen som med en match kvar summeras till 93. Bara tre efter franchiserekordet på 96 satt av Patrk Elias och det borde finnas en trofé med hans namn på efter säsongen.
Devils har nästan legat på slutspelplats hela säsongen. Men när det började gå motigt mot slutet, skulle man dessutom ut på den tuffaste bortaresan i mannaminne och har kunde man nog både vackla, tvivla och baissa lagets chanser till ett liv efter 82 matcher.
Men efter segrar mot Nashville, Vegas och Kings kunde man kosta på sig att få stryk av Ducks och Sharks. Väl hemma på östkusten igen slog man otroligt nog Pittsburgh och Tampa back to back och efter det har segrarna rullat in i strid ström sånär som en enda enstaka poäng man tappade mot Penguins.
Torsdagens 2-1 seger mot Toronto Maple Leafs förkunnade det Taylor Hall, resten av laget, Shero, fansen och ledarstaben med Hynes i främsta ledet längtat efter. Att bli klara för slutspel och visa alla belackare hur fel de hade - #NJDvsEverybody
Frågan är bara hur långt men gå nu när man väl är där. För det här laget blir bättre för varje match. De ger aldrig upp och har nu spelat en typ av slutspelshockey i 10-15 matcher eftersom de haft kniven på strupen.
Önskemotstånd? Jag säger Tampa. Ni kanske tycker jag är galen men de som sett matcherna lagen emellan vet att Lightning nog är livrädda för Devils som vunnit samtliga tre av mötena denna säsong med uddamålet
Mardrömmen? Boston såklart. Dels för att Bruins alltid verkar ha Devils som en marionettdocka under sina fingrar och dels för att mitt hjärta nog inte klarar all den ilska som säkerligen kommer riktas mot nummer 63.