Silly season, Barça och andra funderingar
Reflektioner över spelarhype, vad som krävs för att slå vilket lag som helst och lite annat smått och gott såhär i slutet av Silly season och inför en efterlängtad start på en ny fotbollssäsong.
Så här i Silly seasons sista skälvande sekunder ….jag upphör nog aldrig att förvånas över den enorma hype som på något ganska oförklarligt sätt uppstår runt vissa spelare. Även om fenomenet inte gäller bara honom så är Royston Drenthe ett fullständigt lysande exempel. Han dök plötsligt upp från ingenstans (hur många kan ärligen säga att ni kände till killen innan den här sommaren) och blev över en natt spelaren som man bara måste ha. Om inte annat så för att hindra någon annan från att norpa honom. Få andra än hollandskännare har sett honom spela mer än ett par minuter på youtube och ändå är han med ens hur het som helst. Med all respekt för att det här säkert är en duktig kille och för att klubbledningarna som har jagat honom har sett mer än de flesta, så är det väl ändå rätt fantastiskt att så många s k fotbollskunniga supportrar faller för ett par minuters youtubeklipp. Min mormor – frid över hennes minne, hon var snäll – skulle med lite övning ha kunnat fixa två minuters dribblingskonster att dupera världen med. Synd att hon inte kom på det, hon kunde ha gjort sig en rejäl hacka och lämnat ett duktigt arv. (Och bli nu inte vansinniga maränger, det här gäller inte bara Drenthe, långt ifrån, jag tog bara honom som exempel, och det gäller sannerligen inte bara er, det gäller i lika hög grad Barçafans som var lika inblandade i Drenthehysterin och i en hel el andra hysterier, och Villarealfans och ett antal andra fans.)
:::
Så till det verkligt väsentliga. Barça. Såhär när ligastarten närmar sig känns det faktiskt riktigt bra. Backsidan är förstärkt med ett par bra gubbar, Abidal och Gabi Milito där jag i varje fall har stort förtroende för den sistnämnde. Yaya Touré ska bli spännande att se, jag vet för lite att ha en åsikt i nuläget, men det har sett ganska bra ut i de träningsmatcher som har varit. Det är svårt att inte vara full av beundran för Henry, även om han har sina sidor. Men även om det är en skicklig spelare kan jag nog inte säga att jag var fullständigt överlycklig över den värvningen. Någonstans kändes det som om vi har nog med stjärnor och att ytterligare en riktig crack kan komma att ställa till problem på många vis. Dessutom minskar det garanterat utrymmet för G2S och Bojan. Men det är bara att gilla läget och det ska onekligen bli spännande att se hur han funkar ihop med övriga. Att spekulera i hur Rijkaard kommer att formera laget är lönlöst, det har dessutom gjorts fram och tillbaka sedan värvningen blev klar så det känns som om det är färdigt och nu får vi bara att vänta och se.
På något sätt känns det som om Akilleshälen fortfarande är försvaret. Abidal sägs vara en av världens bästa ytterbackar, och även om han har en och annan svaghet så är det nog ett lyft även om han verkade lite nervig under senaste matchen. Gabi Milito är definitivt en förstärkning, men med Puyol borta ett tag till så känns mittförsvaret ändå osäkert. Thuram övertygade inte på mig förra säsongen (och inte i försäsongsmatcherna heller) och om inte Márquez hittar tillbaka till sin rätta nivå så tror jag att det kan bli riktigt jobbigt. Oleguer finns i truppen, men han hade en katastrofal säsong i fjol. Han är ju ingen världsstjärna, men kan spela rätt stabilt när det funkar. Han är dock inget att ersätta Puyi med.
Víctor Valdés var stabil under fjolårssäsongen och var en av dem som såg till att tätpositionen kunde hållas så länge som den gjorde, trots att spelet i övrigt sög ganska ordentligt långa perioder. Spelar han så i år också och håller sig skadefri är det inga problem där. Det är ju inte den mest skadebenägna spelaren man känner till, men skulle han åka på en långtidsskada vågar jag inte tänka på vad som skulle hända. Jorquera funkar som tillfällig ersättare, men det är nog tveksamt om han skulle kunna täcka upp under en längre period.
Mittfältet har egentligen ingen svaghet och med tuffe Yaya blir det ännu bättre. Det enda som egentligen behöver hända här är att Deco dels slutar att slarva – han är visserligen en fotbollsspelare i absolut världsklass, men det betyder inte att han inte behöver vara koncentrerad när han slår en passning och att han får tappa huvudet så fort någon petar på honom – och dels hittar tillbaka till Barcelona. Just nu verkar han ha gått vilse i Brasilien. Är det någon som vet var han är?
I anfallet finns väl inte så mycket att önska mer än att vi ska få se Dinhos leende igen. Möjligen att Samu ska börja få lite flyt med målskyttet. Allvarligt, det fungerar inte alls. Sedan att han har hittat en annan sida som kallas att passa medspelarna och ge dem lägena är fantastiskt. Bara det håller i sig när ligan börjar och skytteligatitlen börjar hägra igen. Han slår briljanta passningar – det får han gärna fortsätta med. En annan önskan är att Bojan ska matchas klokt. Fel matchning och misslyckanden kan sabotera en hel karriär, men vi får lita på att el Mister är klok nog att fixa det så bra som möjligt.
Så receptet för en framgångsrik säsong i korthet: Víctor håller sig skadefri, Márquez hittar sitt rätta jag, Puyi kommer tillbaka i god form, Deco hittar hem, Dinho är glad och Samu ställer in siktet på målramen. Funkar detta slår vi vem som helst.
:::
Nyheten om att Real Madrid äntligen har lyckats kontraktera en spelare har just kommit och det är bara att dra en lättnadens suck. Det kan inte hjälpas att jag nästan tycker lite synd om marängerna. Dag efter dag kommer nyheter om att en eller annan spelare är klar….nästan…..eller i varje fall snart…kanske. Och alltid avslutas rubriken eller hela artikeln med ett frågetecken. Det stora namnen som skulle presenteras ”på måndag”, som det hette för ungefär en vecka sedan har vi fortfarande inte sett till. Kanske glömde de bara att säga vilken måndag och vilket år det gällde. Jag skulle i vilket fall som helst inte vilja vara i Calderons kläder. Karln måste ju drömma mardrömmar varje natt och kallsvettas vid blotta tanken på ännu en presskonferens där han inte har någon att presentera. I varje fall borde han göra det. Jag hoppas verkligen helt ärligt att det här senaste ”kansket” om Robben går i lås. Då slipper de stackars vitklädda fortsätta vara skräckslagna och i desperation se ligastarten närma sig utan att de har lyckats vara tillräckligt attraktiva för en enda stor spelare. (Diego kan ni glömma, han stannar i Werder Bremen!) Den fullständiga idiothypen kring en ungdomsspelare som Drenthe säger väl hur långt den här paniken har gått. Han har tydligen haft en bra säsong i Holland och gjort en bra ungdomsturnering och därefter bråkat sig till att få gå till just Real Madrid, som har tvingats betala mer än dubbelt mot vad de hade tänkt från början. Kanske kommer det att visa sig vara en fantastisk värvning, låt oss hoppas att det är så, men att betala dyra pengar för en tämligen oerfaren spelare som dessutom verkar lida svårt av såväl pengabegär som hybris verkar som jag ser det lite desperat. Däremot gratulerar jag er maränger om ni nu lyckas ro i hamn Robbenaffären. Den killen tror jag ni kommer att få nytta av. Det faktum att han inte tar bilen utan cyklar till jobbet hedrar honom.
:::
Detta leder osökt in på ett avslutande stickspår som i sin tur leder till transportmedel och vidare till redaktörskollega Kviborg. Övriga kan egentligen hoppa det här stycket – ni missar inget. Cykel vore kanske ett alternativ till transportproblemen. Nerpissningsproblematiken är mindre och under förutsättning att man klarar av att dra sig iväg hemifrån i tid har man inga problem med förseningar och man behöver inte fundera över om man ska betala fullt pris. Allvarligt talat, Christopher, jag har svårt för folk som inte vill betala för sig, men i det här fallet tycker jag att du gör helt rätt. Fenomenet med en kollektivtrafik som inte lever upp till sin prisnivå gäller inte bara i Stockolm och hur ska man få dem att fatta att de måste leverera vad de tar betalt för? Jag var i Tjeckien för någon vecka sedan, vilket jag har berättat för alla som vill höra och några till, och där har de förstått. 320 CKR (ca 107 SEK) kostar det att åka så mycket man orkar med kollektivtrafiken i Prag under två veckor. Tåg och bussar är i tid och inget är nerpissat. Och inte går det att köra med ”jag förstår inte”-principen om man ertappas utan giltig biljett. Deras vakter är fullständigt omöjliga att förhandla med. Har du inte biljett – betala böterna. Kanske vi skulle skicka SL och Västtrafik dit på kompetensutveckling.
Det tar emot att säga att man håller med en madridista, men nu är det sagt. Det lär vara sista gången på länge. :-)
Visca el Barça