2000-talets legender Del 1: Xavi Hernández
Med start idag på självaste dopparedan tänkte vi fram till nyårsafton bjuda er på en artikelserie där vi hyllar åtta av våra största profiler under 2000-talet. Först ut - Xavi Hernández.
Förebilden Pep Guardiola
När Luis van Gaal valde att byta in en oprövad A-lagsdebutant vid namn Xavi Hernández mot storstjärnan Pep Guardiola i spanska supcercupen mot Mallorca 1998 var det förutbestämt att Xavi skulle bli den nye Guardiola. Och allt talade för det - båda två är katalaner och fostrade i klubbens ungdomsakademi, dessutom spelade de på samma position, dvs i den defensiva rollen på mittfältet. Det rådde inga tvivel om att Guardiola var Xavi's förebild, men trots det ville han inte vara någon dubbelgångare till Pep, han ville vara Xavi Hernández. Vid den tidpunkten var Xavi bara 18 år, och sedan dess har det hänt en hel del.
Positionsbytet
FC Barcelona hade några tunga år i början av 2000-talet då titlarna lyste med sin frånvaro. När Frank Rijkaard tog över som tränare inför säsongen 2003/04 vände det. Trots att det inte blev någon titel den säsongen, såg man en väsentlig skillnad i spelet och det kändes som klubben var på väg uppåt igen.
Rijkaard var den som fick Xavi att byta position. Han ville ha honom högre upp i banan så han kunde komma närmare straffområdet. Till en början stretade Xavi emot och tyckte det var en dålig idé, men till slut gav han vika. Jag påstår inte att Xavi's positionsbyte var lösningen på att titlarna skulle ramla in, men tack vare Rijkaard fick laget en helt ny dimension med en av världens bästa passningsspelare så högt upp i banan. Och ja, alla som nån gång har sett Barcelona spela fotboll kan nog intyga att positionen precis ovanför den defensiva mittfältaren är som klippt och skuren för Xavi.
Säsongen 2004/05 vann Barcelona sin första ligatitel på fem år, mycket tack vare Frank Rijkaard och hans införda spelsystem där man spelade med tre mittfältare, varav en defensiv, och tre anfallare där två spelar på kanterna och en centralt. Xavi erhöll en av de offensiva mittfältsplatserna och tillsammans med Deco var de båda mittfältsgiganterna ett ständigt hot för motståndarlagen.
Succéåret
Två år av framgång. Två år av motgång. Sedan fick Frank Rijkaard år 2008 lämna tränarposten för att öppna upp för en annan välbekant herre - Pep Guardiola. Samma sommar tog Spanien EM-Guld och Xavi blev utsedd till turneringens bästa spelare.
Direkt när Guardiola blev tränare skedde några direkta förändringar. Han ville ha bort två av lagets stora stjärnor - Ronaldinho och Deco. Pep fick som han ville, men istället för att täcka upp luckorna efter superstjärnorna med nya cracks valde Guardiola att satsa på canteran. Xavi, som under flera års tid haft Deco vid sin sida på mittfältet skulle nu få ta ett större ansvar.
Man kan väl säga att det gick ganska så bra. Xavi gjorde sin bästa säsong hittills i karriären och Barcelona vann trippeln, dvs ligan, cupen & Champions League. Vinden hade återigen vänt för klubben.
Barcelonas och Xavi's segertåg fortsatte även säsongen 2009/10 då man återigen vann ligan. Som grädden på moset blev Xavi framröstad till världens tredje bästa fotbollsspelare år 2009 och ansågs enligt många vara en av världens bästa mittfältare.
Xavi idag: Han växte aldrig ut till den nya Pep Guardiola som folket förväntade sig. Istället blev Xavi en egen, bättre version som håller till lite högre upp i banan. En egen spelare som kontrollerar mittfältet och vet hur varenda centimeter på fotbollsplanen ser ut. När Xavi har nått sin toppnivå har FC Barcelona gått igenom sina bästa perioder någonsin och Spanien har vunnit både EM- och VM-guld.
Oförglömligt minne:
När Xavi var planens gigant mot Real Madrid på Santiago Bernanéu våren 2010. Utan sin lekkamrat Iniesta fick Xavi ta ett oerhört stort ansvar och han gjorde det med bravur då han dominerade hela mittfältet. Han slog i stort sett inte bort en passning och var den som hade bollen mest under hela matchen. Xavi gjorde visserligen inget mål i matchen, men stod för en väldigt avgörande insats då han assisterade till båda Barcelonas mål.