Gästkrönika från Málaga
Marcus Johansson skriver om glädjen att ha ett lag i Primeran igen
Äntligen...
Så stod man där på planen bland tusentals tokiga fans och primera platsen var klar. Presi Sanz stod på vip läktarn och viftade med vår (ja, faktiskt) Malagabandera och man kände en oerhörd lättnad. Något som man någonstans ända tagit for givet i ett halvårs tid hade uppfyllts. Detta var dagen då vi skulle återvända till den finaste av ligor.
Visst det satt hårt inne och spelet har stundtals låst sig, men laget har varit på uppflyttningsplats 41 av de 42 omgångarna, vilket är en bedrift i sig och visar att vi är väl varda vår plats. Skillnaden från förra året har spelmässigt inte varit så himla stor, men vi har satt de viktiga målen samt haft en större trygghet i laget. Vill här lyfta fram mittbacken Weligton som for mig varit den genomgående bäste spelare och Hidalgo som varit den viktigaste framförallt som pådrivare. Dessa kommer vara guld värda i primeran, dock verkar Hidalgo bli för dyr att lösa och redan på väg bort, medans Weligton skrivit på ett fyraårs kontrakt.
För mig personligen har det varit en fantstisk rolig säsong, som dock lika väl kunde förvandlats till en mardröm i den sista matchen. Vi har varit pa fem borta matcher, Eljido, Cordoba, Jerez, Sevilla samt Motril och på hemmaplan har jag bara missat två.
Näst sista matchen i Motril mot Granada 74 var något utöver det vanliga. Då stadion bara ligger 1 timme bilresa fran Málaga blev det stor invasion av supportrar. Tilläggas skall att arenan bara tar dryga fyra tusen så det resulterade i att 75% höll på de blåvita. Detta var ocksa den första chansen att säkra uppflyttningen, blev dock en rätt slätstruken match och det största minnet for mig var när en helikopter cirkulerade runt stadion med en vimpel där det stod ”Scandalo con el Malaga”, Scandalo är alltså namnet på Malagas största horklubb. Humor.
I och med det oavgjorda resultatet i Motril skulle allt avgöras i sista matchen mot Tenerife söndagen den 15 juni kl 18.00. Dagen innan lirade ju Sverige mot Spanien och hela veckan fick jag svara på frågan vad jag helst ville, att Málaga går upp eller att Sverige slår Spanien. Jag svarade Málaga, det är viktigare, det kommer påverka hela året som kommer och Sverige bara några dagar.
Avspark. Tenerife ställde upp med ett b-betonat lag och gav bort mycket lätta bollar i backlinjen och hade inget som helst intresse att vinna matchen. Dvs.veckans diskussioner om resväskorna med pengar som erbjuds lag som inte har något att spela för verkade stämma. Och jag är rätt övertygat om att Málaga hade erbjudit Tenerife en ansenlig summa pengar för att förlora eller i alla fall mer än vad Real Sociedad hade gett dem för att vinna. Men det skiter jag i, för nu ska Malaga möta Real Madrid, Villareal och ha två derbyn mot Sevilla/Betis nästa säsong. Grymt!
