Gästkrönika: Vid tunga tider
Jag vägrar se en kille som misslyckas, för även om jordens tyngdkraft i det här fallet skulle fått honom in i pölen vägrar jag att tro det! Han klarade det helt enkelt, mer än så är det inte.
Vid tunga tider som denna så kan jag aldrig glömma att tänka på de gråtande barnen eller de sårade fansen, jag tycker mest synd om de som faktiskt åkte från Madrid till Liverpool och den röda jättens bonad för att se slakten i Poolhouse.
Varje djävla, ursäkta språket, år vid samma tillfälle har jag fått tårar i ögonen, varje år har jag känt hur mitt hjärta bara spruckit och gått i miljoner bitar för att det helt enkelt inte funkar. Det är ett spöke som inte vill bort ifrån mig och mina tankar, det är samma spöke som kommer fram och skrämmer mig hela tiden, varje år vid samma tidpunkt. Sårade hjärtan tar det tid för att läka, den här har hittills tagit 5 år på sig och ytterligare år är på väg.
Men det är nu jag tänker sätta ner mina fötter och sluta lipa, det är nu jag vägrar vara arg mera, det är nu jag vägrar vara ledsen mera, den här säsongen skulle bara bli så här, det skulle bli en Luxenburgo-säsong där ingenting skulle fungera. Där dumma köp har visat sig vara katastrofala, där presidenter har mutat sina närmaste och där ingenting, ABSOLUT INGENTING, har gått vår väg.
För ungefär et halvår sen såg jag en tavla som jag blev helt kär i och som jag tog en bild på, den bilden har jag på taket ovanför mitt huvud. Varje morgon när jag vaknar ser jag denna bild och tänker ”jag klarar av att göra allt i den här världen”.
Jag vägrar se en kille som misslyckas, för även om jordens tyngdkraft i det här fallet skulle fått honom in i pölen vägrar jag att tro det! Han klarade det helt enkelt, mer än så är det inte.
Så låt oss alla sätta ner våra fötter tillsammans, låt oss knyta nävarna dra våra svärd ihop och kämpa som de Lassfantaster vi är. Låt oss höja oss ett snäpp och vägra låta Barcelona ta hem la liga-titeln. Låt oss vägra förlora men älska att vinna. Låt oss alla gå ihop i hopp och tron om att samma mirakelvändning som säsongen 06/07 kan hända igen. Jag tror på det och om så krävs att jag skall sätta ihop mina miljonerbitars avbildningspussel av mitt brustna hjärta själv, låt det så ske. För jag vill se Barcelona förlora igen, så som jag tänker vinna nästa åttondelsfinal. Jag tänker tänka som killen på bilden och tro på det bästa, jag tänker tro på Raul & Co, jag kommer klara hoppet.
