Gästkrönika: A loser has an excuse, a winner a plan
Fotbollen är som sådan att slutsignalen och målen avgör om ett lag förlorat eller vunnit. Blaugrana satte in sex mål, Los Blancos två.
Tycka vad man vill om Barcelonas triumf på El Stadio Santiago Bernabéu men i slutändan var vi chanslösa. Dominans? Knappast. Övermod? Nja. Okoncentration? Chi-ching, Ja. Nu kan jag sitta ner och fördjupa mig in i detaljer och finna undanflykter men faktum är att själva matchen speglade hela säsongen. Inget andrum, inget försprång. Vi var nära, men ändå inte.
Två utav målen, för att vara precis, var offside. Men som ett fan utav Real Madrid sedan ett bra tag tillbaka så är det inget jag vill gömma mig bakom. Barcelona vann matchen helt enkelt. Fotbollen är som sådan att slutsignalen och målen avgör om ett lag förlorat eller vunnit. Blaugrana satte in sex mål, Los Blancos två.
If anything in this life is certain, if history has taught us anything, it is that Real Madrid remains being the most successful team in the world. En vinnarklubb. En klubb, som påverkat mig och som jag faktiskt tagit lärdom utav. En vinnare riktar blickarna framåt, inte bakåt på EMO-manér och tycka att livet skall gå efter deras riktlinjer, principer och tyckelser. Just därför har jag aldrig hatat Barcelona och för den delen känt att de på något sätt kommer att gå ikapp som förening. Ett exempel på detta är Iniestas uttalande efter matchen om hur fult Chelsea spelade och hur dålig domaren var. Färglösa mittfältaren fick även stöd i form utav Guardiola, Xavi och Eto'o. Alla fyra ikoner och legender i klubben.
Veckor innan fick Pepe ett utbrott på fotbollsplan som heter duga. Han såg sitt lag gå förlorad och precis som Barcelona mot Chelsea, fick inget uträttad förutom kritik. Timmen efter gick han ut och bad om ursäkt. Naturligt säger många, men hade det inte låtit bättre om han hade klagat på att Casquero filmade till sig en straff? Sedan har vi Zidane som i VM skallade Materazzi och såg sitt land förlora timman efter. Än idag pågår spekulationer om vad som sagts mellan dem. Än idag har Zidane inte velat gå in på det och tagit Materazzis provoktioner som en ursäkt. Mina damer och herrar, det här är vinnare.
Nog om jämförelser. Är det en individ jag beundrar i Kataloniens mest framgångsrika lag så är det Pep Guardiola som står för en gynnsam blandning utav olika egenskaper som gör honom till en duktig tränare. Han verkar inneha lite utav varje hos dem mest respekterade tränarna på Tellus i dag. Joan Laportas desperation som låg till genidraget att ansluta honom som tränare. Vilken människa. Samma man som går ut i media och talar om hans klubb som är mer än en klubb är väldigt rörande. Katalanen har ju trots allt rätt. Att han jublade över Messis gudabenådade hand mot Espanyol 2007 säger det mesta. Gissa vilken sport jag talar om som verkar finnas i klubben.
Personligen ger jag inte upp om ligatiteln i år även om chanserna är minimala. Precis som alltid så delar jag hoppet med Gud och hoppas på att ett mirakel inträffar. Under sommaren kommer laget att undersökas och tas itu med i förhoppning om att förbättras.
En sista önskan går till en barndomsvän som fyller år. Grattis Hakan Celik.
