Silly-Analys del 1/2 - ”Vi ska vara stolta”
"Det sägs att Real Madrid har skulder, kryss i taket! Real Madrid har alltså skulder! Precis som majoriteten av klubbarna i Europa och världens företag har Real Madrid skulder."
Halva den ”galna säsongen” har snart passerat och det kan vara på sin plats med en analys kring hur det har gått med Perez rekonstruktion. Sommaren 2009 är sannerligen speciell då världens största klubb ska stryka ett streck för mer än ett halvt decennium av misslyckanden på alla tänkbara nivåer.
Intrycken av Perez återvändo till presidentposten är flera och åsikterna delade. Det skulle ju vara omöjligt att värva Cristiano Ronaldo och Kaká, världens bästa fotbollsspelare de senaste två åren, har det sagts. Det går att diskutera rätt eller fel i oändlighet när det kommer till övergångssummor, löner och allt annat som rör de ekonomiska aspekterna inom fotbollen men i slutändan är ändå allting subjektivt. Jag delar uppfattningen att pengarna inom fotbollen på olika sätt spårat ur men det är definitivt inget nytt och Real Madrid kan knappast lastas för en global utveckling som präglar alla sektorer i samhället. Det är minst sagt egendomligt att Real Madrids affärer är ”moraliskt felaktiga” då alla klubbarna i Europa jobbar enligt samma metodik, om än i olika dimension beroende på dess finansiella förutsättningar.
Barca har legat kring en miljard på spelarköp de senaste somrarna och Manchester United har knappast värvat Carrick, Nani, Anderson, Berbatov och Valencia för kaffepengar utan det är alla investeringar på mellan 200-400 miljoner vardera. Real Madrid spelar exakt samma spel på transfermarknaden som alla andra klubbar – man spelar bara det lite bättre. Man hör kommentarer som att vi Madridistas borde skämmas för att vår klubb lägger si eller så mycket för en spelare, att vi skulle köpa framgång och så vidare. Men varför skulle vi skämmas över att ett flertal av världens bästa spelare har en dröm om att en gång få spela för Real Madrid? Den faktorn och inget annat är den överlägset drivande kraften i Real Madrids spelaraffärer. Det är den faktorn som gör att Real Madrid kan spela transfersspelet bäst av alla. Det är framförallt något vi Madridistas ska vara stola för. Spelarnas vilja att gå till Madrid tillsammans med klubbens resurser gör Madrid kapabelt att genomdriva värvningar som anses ”omöjliga”.
Förra sommaren spenderade Real Madrid drygt 100 miljoner på Rafael van der Vaart och majoriteten av transferbudgeten på 1-1,5 miljard användes således aldrig. Pengar spenderades i januarifönstret men med det föreföll ändå väldigt logiskt att Real Madrid skulle bli väldigt aktiva på marknaden av både ekonomiska som sportsliga skäl. Innan vi lämnar debatten kring Real Madrids värvningspolicy där motståndarfans, iklädda rollen som ekonomiprofessorer och moralpoeter, fått fnatt och ljugit ikapp kring Real Madrids ekonomi ska vi kort beröra en av dessa grundlösa argument. Det sägs att Real Madrid har skulder, kryss i taket! Real Madrid har alltså skulder! Precis som majoriteten av klubbarna i Europa och världens företag har Real Madrid skulder, i det här fallet fortlöpande skulder som är en hyfsat central del i den marknadsekonomi som vi levt i sedan några hundra år tillbaka… Real Madrids skulder är alltså ingenting som kommer krävas in på måndag eller nästa år utan rör sig exempelvis om lån med specifikt upprättade återbetalningsplaner.
Fakta är att Real Madrid är en av världens rikaste och mest välmående klubbar. Men när saker och ting ska förbättras krävs investeringar i olika slag och i dessa fall kan det ofta behövas lånat kapital för att investeringarna ska vara möjliga att genomföra. Likna vid ett företag som investerar i nya maskiner för att öka produktiviteten; Pengar lånas, kapaciteten ökar, vinsten ökar och pengarna betalas successivt tillbaka. På samma sätt kan delar av sommarens spelarköp förklaras. Florentino Perez och hans bundsförvanter räknar med att de spenderade pengarna kommer generera klubben förbättrade sportsliga möjligheter och höjd ekonomisk lönsamhet då klubbens intäkter beräknas öka via exempelvis rättigheter till spelarnas varumärke och souvenirförsäljning.
Real Madrids transferbudget består såväl av eget kapital som av lånade pengar och vi ska komma ihåg att sommaren 2009 inte liknar någon annan. Real Madrids transferaktivitet under denna sommar kommer vara densamma som tre somrar är vad Perez har sagt. Real Madrid har lånat ut epitetet som världens bästa klubb i några år och Perez vill ge klubben den kickstart på alla områden som behövs för att komma tillbaka på rätt köl igen. I denna rekonstruktion är spelarköpen bara en av flera delar. Detta irriterar givetvis supportrar från andra lag som olyckligtvis hunnit vänja sig vid att Real Madrid haft en försämrad slagkraft under ett par säsonger. Avundsjukan är påtaglig men samtidigt förståelig. Vad som däremot inte ska accepteras är hagelsvärmen av felaktiga påhopp vilka alltid ska bemötas och slås tillbaka för att i så stor utsträckning som möjligt undvika att dessa falska anklagelser blir till vedertagna sanningar!
Men då ett flertal mer eller mindre initierade fotbollssupportrar fortfarande tillskriver Real Madrids ställning i fotbollsvärlden till Francisco Franco och hans regim känns det hopplöst att diskutera. För ett antal är det alltså ekonomiskt fusk, mutade domare och Francisco Franco som möjliggjort Real Madrids framgångar och som fortsatt är de enda tänkbara anledningarna till eventuellt framtida vinster… Det utbredda hatet mot Real Madrid får man vänja sig vid trots att det till stora delar är uppbyggt på rena påhitt, men än skönare blir det vid varje seger då vi alla Madridistas kan njuta av segerns sötma i vetskapen att de varken beror på ekonomiskt fusk, mutade domare eller Francisco Franco. Sedan återstår det att se hur lång tid det kommer att krävas innan diverse människor inser att vissa klubbar varit, är och kommer att förbli större än andra!
