En saga från igår och imorgon
Det var en gång en av de ståtligaste föreningar som någonsin skådats. Föreningen härskade över ett helt rike; ja, en hel värld. Man erövrade det mesta man hade i sikte och hämtade in världens alla stjärnriddare för att försvara den kungliga skölden och för att pulvrisera vilket motstånd som helst i sina kraftfulla offensiver. Trycket utifrån var stort och försöken från utomstående att vanhedra det kungliga riket var ständigt påtagande. Föreningen gick under namnet Real Madrid C.F. och man bar rustningar vita som en konstnärs målarduk eller en vacker kvinnas oskuldsfulla skäl.
Slag efter slag utspelade sig på gröna fält världen över. Somliga var svårare än andra, men en sak hade de gemensamt: de vita pjäserna rörde sig som ett välorganiserat parti schack och allt som oftast tvingades motståndarna kapitulera.
Men så en dag var allt förändrat. Storhetsvansinne hade inställt sig hos hertigen av Madrid och kronans slagkraft dalade sakta men säkert. Brasilianska, portugisiska och spanska riddare bad sina väpnare hitta föreningar i länder som England och Italien för att istället inställa sig i deras armé av legoknektar. Den vita armén försvagades alltjämt. Sköldens betydelse gick ifrån att inge makt och respekt till att framkalla skratt och hån.
Åren därefter var hårda. Några tappert kämpande soldater slogs med sina liv som insats för att hålla murarna stående och rustningarna fria från blod, damm och smuts. Trots hoten om att den kungliga föreningen i huvudstaden skulle störtas höll de vilt krigande riddarna fanan högt och styret inom Spaniens gränser återfanns i Madrid mer ofta än väntat efter hertigens kollaps. Men Europa var däremot förlorat. Utan jordens skickligaste soldater fanns det inte mycket för Real Madrid att hämta vid de stora slagen utanför den Iberiska halvön. Vid de tafatta försök som gjordes var det som om någon slagit schackbrädet över ända med ett suddigt kaos som resultat.
Inte heller den spanska tronen skulle kunna hållas kvar i Madrid. Till slut gick det inte att stå emot trycket från den angränsande antagonisten i riket Katalonien. Real Madrid gick till synes under. I huvudstaden var sorgen ett faktum, men i övriga världen jublade man. De som såg sig själva som oövervinneliga var besegrade. Man var hatade av alla, men fortfarande älskade av sig själva.
Efter vad som kändes som evigheter senare, dagen den 1 juni 2009, var den gamle hertigen tillbaka igen. Med sig hade han ny kraft, nytt styre och nya idéer. Bara veckor senare var tre utav världens mest erkända och eftertraktade riddare på plats i den spanska huvudstaden för att ställa sig bakom kronan. Saker och ting började gå tillbaka till det normala igen. Skölden på rustningarna ingav återigen respekt och rädsla, och bredvid denna sattes ett nytt sigill för att representera den egna borgen då man aldrig skulle förglömma vart man hörde hemma.
Så kunde en ny era påbörjas. De vitas korståg drog på nytt fram genom Spanien, genom Europa och genom världen. Idel segrar var vad som rapporterades hem via trogna löpare, och i samband med det var stormakten Real Madrid med besked tillbaka i finrummet – dock fortfarande hatade av alla, men älskade av sig själva.
