Legenden om Pep Guardiola, Del 5
Del 5: Återkomsten
Barça Atlètic
När Guardiola berättade för Barcelonas dåvarande president Joan Gaspart att han tänkte lämna klubben efter säsongens slut i 2001, gjorde han det med löftet om att en dag återvända till Barça. Och han höll sitt löfte. Peps första tränarjobb, efter att ha tagit sin examen, blir föga överraskande i samma klubb som han spenderade majoriteten av sin spelarkarriär. Evarist Murtra, mannen som en gång i tiden ingick i Bassats stab, ingår sedan 2005 i Laportas styrelse och det är han som lyfter fram Pep som kandidat för att träna B-laget. Förslaget går igenom och den 21 juni 2007 presenteras Guardiola som den nye huvudansvarige för Barça Atlètic.
Förra säsongen hade Barcelonas B-lag trillat ur Segunda B ner till Tercera Division, där C-laget spelade. Eftersom spelreglerna säger att en klubb inte får ha mer än ett ungdomslag i samma serie leder detta till stora konsekvenser inom Barcelonas ungdomsverksamhet. C-laget skrotas och man tar vissa spelare från både C- och B-laget och bildar Barça Atlètic.
En stor grupp av ungdomar riskerar nu att försvinna ifrån Can Barça och en av dessa är en ung ytter vid namn Pedro. Men Guardiola ser potential i kanariefågeln och bestämmer sig för att plocka med honom till sitt lag, där han, tillsammans med Oier, Xavi Torres, Víctor Vázquez och Sergio Busquets skulle komma att bli en av nyckelspelarna.
Vägen till Segunda B
Under säsongens inledande månader står laget för en hel del ojämna insatser. Man har svårt för att etablera sitt spel och tappar alltför många poäng på bortaplan. Det som ändå lyckas hålla de en bit över strecket är det faktumet att man vinner nästan varenda hemmamatch på Miniestadi.
Trots en tuff höst vaknar laget till under våren och plockar seger efter seger, såväl på hemmaplan som borta. Tre matcher från slutet tar man en stark 2-3 vinst borta mot Manlleu, i en intensiv match där Pep Guardiola för första gången under sin tränarkarriär blir utvisad efter att ha klivit in på planen för att protestera ett domarbeslut. Trots det lyckas Barça Atlètic hålla undan under de kommande ligadrabbningarna och man vinner sin grupp strax före Sant Andreu, efter att ha besegrat Europa (0-1) med ett vackert mål av Víctor Vázquez.
Gruppsegern innebär att man nu ska spela två play-off elimineringar, för att på så sätt ta steget upp till Segunda B igen. Den första motståndaren är Castillo, ett lag från Kanarieöarna. Första mötet på ön slutar 0-0, men i returen sopar Peps mannar banan med Castillo-gänget. Man vinner med hela 6-0 och Pedrito är en av målskyttarna.
Det sista hindret nu är Barbastro och Barça Atlètic avgör i princip mötet redan i första matchen genom att vinna borta med 0-2. Man vinner sedan även returmötet med 1-0 efter ett nytt ml av Víctor Vázquez, inför ett fullsatt Miniestadi. Pep har lyckats med sitt mål att föra upp laget direkt under sitt första år på tränarbänken med bravur. Men större uppgifter väntar längre fram.
”Pep är redo”
I decembermånad 2007 befinner sig första laget i en enorm kris. Man ligger bakom Real Madrid i tabellen, presterar dålig fotboll och Frank Rijkaard verkar inte kunna hitta en lösning till problemen. Klubben går igenom den mest komplicerade sportsliga situationen under Laportas ledning.
Många börjar nu tvivla på Rijkaards förmåga att vända den negativa trenden och man inleder jakten på holländarens ersättare. Många i styrelsen drar upp namn på etablerade tränare som José Mourinho och Arsene Wenger. Men Joan Cruyff, Laportas mentor, håller inte med dem. Cruyff väljer istället att gå emot strömmen och under ett möte med Laporta lyfter holländaren fram Pep Guardiola som kandidat för att ersätta Rijkaard.
En dag när Barça Atlètic spelar en match på Miniestadi beger sig Cruyff dit, men inte för att kolla på matchen, utan för att observera hur Guardiola agerar från bänken. Under de hela 90 minuterna släpper Cruyff inte blicken från Pep och studerar dennes varenda instruktion, gest och vrål till sina unga adepter. Mannen som en gång i tiden skapade Dream Team, har bestämt sig och han är orubblig. Nästa gång han träffar Laporta säger han till presidenten:
- Gör vad du tycker är bäst, men Pep är redo.
Cruyff är inte ensam i sin bedömning. Även sportchefen Txiki Begiristain håller med om att Guardiola är mogen nog för att ta sig an rollen som huvudtränare för A-laget och lovordar Peps arbete i B-laget. Tack och lov att Laporta valde att lyssna på Cruyff och Txiki istället för de som ropade efter Mourinho.
El míster gör entré
Orobitg kallas in för att förhandla den blivande A-lags tränarens kontrakt med Marc Ingla, dåvarande sportansvarige vicepresidenten. Man kommer överens om en årslön på en miljon euro (nästan en tiondel av vad Mourinho då tjänade i Inter) och man lägger även till tre klausuler; en miljon till om man lyckas vinna Champions League, en halv miljon extra om man tar hem ligan och 300 000 euro om man vinner Copa del Rey. Guardiolas agent föreslår även att man borde ha en till klausul för ifall laget tar hem trippeln, men klubben avfärdar detta förlaget. Den 5 maj 2008 presenteras Josep Guardiola som FC Barcelonas nye tränare. I sitt bagage har han endast en säsong som B-lagstränare bakom sig. Samma dag blir Pep pappa för tredje gången när Cristina föder lilla Valentina.
Under sin första presskonferens säger Pep att han känner sig redo att ta över A-laget och meddelar att han inte räknar med Ronaldinho, Deco och Eto’o till nästa säsong. Det är uppenbart redan från första dagen att Guardiola vill göra sig av med de tunga namnen från förra eran och ta in sitt eget folk, främst då från La Masia. Guardiola åker även iväg till sjukhuset för att hälsa på Gabriel Milito som skadade sitt knä under våren på Old Trafford. Pep ger argentinaren några uppmuntrande ord och meddelar att han räknar med honom i framtiden. El míster bestämmer sig också för att ha ett privat möte med Thierry Henry, för att övertala denne att stanna i klubben och få honom att inse att han gör mest nytta för laget ute på vänsterkanten. Fransmannen hade haft en ojämn debutsäsong för blaugrana och han var dessutom ovan att hela tiden slicka kanten, men han går trots allt med på att stanna.
Men den kanske mest viktigaste spelaren som Pep lyckas övertala att stanna är ingen mindre än Xavi. Katalanen uppger i sin självbiografi att han ville lämna FC Barcelona efter det misslyckade 07/08 säsongen p.g.a. såväl ekonomiska som sportsliga faktorer. Han känner sig inte uppskattad inom föreningen och berättar för sin familj och nära vänner om sina planer att åka iväg och spela i en annan liga. De blir upprörda och försöker få honom att stanna i Barça, men de misslyckas med sina övertalningar. En som dock inte misslyckas är Pep Guardiola. Han får Xavi att inse att han är livsviktigt i hans nya projekt och att han måste helt enkelt stanna kvar. Xavi blir genast övertygad.
- Sanningen är den att allt som Pep har gjort i sitt liv har fascinerat mig. Han har alltid varit min förebild: han hjälpte mig under min tid i ungdomsakademin och guidade mig när jag tog steget upp till A-laget. När han visade mig sitt sportsliga förslag försvann alla mina tvivel. Detta projekt var idealiskt för mig.
Guardiola slösar inte bort någon tid och sätter genast igång med att bygga om laget. Dinho och Deco försvinner till Italien, respektive England och man tar istället in bort diskreta truppspelare som Keita och Hleb. Efter många om och men bestämmer sig Pep till slut med att behålla Eto’o, en av de spelarna han ville göra sig av med. Delvis på grund av att det inte finns många intresserade ute i marknaden, men även för att lagkaptenerna går till Pep och berättar att kameruanen är en professionell i omklädningsrummet och en viktig pjäs för laget. De har även ett möte med Eto’o och förklarar för honom att det inte får förekomma några händelser á la Vilafranca under den kommande säsongen. Samu erkänner sitt misstag och lovar att skötta sig hädanefter och Pep går med att ha kvar den temperamentsfulle kamerunaren. Även detta är ett bevis på att Guardiola inte bara är en enväldig diktator som styr och ställer, utan han är även beredd att lyssna på andras åsikter för att sen fatta det lämpligaste beslut.
Lovar hårt arbete istället för titlar
Under ett av de första mötena med hela laget säger Pep till sina killar att han kan förlåta de för vilket misstag som helst, men att han inte skulle vara beredd att förlåta de ifall de inte la in all sin kropp och själ i Barça. Pep förväntar sig och kräver hårt arbete från sina spelare.
Efter en lovande försäsong och en övertygande 4-0 seger över Wisla Krakow i första kvalmötet till Champions League, är det dags att möta Boca Juniors i Trofeu Joan Gamper. Inför matchen håller man de traditionella spelarpresentationerna och talen inför hemmapubliken. Lagkaptenen Carles Puyol är först ut och han börjar med att välkomna de nya värvningarna och sedan uppmanar han till enighet mellan laget och fansen. Därefter är det Josep Guardiolas tur:
- Jag vill börja med att välkomna er till stadion. Ni ska veta att vi kommer anstränga oss och jobba hårt i varje match för att ni ska återvända till den här arenan och det där är en underbar utmaning vi har framför oss. Det spelar ingen roll om ni kommer från Barcelona, Tarrgona, Lleida eller Girona, det viktigaste är att när vi har en hemmamatch ska ni vara medvetna om att laget inte kommer svika er. Jag vet inte om vi kommer vinna, men med hårt arbete ger jag er mitt hedersord att vi kommer försöka ända in till slutet. Jag tänker inte lova att vi kommer vinna någon titel, men vi kommer göra ett försök. Välkommen till en ny säsong, välkomna till ert hem. Spänn på er säkerhetsbältena, för ni kommer ha kul. Visca el Barça, visca Catalunya och lycka till!
Han river ner applådstormar från läktarna.
Knackig start
Trots alla positiva vibbarna under de första månaderna, förlorar laget trots allt sin första ligamatch borta mot Numancia. För att göra saken ännu värre lyckas man bara kryssa hemma mot Racing de Santander efter landslagsuppehållet i nästa omgång. En poäng av sex möjliga leder till att kritikerna redan nu börjar ifrågasätta om det var rätt att anställa en så pass orutinerad tränare som Pep Guardiola, att han kanske är än för grön att ledda Barcelona. Iniesta skrev i sin självbiografi hur han var tvungen att försvara Pep från sina bekanta:
- Jag minns att en av mina vänner tvivlade på Guardiolas kapacitet att träna en storklubb, med tanke på hans brist på erfarenhet. Min vän föredrog Mourinho, men jag fick lugna ner honom och sa att allt skulle bli perfekt så småningom.
Även om Pep endast hade ett ettårs sejour som huvudtränare med Barça Atlètic bakom sig, var han långt ifrån orutinerad. Många kanske glömmer att han redan under sin aktiva karriär agerade som ”tränare” ute på plan. Där slutade han aldrig att skrika ut orders till sina lagkamrater. Ingen kom undan, alla fick de smaka på Guardiolas vrede. Speldirigent som han var, visste han inte bara hur han skulle agera på plan, men även hur resten av laget skulle spela. Han lärde sig Johan Cruyffs manual in och utantill och alla de åren Pep lirade under holländarens ledning skulle komma att forma katalanens sätt att träna längre fram i tiden.
Receptet för framgång
Den negativa trenden bryts på bortaplan mot Sporting de Gijón. Guardiolas lag vinner med 1-6, lagets första seger i ligan 08/09. Efter den matchen plockar Barça seger efter seger och man ser ruskigt starkt ut under hela hösten. Förutom segrarna är det framförallt det vackra spelet som får folk att skaka på huvudet. Varje helg får man bevittna tiki taka, målorgies och fotbollsporr. Sällan hade man sett något liknande. Endast Cruyffs Dream Team, med Pep som spelfördelare, kan jämföras med det laget som Guardiola själv nu tränar.
När Pep Guardiola anlände till FC Barcelona i rollen som huvudtränare fick han ärva ett lag utan självförtroende, spelidé och disciplin. Pep visste att om han skulle lyckas att vända på skutan så skulle han få börja med de grundläggande principerna. Under de första månaderna sker de flesta förändringarna vid sidan av planen. Guardiola inför hårdare träningar, där man lägger större vikt på de fysiska och taktiska detaljerna än tidigare. Om en spelare kommer för sent till träningen, även om det bara rör sig om en minut, tvingas man böta 500 euro. Man börjar även med att träna frisparks- och hörnvariationer, något tidigare okänt inom Barça. Messis mål på bortaplan mot Recreativo och Puyols nickmål mot Real Madrid på Bernabéu är bara två exempel på att all den träningen gav utdelning.
Guardiola insisterar på att laget ska ha gemensamma frukostar och luncher efter varje träning, allt för att bygga en stark sammanhållning. Tidigare fick spelarna äta croissanter, pommes frites och glass under måltiderna, men inte under Peps regim. På hans order plockas all friterad mat och sötsaker bort från menyn. El míster bestämmer sig även för att skippa hotellkoncentrationerna innan en match, för att spelarna på så sätt kan befinna sig hemma med sina familjer och koppla av istället för att sitta uttråkade i ett hotellrum.
Guardiola gör den ena förändringen efter den andra och det mest märkligaste är att varje ändring ger önskat resultat. I och med byggandet av den nya träningsanläggningen Cuitat Esportiva Joan Gamper, som ligger i utkanten av staden, får laget mer privatrum och plats att träna i lugn och ro, bort från alla yttre irritationsmoment. I Ciutat Esportiva brukar Pep allt som oftast låsa in sig och tillägnar nästan hela dagarna åt att göra några taktiska modifieringar. Han är alltid först in och sist ut. Ibland brukar han inte ens lämna sitt kontor för att äta lunch, utan istället ber han någon att gå iväg och köpa en sallad till honom. Pep tvekar aldrig heller att fråga sina gamla tränare Cruyff och Rexach om hjälp, råd och tips.
Man börjar prestera på toppnivå inom både det inhemska spelet och ute i Europa och det hela leder till att Pep Guardiola får uppmärksamhet inom oväntade kretsar. The New York Times får upp ögon för Barças framfart under höstsäsongen och man skriver ett reportage där man hyllar Pep och Barcelona för deras spel och filosofi. Den brittiska affärstidningen Financial Times skriver en artikel där man väljer att lyfta fram hur Pep Guardiolas ledarroll kan appliceras till vilken storföretag som helst. Aldrig förr har en fotbollstränare fått så här mycket internationell beröm på så kort tid.
Slaget om Bernabéu
Under i princip hela säsongen tvingas Pep Guardiola att säga i princip samma fras under varje presskonferens: det faktumet att laget ännu inte har vunnit någon titel. Denna diskurs måste gång på gång upprepas eftersom både de katalanska medierna och supportrarna är lyriska över det vackra spelet laget presterar varje helg. Pep håller dock fötterna stadigt på marken hela tiden och påpekar att man borde/måste ta match för match istället för att sväva bland molnen av lycka. Men hur mycket han än anstränger sig för att dämpa de höga förväntningarna, kan han knappast inbilla sig hur galet våren, och framförallt majmånad, skulle komma att bli.
Allt börjar med el Clásico den 2 maj på Santiago Bernabéu. Hela staden Madrid har bröstat upp sig inför stormötet och man tror innerst inne att det går att snuva Barça på ligatiteln och tränaren Juande Ramos säger att han vet precis hur han ska stoppa Barcelonas offensiv. Ramos, liksom hela Madrid, förväntar sig att Leo Messi skall spela ute på högerkanten precis som vanligt och väljer därmed att starta med Heinze och Marcelo på vänsterflanken för att sätta stop för Messis raider. Men Juande är blint omedveten om Guardiolas geniala drag att flytta in argentinaren i en central roll och istället placera Samuel Eto’o ute på kanten. Tanken är la Pulga ska kunna kombinera med Xavi och Iniesta för att få till ett fungerande passningsspel. Schackdraget lyckas utmärkt och under hela matchen får Real Madrid i princip inte låna bollen på sin egen hemmaplan. Medan los azulgrana tvålar till sina antagonister ute på planen, spöar Guardiola skiten ur Juande Ramos i det taktiska spelet. Hans plan hade funkat över förväntan. Efter matchens slut säger Guardiola (som under sina sju spelade matcher på Bernabéu i Barcelona-tröjan bara lyckades vinna en gång):
- Detta är en av de lyckligaste dagarna i mitt liv.
A Roma!
Blott fyra dagar senare möter man Chelsea i returmötet i Champions League. Trots Essiens tidiga inledningsmål och att spelet inte fungerar lika bra som på Bernabéu, säger Pep till sina spelare under pausen att fortsätta vara trogna till det spelet man hade praktiserat under hela säsongen, att inte vara rädda och att verkligen tro på att de kunde göra ett mål. Trots Guardiolas uppmuntrande ord fortsätter spelet att hacka och det är inte förrän den 93:e minuten som Iniesta pangar in kvitteringen. Glädjeyran som bryter ut sen är totalt, både bland culés och på Barcelona-bänken. Guardiola får glädjefnatt och börjar springa på kanten av lycka, medan målvaktsreserven Pinto sprintar ifrån honom på väg för att fira med Iniesta & Co. Då kommer Sylvinho, en av veteranerna i laget, fram till Pep och säger till honom att göra några byten för att ”döda” tempot i matchen. Barcelona lyckas hålla undan och man är därmed i sin sjätte Europacup/Champions League final. Efteråt säger Pep i skämtsam ton:
- När jag såg Pinto springa ifrån mig ute på kanten, insåg jag att det var lika bra att jag pensionerade mig.
Copa…
Den 13 maj vinner man Copa del Rey efter att ha besegrat Athletic Bilbao med 1-4, en titel som Pep vann två gånger som spelare. Vinsten över baskerna i Mestalla är dessutom den första titeln under Guardiola-eran. Dagen efter man återvänder till Barcelona har laget träning kl. 11 på morgonen. Men Pep är förbaskad över att vissa spelare är sena och pekar irriterad på sin armbandsur. Strax efteråt kommer Messi, Xavi, Eto’o, Touré Yaya, Dani Alves och Gudjohnsen ut på gräsmatan. De är endast två minuter försenade, men det skiter Pep i fullständigt. Samtliga sex får böta 500 euro. Trots att laget nyligen har spelat hem den spanska cupen är inte Pep beredd att låta sina killar slappna av, utan han begär 100 % -ig koncentration och disciplin i varje ögonblick.
...Liga…
Följande helg vinner man ligan när Madrid förlorar i Vila-real. En vecka senare lyfter Carles Puyol ligapokalen på Camp Nou efter matchen mot Osasuna (0-1). Därefter är det dags för tacktalen och som vanligt är en av kvällens höjdpunkter när Pep greppar tag om mikrofonen:
- Bona nit. Iväg till sängs med er nu, vi har match på onsdag. Å era vägnar, alla ni som är här i stadion, alla i Katalonien, i Spanien, alla i världen som hejar på Barça, vill jag tacka och gratulera spelarna med hela mitt hjärta. Idag är vi här och firar de här två titlar, ligan och cupen, men det viktigaste som de här killarna har lyckats med är att det finns ingen här längre som tvivlar på dem. På onsdag kommer de inte svicka oss. Därför vill jag att ni alla ställer er upp, om det är någon som fortfarande sitter ner vill jag be er att ställa er upp och ge de här spelarna den ovationen de förtjänar. Grattis till er allihopa!
Därefter springer Pinto och Xavi blixtsnabbt fram till sin tränare, följt av resten av spelartruppen, och bär upp honom och slänger honom i luften. En annan kuriös detalj den kvällen är att Xavi upprepar den mytiska ”ziga zaga, ziga zaga” frasen som Pep Guardiola myntade en gång i tiden. Camp Nou brister ut i skratt efter den känslomässiga dedikationen som killen från Terassa gör till mannen från Santpedor.
… y Champions!
Fyra dagar senare spelas drömfinalen mot Manchester United i Champions League. Henry och Iniesta har återhämtat sig från sina respektive skador tillräckligt mycket för att kunna delta, en enorm lättnad för Pep Guardiola. Han väljer dessutom att återigen spela med Messi som falsk 9:a och ha Eto’o ute på högerkanten, ett drag som lyckades utmärkt i det senaste el Clásico.
Under matchdagen har Pep förberett en överraskning till sina mannar. Medan spelarna värmer upp, kallar en av fystränarna till sig de och ber de att komma ner till omklädningsrummet. Väl där har man tagit in en storbildsskärm och en speciell DVD som kombinerar filmen Gladiator med bilder från Barças säsong. Pep har bett en vän som arbetar inom katalansk TV att regissera videon. Under visningen blir flera av spelarna rörda och vissa av de, som t.ex. Gabi Milito, brister ut i tårar. När videon tar slut säger Pep en sista sak till sina adepter innan de beger sig ut på planen, något som är ganska likt det som Cruyff en gång i tiden sa till honom och resten av hans lagkamrater på Wembley 1992:
- Gå ut och vinn.
I finalen mot de regerande mästarna väljer Guardiola att ställa upp med hela sju (!) egna produkter (Valdés, Puyol, Piqué, Busquets, Xavi, Iniesta och Messi) i starelvan. Fem av dessa är katalaner. Inte sedan Ajax 1995 har det hänt att ett lag i en Champions League final startar med så pass många egenfostrade spelare. Dessutom får man även räkna in Pedrito som kom in i slutet av matchen. Och glöm inte heller bort att mannen som sitter på tränarbänken är även han fostrad i La Masia.
Precis som Guardiola lovade på Camp Nou under firandet av dubbeln, så sviker inte laget sina supportrar. Man tar en övertygande seger över United (2-0) och därmed är Barcelona det allra första spanska laget att ta hem en trippel. Historiskt.
“Ciutadans de Catalunya, ja la tornem a tenir aqui!”
Som väntat och som sig bör, tas laget och stabben emot av mer än en miljon överlyckliga culés när de återvänder hem till den katalanska huvudstaden och folkmassorna visar sin tacksamhet non-stop under den långa bussresan genom staden. Destinationen är Camp Nou, templet för el barcelonismo. Pep träder den magiska gräsmattan i sällskap med sin gode vän, förre detta rumskamrat i La Masia och nuvarande andretränare Tito Vilanova. Tillsammans håller de Champions League-bucklan i sina händer och är sist in för att ta emot publikens jubel. Sen är det dags för tacktalen. Puyol börjar med att bl.a. tacka för supportrarnas stöd och sen är det Pep som hamnar i rampljuset. Hans tal är, som alltid, värt att citeras:
”Ni kan inte inbilla er hur vacker l’Estadi ser ut härifrån. Jag vill bara säga tre saker. För det första; efter att ha åkt igenom gatorna i Barcelona och efter att ha sett hur lyckliga ni alla här inne i arenan är, ber jag om ursäkt och hoppas att ni kan förlåta oss ifall vi skämmer ut oss i framtiden.”
”För det andra; jag vill bara minnas alla de tusentals människorna som åkte till Rom och som lyckades att sjunga ner Manchester-supportrarna. Till de som just nu håller på att återvända från Rom, till alla de som tog emot oss på stadens gator och till alla er här inne, vill jag bara säga: tack så hemskt mycket”
”För det tredje; idag vill jag inte hylla spelarna. Idag vill jag istället tacka mina medarbetare och stab, för det är de som tar hand om spelarna varje dag som om de vore deras egna söner. En varm applåd till dem!”
”En sista sak, sen slutar jag prata. Tillåt mig säga en sak: medborgare i Katalonien, här har ni den återigen! Visca el Barça i visca Catalunya!”
Alla rekorden
Det är knappast en hemlig att Peps lag, som kom att döpas till Ziga Zaga Team under en omröstning i katalansk TV, tog ett flertal rekord under säsongens gång. Här är de:
• Det första spanska laget att vinna en trippel.
• Slog det gamla klubbrekordet genom att göra 105 mål under en säsong. Det gamla noteringen var 102 mål som Bobby Robsons lag gjorde under säsongen 96/97, men då spelade man 42 matcher istället för 38.
• Tog ännu ett klubbrekord genom att vinna 27 ligamatcher under en och samma säsong. Det förra rekordet var 25 matcher.
• Är tillsammans med Atlético de Madrid de enda lagen som har tagit 13 segrar på bortaplan, även om los colchoneros spelade 42 matcher under sin säsong.
• Är det enda laget som har vunnit 9 bortasegrar efter varandra.
• Har den bästa noteringen efter halva säsongen spelade när det gäller tagna poäng: 50.
• Med sina 87 poäng efter säsongens slut slog man det förra rekordet, som Real Madrid tog säsongen 07/08, på 85.
• Segern på Santiago Bernabéu med 2-6 var en historisk triumf; aldrig förr hade Barça gjort 6 mål i en Clásico på bortaplan.
• Messi-Eto’o-Henry blev den mest målfarligaste trion i spansk fotbollshistorien med sina 72 fullträffar. Man får gå tillbaks till säsongen 1960/61 för att hitta det förra rekordet då Madrids Puskas, Di Stéfano och Del Sol gjorde 66 mål.
Don Andrés får sista ordet
Slutligen känns det passande att ett citat av Andrés Iniesta, samme Iniesta som tog oss till Rom tack vare sitt episka mål på Stamford Bridge, får avsluta denna krönika:
- De här titlarna är bara början. Om ni vill ha fler, så får el míster fortsätta i flera år.
The End
