Krönika: En oförglömlig saga är på väg mot sitt slut
En gentleman, en ikon, en kapten, en idol… en legend. I över tio år har Raúl González Blanco varit ordinarie i världens bästa klubblag genom tiderna. Han har varit den sammanhållande länken, den lugne, den mogne. I över tio år har han varit Real Madrid.
Ja, vart ska man egentligen börja? Hur ska man egentligen få till ett slut? Likt en jättelik översvämning väller alla dessa känslor över mig, för att sedan efterlämna endast ett förvirrat sinne. Hur ska man skriva ner vad man känner när man själv inte är säker på vad det är? Sorg, glädje, obehag, lycka, förtjusning, smärta, gråt, förvirrning. Jo visst gästar de mig allt, men alla tillsammans på en och samma gång?
Reals nummer sju är bästa målskytt i den vita tröjan, i den största av alla turneringar och i den spanska landslagsdressen. Men vad tjänar det egentligen till att dra upp en massa statistik om honom? Vill man läsa sådant är det bara att ha Wikipedia som sin startsida. Nej, detta är en kärleksförklaring, en hyllning, ett stycke känslor som inte ska smutsas ner med någon monoton statistik. Solen ska inte skymmas bakom några gråa moln.
För mig är Raúl González Blanco så mycket mer än bara en av världens bästa spelare genom tiderna. Han är en förebild, en idol. Ett föredöme på hur man ska uppföra sig på och utanför plan. När han beträder gräsplanen gör han det med respekt och kärlek. Respekt till sina medspelare, motspelare, förening, fans, ja i princip alla som har med fotboll att göra. Kärlek till alla ovannämnda, men framför allt till fotbollen. Gång på gång bevisar han detta till hela fotbollsvärlden genom sitt slit, sitt engagemang och sin barmhärtighet. Han gör det inte för pengarna eller för berömmelse… han gör det för att det är hans absolut största dröm.
När jag tänker tillbaka på allt detta är det med en klump i halsen och tårfyllda ögon som jag inser att hans karriär på fotbollsplanen går mot sitt slut. Med 32 år fyllda är han inte längre den spelare som han var för några år sedan. Och spelar man i ett lag som Real Madrid, ja, då är konkurrensen inte den lättaste. Visst är inte sagan helt slut än, men nu är det inte mycket kvar.
En gentleman, en ikon, en kapten, en idol… en legend. I över tio år har Raúl González Blanco varit ordinarie i världens bästa klubblag genom tiderna. Han har varit den sammanhållande länken, den lugne, den mogne. I över tio år har han varit Real Madrid. Jag kan läsa denna mening gång på gång, ett oräkneligt antal gånger, men jag satsar min själ på att jag lika många gånger skulle finna mig själv med tårfyllda ögon och med rysningar över hela kroppen.
Så med största omtanke och kärlek tillägnar jag mina tårar och rysningar Raúl González Blanco, den förnämsta av dom alla.
