Barcelonas uttåg ur cupen, en katastrof?
Barcelona fick lämna Copa del Rey redan efter dubbelmötet med Sevilla. En titelchans är alltså redan borta efter bara två veckor på det nya året. En rejäl katastrof. Eller?
Efter sex titlar 2009 var målsättningen att upprepa bedriften. Det tåget har redan gått efter att Sevilla avancerat från dubbelmötet i cupen på fler antal gjorda bortamål. Men som alla förstår var det inte igår Barca åkte ut ur cupen, utan på Camp Nou förra veckan. Guardiola prioriterade ligan helt enkelt. En reservbetonad uppställning på Camp Nou räckte inte ens till ett oavgjort resultat. Om laget nu hade satsat lika mycket på cupen som ligan hade ett ordinarie Barcelona fixat avancemanget redan på hemmaplan och därefter minst kryssat i Sevilla. Jag klandrar inte Guardiola för det, ligan är ju mycket viktigare, men med facit i hand hade varit bättre att spela förstaelvan direkt och i så fall haft möjligheten att vila ett par spelare i returen.
Nu höll det ju på att gå vägen ändå. Med samma flyt som Barca hade många gånger 2009 hade laget vinnit den här matchen med 3-0. Men Palop i målet gjorde en heroisk hjälteinsats samtidigt som Messi, Ibrahimovic och Henry missade lägen som i normala fall resulterar i mål.
Om första halvlek var en av de sämsta jag sett laget prestera på länge så var andra halvlek definitivt en av de bättre. Jag har länge funderat över vad det är som inte stämmer för Barca. En del av svaret är längden på anfallen. Laget har inte lyckats bibehålla pressen lika markant som under förra säsongen men under andra halvlek när Xavi, Iniesta och Messi kom igång mindes jag hur det brukade se ut under rekordsäsongen.
Xavi och Iniesta var ständigt spelbara, Henry hade självförtroende efter att ha rundat sin försvarare ett flertal gånger och Messi såg mer naturlig ut i sina rörelser än på mycket länge. Barcelona skapade som sagt chanser för att vinna den här matchen med åtminstone 3-0 och under andra halvlek var det underbart att se mittfältsspelet. Längden på anfallen var betydligt längre än de har varit den senaste tiden och Sevilla fick mer eller mindre bara slå ifrån sig under långa perioder i andra halvlek.
Många har nog reagerat på Guardiolas minst sagt molokna intryck innan Xavis ledningsmål. Efter ett tag insåg jag att om jag hade kunnat se mig själv i spegeln hade jag sett precis likadan ut i TV-soffan. Inte för att en tränare ska sända den typen av signaler men under och efter första halvlek kändes en 2-0-seger lika långt borta som Touré och Keita befinner sig just nu. I andra halvlek tog Barca tag i spelet på allvar och jag fick känslan att om bara 1-0 kommer så finns det inte en möjlighet att Sevilla kan stå emot den här enorma pressen.
Messi såg inte alls lika ansträngd ut i sitt spel som tidigare och skojade friskt med sina motståndare. Argentinarens kvicka löpning för att plocka ut bollen ur mål efter Xavis skott värmde rakt in i Barcahjärtat. Det är just den energin och målhungern som jag har saknat i tre halvlekar mot Sevilla och i mötet med Villarreal. Messi fortsatte att ta sig igenom i straffområdet och försökte från alla möjliga vinklar men fick varje gång se sig besegrad av en lysande Palop i målet.
Då kommer vi till frågan om vad uttåget ur cupen kommer få för konsekvenser. Det är givetvis inte bra att redan att ha förlorat en titelchans. men är det verkligen en katastrof? På kort sikt tror jag det kan påverka laget i form av minskat självförtroende och ökad press men på lång sikt tror jag enbart att det är positivt. Inte ens Barca klarar av att vinna cupen med sin reservuppställning och istället för ytterligare dubbelmöten får spelarna istället lite välbehövlig vila inför viktigare uppgifter i La Liga och ute i Europa.
Jag kände givetvis en oerhörd bitterhet i och med att Barca trots allt var centimeter ifrån att ändå gå vidare. Men det är inte hela världen för mig och även om en Champions League är det största ett klubblag kan vinna så finns det en titel jag mer än något annat vill att laget ska ta i år: La Liga. Med den bredd Real Madrid har i år kan vi vara hundra procent säkra på att titelracet kommer pågå ända in på det avslutande ligaomgångarna. Därför är det bra med så få matcher som möjligt fram tills dess.
Det finns inget bättre än när Barcelona tar hem titlar men jag vill bortse från alla pokaler för en liten stund. Oavsett hur det går i ligan och Champions League vill jag se den underhållning vi bjöds på ifjol. I andra halvlek igår blev jag påmind om vilken show det var varje helg. Så trots att det var en tung förlust mot ett ej ordinarie Sevilla, imponerade spelet i andra halvlek tillräckligt mycket på mig för att jag ska börja hoppas på att det inom snar framtid kommer släppa spelmässigt för Barca som inte varit i närheten av förra säsongens fantastiska uppvisningar.
Det måste givetvis vara tungt för spelarna rent mentalt efter att ha vunnit allt. Helt plötsligt börjar laget om på noll och titlarna och målen från förra säsongen betyder helt plötsligt ingenting. En titel är redan borta men jag tror det kan öka chanserna för att ta hem någon av de andra, framförallt ligan.
Till sist är det givetvis en jättebra prestation av Sevilla som inte ens kunde ställa upp med sitt ordinarie lag. Hjärta i försvarsspelet, en lysande Palop blandat med en hel del tur i avgörande lägen räckte den här gången. Turen är inget att skämmas för, den måste man ha för att ta hem en turnering.
Vad tycker ni barcafans? Är det en katastrof att laget har åkt ur cupen eller kan det till och med vara positivt för resten av säsongen? Tyck till.
Visca el Barca!
