I min värld
Fina tröjor - och äntligen får Celta Vigo vinna hemma. Visst saknar vi dem i Primera?

I min värld

Om att hålla på ligor eller lag mest. Och så.

Ni vet hur det går till. I min värld bestämmer jag. Här kommer jag att skriva om det som rör och rört sig i mitt huvud och i mitt hjärta såväl under veckan som denna very morgon. Högt, lågt, objektivt, subjektivt. Dumheter och allvar. Inget är heligt.

Champions League, och det där med att hålla på ligor eller lag.
Som det ena laget efter det andra snart börjar trilla ur CL kryper kommentarer i stil med denna fram: "Okej eftersom mitt älskade Barca åkte ut så håller jag på Madrid nu så att det i alla fall blir ett spanskt lag som vinner". (Förutsatt att man inte helt sonika byter lag, förstås. Den möjligheten är inte helt främmande här.)
Vi nådde åttondelsfinalerna redan förra veckan, det är alltså hög tid att diskutera detta, känner jag.
Vadå så att det blir ett spanskt lag som vinner?
Låtom oss resa några år in i framtiden för en stund. Zaragoza spelar Champions League och möter typ...vad ska vi säga?, Manchester City (vad trevlig framtiden ter sig!) i åttondelen. Zaragoza underskattar motståndet sin vana trogen, Zapater missar straff. Ouch. Vem gjorde honom till straffläggare frågar vi oss lite lagom medgångs sådär, fast vi var jättepro när han gick fram. Två riktiga skitmatcher gör vi, och åker på ett mycket rättvist sätt ut ur turneringen.
Det däremot gör varken Real Madrid eller Barcelona. I vilken verklighet räknar ni då med att höra mig, eller för den delen Joel säga: Hoppas Barca eller Madrid vinner nu?
Naturligtvis skulle jag hoppas att de åkte ut så fort som möjligt, de med, så att de inte skulle trona över oss på något sätt i det sammanhang vi faktiskt ställs mer mot varandra - nämligen i ligan.
I min värld - och det är den vi befinner oss i nu - är det nämligen helt oförenligt att vara äkta suuporter till ett lag och önska ligamotståndarna, de direkta rivalerna, lycka när det går åt helvete för en själv. Den där låtsade ädelheten, eller vad det nu är menat att föreställa, vad vill den?
Jag skulle önska att någon som resonerar tvärt emot mig försöker förklara i kommenteringen nedan. Hur tänker ni?
För det är väl ett lag man håller på och inte en liga? Man kan föredra en liga såklart (jag föredrar den spanska), men hålla på den och på det sättet - det kvittar om det är Sevilla, Zaragoza eller Real bara det är spanskt? Den påstådda kärleken till exempelvis första exemplets Barcelona divideras tusenfalt och går liksom inte att tas på allvar om man i något sammanhag säger sig hålla på Real Madrid, no?
Det gynnar inte den spanska ligan att låt säga Sevilla vinner CL i år. Det gör inte ligan som helhet vare sig bättre eller sämre. Det kanske gör klubben skickligast av de som tog sig dit, men inte ens nödvändigtvis absolut det. Underskatta aldrig turen och dagsformens i allra högsta grad avgörande roller; de är inte nationsbundna.
Man tävlar inte som representant för ett särskilt land här inte - då hade det varit VM. Man tävlar för den egna skölden, de egna färgerna, en massa pengar, ära och berömmelse och inget annat.
En CL-seger gynnar inte en liga - utan en klubb, k.
Är ni med?

Själv hoppas jag på Olympiakos av årets givna alternativ. De har nog en rimlig chans att ta sig vidare. Skulle ju Grekland behöva också, eller hur ni? De som har det så jobbigt rent ekonomiskt, just nu. Fniss fniss blink blink.
Stor humor.

Anyway, vi går vidare.
Det ska delas ut kort, det pratade vi om i måndags. De kan gå till precis vem som helst.
Vi börjar med det gula.
Förra veckan gav jag mig själv gult kort, det var ju lite elakt kanske men det förtjänade jag. Den här veckan skickar jag det vidare till den människa som råkade glömma bort att meddela UEFA om att Pep flyttat Barcelonas träning. Andra gången man missar att tala om detta just som en dopingkontroll ska äga rum, och nu får Barca böter. 30 000 Euro. Aj, aj, aj. Vem är det som slarvar egentligen, va? Den personen bör väl rimligtvis avskedas? Jag menar, tänk vilka s p e k u l a t i o n e r sådana snedsteg sparkar upp dörrarna för. Och det känns ju, om inte annat, ganska onödigt.
Nej, bättre än så ska man väl sköta sina uppgifter? Att missa det där är ju prakltiskt taget synonymt med att skänka Marca mer bränsle att lägga på elden. Det är ju inte skitbra. Låt dem istället bli desperata nog att tvingas kasta sin egen propaganda till lågorna för att hålla dem levande, det tycker jag allt.

Och så veckans röda, som leder mig in på en av mina favoritstigar - och med solen i ryggen. Ni vet att jag inte gillar att ta bort kommentarer eller dela ut spärrar hur som helst. Att jag är av den uppfattningen att den som skriver en text och publicerar den också måste tåla att bli vägd och mätt och ibland också funnen för lätt eller för tung. Precis som jag har rätt att tycka saker så ska ni ha rätt att göra det om det jag tycker, eller om annat. Jag sympatiserar på intet sätt med bortplockade negativa anmärkningar eller hot om utdelade spärrar på grund av åsiktsdifferenser.
Men. Det finns sätt och sätt att uttrycka sig på.
Veckans röda kort går till hejdukarna 'Charlie' och 'Fruidie' för den >dialog< dessa två sköna små polare förde i kommenteringen om Ewerthon (en del inlägg har plockats bort då de bryter mot SFs angivna regler). Det hela började med att Charlie inte hade något att säga och plockade fram fiolen för att spela en bekant melodi han tänkte att folk skulle sjunga med i. Responsen uteblev, så han hämtade en lekkamrat att backa upp det han sa i hopp om att detta kanske skulle locka andra att ansluta sig, eller kanske bara känna sig nödgade att hålla med "när andra gör det" för att visa att man förstått något man tror man missat.
 Men nej. De bollade sitt förakt sinsemellan och tröttnade när ni andra inte stämde in. Heja er!
Begåvningsreserven hör hemma på avbytarbänken. Rött direkt till dessa ynkliga gestalter för deras försök att blåsa upp ett förakt sådär och dessutom misslyckas så episkt. Nästa vecka får de inte ens byta om.
Men speciellt för dem - en låt att sjunga tillsammans när de fikar på Söderport och är grabbiga i veckan. Varsågoda.

Förresten, såg ni Valencia - Getafe igår, eller jobbade ni, måndag som det var?
Pedro Leon, så bra han är! Och Miku med. Tyckte allt nästan att Geta var bättre än Valencia igår och kände mig till och med lite säker på att de skulle kvittera efter reduceringen. Men icke.
Unai Emery är ju för övrigt helt fantastisk att se på. Snacka om att verkligen vara!
Dessutom är det uppfriskande att David Villa tagit skytteligatronen i besittning. Så får han gärna fortsätta.

Kul att vi fått se en 6-2-match på Bernabeu även denna säsong, måste jag säga.

I Liga Adelante har Celta Vigo för första gången på två månader äntligen lyckats vinna hemma.
Och trots att Real Sociedad lite otippat förlorade mot Girona så ser toppen ut precis som den gjorde förra veckan.
Hercules leder med 48 poäng, åtföljda av Real Sociedad på 47 och Cartagena på 44.
Rayo Vallecano som var ett av topplagen förra säsongen har gått ner sig rejält, för tillfället återfinns de på tolfte plats på samma poäng som Salamanca.
Men för att återgå till Celta Vigo - maken till snyggt typsnitt för namn och siffra på ryggen får man leta efter. Exemplariskt!

Veckans lag, enligt en 4-3-3-uppställning: 

Målvakt: Diego Alves (Almeria)
Högerback: Iraola (Athletic Bilbao)
Mittbackar: Colotto (Deportivo) och Dealbert (Valencia)
Vänsterback: Canella (Sporting Gijon)
Högerytter: Sergi Busquets (Barcelona)
Central: Kaka (Real Madrid)
Vänsterytter: Iniesta (Barcelona)
Anfallare: David Villa (Valencia), Higuain (Real Madrid) och C.Ronaldo (Real Madrid)

Tyvärr har jag på grund av elak sjukdom inte kunnat hålla mig så a jour som jag önskat.
Vi ses i kommenteringen, med allt vad det brukar innebära.
Glöm nu inte att förklara det där med hur du som känner så resonerar när du håller på din ligarival efter att ditt eget lag lämnat en stor cup för mig. Jag är genuint intresserad.

Un abrazo

Nina Ljung Fredman2010-02-23 13:38:00
Author

Fler artiklar om Spanien