Iniesta 2009
Första delen kommer att handla om Stamford Bridge och Iniestas mål, den andra delen kommer att handla om 2-6-matchen och den trejde delen kommer att handla om skadan som nästan höll honom borta från finalen i Rom.
Del 1:
När man tänker på Iniesta så tänker man på en ödmjuk person. En person som trots all uppståndelse har fötterna på jorden. En person som vet att han är bättre än många av sina lagkamrater, men som inte skyltar med det. Om Iniesta inte hade haft sin fotboll så är det svårt att inte tänka sig honom leva ett fridfullt liv med sin partner hemma i lilla samhället Fuenteabilla med två barn och en hund. Det första Iniesta gör efter en match på bortaplan är att ringa hem. Han ringer till sina föräldrar och till sin flickvän och berättar att han mår okej. För honom är det en lättnad att få veta att de mår bra. Det är ett bevis på hur Iniesta trots alla miljoner på bankkontot och trots all berömmelse har fötterna kvar på jorden.
Iniestas far klarar inte av att se på viktiga matcher som Iniesta och FC Barcelona spelar. Han brukar gå en promenad och missa första tio minuterna i matcherna. Likadant på Stamford Bridge, men när han fick höra att Essien hade gjort mål så återvände han hem för att kolla på matchen. För honom handlar det om att heja på när laget ligger under, han gillar inte när laget leder eller spelar lika för då kan de gå dåligt. När laget ligger under så kan det inte bli sämre och då är Iniesta senior där och hejar på.
Iniesta berättar att i halvtid så manade Guardiola på att de skulle fortsätta spela som vanligt. De skulle vara trogna till det spelet som de har lärt sig. Men viktigast av allt, hade Guardiola sagt, viktigast av allt är att ni tror på att ni kan göra mål för då blir det möjligt.
Iniesta skickade Barcelona till finalen med ett mål på övertid. Hans far skrek så högt och så länge att han tappade rösten i några dagar och hans farmor som låg på sjukhuset under den här perioden såg också matchen. Hon led inte av någon allvarligt, hon var bara väldigt gammal. När Iniesta gjorde mål så skrek hon så högt att sjuksköterskorna fick panik och rusade in till hennes rum. Sjuksköterskorna fick syn på en gammal kvinna som pekade på tv-skärmen och skrek: "Det där är mitt barnbarn! Det där är mitt barnbarn!"
Iniesta tog inte bara FC Barcelona till finalen, han vann också två extra biljetter till Champions League-finalen. Inför matchen så hade Iniesta frågat Bojan om han kunde få två extra biljetter om Barcelona klarade av att gå till finalen. På ett villkor, om du gör ett mål på Stamford Bridge. När spelarna flög över Iniesta så tryckte han sig bort och vände sig mot Bojan och påminde honom om vad han var skyldig honom.
Del 2:
När Barcelona slog Real Madrid med 2-6 på Bernabeu så var det ett erkännande. Det var den kvällen då Real Madrid erkände Barcelona som kungar över Spanien. Iniesta sov knappt 2-3 timmar den natten efter vinsten över Real Madrid. Han kom hem och skickade några sms, talade med några goda vänner, och tog fram videon som hans föräldrar hade spelat in. Iniestas föräldrar brukar alltid spela in hans matcher och han brukar alltid titta på matchen direkt efteråt. Främst för att studera sin egen insats och förbättra sitt spel till nästa gång. Men den här gången så handlade det inte om att studera, det handlade inte om att skriva ner något - det handlade om att luta sig tillbaka och njuta av showen.
Barcelona hade en frispark lite utanför Real Madrids straffområde. Henry hade precis kvitterat Real Madrids ledning och nu gick Iniesta fram till Xavi för att vänta på att han skulle slå en snabb frispark till honom och fortsätta spelet. Men Iniesta tittade på Xavi och såg honom signalera mot Puyol och Pique. Iniesta förstod att någonting skulle hända och försvann från situationen. När Xavi slog bollen så hittade Puyol bollen med sin skalle och slog in bollen i målen. Real Madrid-spelarna var lika överraskade som Barcelona-spelare. Det här var en situation som Xavi, Puyol, Pique och Tito Vilanova hade övat på i hemlighet. Med tanke på slutresultatet så får de gärna fortsätta med dessa hemligheter, sade Iniesta.
Det blev kaos i omklädningsrummet. Alla spelare tog kort och var helt fanatiska. Galnast av alla? Nej, inte Iniesta. Pique, med bred marginal...
Del 3:
Iniesta levde i en dröm, men den drömmen höll på att krossas. Andrés Iniesta var farligt nära att missa finalen i Rom mot Manchester United. Villarreal kvitterade i slutminuten och förstörde Barcelonas guldfirande, men det var klena nyheter. Det var också den kvällen som Iniesta blev skadad och många var oroliga för att han skulle missa finalen. Iniesta sa till läkarna innan undersökningen att han skulle spela finalen oavsett vad de sade. Det brann till i bakbenet berättar Iniesta och han förstod direkt vad som väntade. Han satte sig i omklädningsrummet med de övriga i laget och bröt ihop. Det var tårar av ilska och sorg. Han fick stöd från alla spelare och ledare som viskade till honom att han kommer att komma tillbaka och att han kommer att spela i finalen.
Det var en kamp mot klockan som Iniesta vann, men han fick ett direktiv från klubbläkarna och det var att han inte fick skjuta. Resten är historia...
Andrés står i en klass för sig. Han är ett föredöme för de kommande generationerna i ungdomsakademin. Han bär inga örhängen, han färgar inte håret. Han klagade inte när han fick spela 20 minuter varje match, man kan placera honom på vilken position som helst och han klagar aldrig. Och han spelar alltid bra och tränar alltid hårt. För FC Barcelona så är det ovärderligt att ha en spelare som honom. Det går inte att sätta ett pris på honom, säger Guardiola när han skulle välja ut en spelare som har gjort skillnad för FC Barcelona.
Om Xavi är dirigenten i FC Barcelona, så är Iniesta staven som dirigenten använder.