Pedros y Chygrynskiys
Alla har vi hört om Zidanes y Pavones. Ett liknande talesätt kan sammanfatta dagens FC Barcelona, där den första halvan av uttrycket är ett direkt resultat av en medveten satsning på den egna ungdomsakademin, medan den andra halvan dessvärre har att göra med en hop av misslyckade köp.
För snart åtta ner sedan införde Florentino Pérez sin ökända värvningspolicy Zidanes y Pavónes, ett uttryck som syftade på att Real Madrids lag skulle bestå av inköpta stjärnor (Zidanes) och egna produkter (Pavónes). Med tiden kom truppen att bestå av fler Zidanes än Pavónes och det hela slutade med att Florentinos lagbygge kapsejsade.
Ett liknande talesätt kan sammanfatta dagens FC Barcelona, där den första halvan av uttrycket är ett direkt resultat av en medveten satsning på den egna ungdomsakademin, medan den andra halvan dessvärre har att göra med en hop av misslyckade köp.
Sedan Pep Guardiola tog över som huvudtränare för FC Barcelona har han haft mycket att säga till om när det gäller att köpa in spelare. Än så länge kan vi nog konstatera att de flesta av värvningarna som Pep föreslagit har slutit i fiasko, både sportsligt och ekonomiskt.
Hleb, delvis Zlatan, och Chygrynskiy var alla mer eller mindre handplockade av katalanen. Ingen av dem lyckades anpassa sig till Barças spelmodell och idag är Ibra den enda av trion som är kvar i klubben.
Av de här spelarna är Dmytro Chykrynskiy den som symboliserar Guardiolas usla fingertoppskänsla när det gäller spelarmarknaden bäst. Barcelona betalade hela 25 miljoner euro för den ukrainske mittbacken som dessutom inte ens kunde delta i Champions League förra säsongen. Den sporadiska speltiden som Chyg fick att visa upp sig och det faktumet att han satte sina lagkamrater i fara vid mer än ett tillfälle på grund av sitt slarviga passningsspel var ytterligare två anledningar varför denna värvning blev Fail-stämplad.
Däremot har Peps ”feeling” vad gäller att plocka upp spelare från de egna leden visat sig vara betydligt bättre. Både Busquets och Pedro tränade under Guardiola redan med Barça Atlètic och båda två blev sedan utvalda av el míster då det var dags att klivet upp till A-laget.
Två år senare har de vunnit allt som finns att vinna.
Pedros genombrott i synnerhet hade inte varit möjligt utan Pep Guardiola. När Barcelona C skrotades efter säsongen 06/07, på grund av att B-laget hade åkt ut ur Segunda B, var det mer eller mindre klart att Pedro skulle lämna; klubben räknade inte längre med honom. Medan ynglingen packade väskorna skred Pep in i handlingen och kungjorde att kanariefågeln skulle stanna - i Barça Atlètic.
Resten är historia.
Med Pep Guardiola vid rodret har man fått uppleva båda sidor av myntet beträffande hans kännedom av olika spelare. Guardiolas unika kunskaper om och förtroendet för unga spelare från La Masia har lett till att Sergio Busquets numera är given i både Barça och det spanska landslaget och att Pedro innehar en snudd på ouppnåeligt rekord: nämligen att vara den första spelaren att göra mål i samtliga klubblagsturneringar under ett och samma år.
Det må ha stått Pedrito på ryggen när han först fick debutera med Frank Rijkaard, men under Guardiolas ledning har han vuxit till Don Pedro och idag är det många som anser att han bör finnas med i startelvan istället för Zlatan Ibrahimovic, Barcelonas dyraste värvning genom tiderna.
Tyvärr har vi även sett hur många av Guardiolas handplockade spelare från utlandet har kommit och gått de senaste åren, dessutom med höga prislappar och utan att ha fått mycket speltid. Å ena sidan har vi Pedro, ynglingen som slog igenom från ingenstans, och å ena sidan Chygrynskiy, en spelare vars blotta namn har blivit synonymt med el místers misslyckade satsningar på inköpta spelare.
Pedros y Chygrynskiys, så kan man sammanfatta Guardiolas facit än så länge.
Så även om Peps track-record ute på transfermarknaden är skrämmande finns det ingen större anledning att tvivla på honom när det gäller att satsa på la cantera. Just därför är jag inte oroad ifall det inte kommer någon ny mittback eftersom vi har Fontàs, Bartra och Muniesa som kan täcka upp på den positionen. Det faktumet att Cesc inte anländer till den katalanska huvudstaden i år är irrelevant för min del, för i Barça B finns Jonathan dos Santos och Thiago som är redo att slussas in i laget.
Det bästa vore om Guardiola fortsätter att ge canteranos chansen, samtidigt som dessa tar vara på den naturligtvis, och förhoppningsvis får vi se fler egna produkter som fortsätter i samma fotspår som Pedro och Busquets. Om Pep däremot bestämmer sig för att gå fram till Rosell och börjar slänga ur sig en massa namn som potentiella förstärkningar kommer jag få panik. Míster, fler Pedros, färre Chygrynskiys, tack.