Inför Athletic Club-Deportivo
Nu är det allvar: Athletics viktigaste match på fem år
BILBAO Säsongens sista hemmamatch och stämningen och förväntningarna är på topp i Bilbao. Detta är jämförbart med när de spelade mot Zaragoza 1997/98 och tog sig till Champions League. Kanske inte riktigt, men bra nära i alla fall. Det är en dröm för Athletic att ta sig ut i Europa igen efter flera år utanför. Nu är de nära, mycket nära.
Det blev dock inte riktigt som efterlyst. Depor är inte helt avhängda från titeln ännu och har fortfarande en matematisk chans att knipa bucklan. I praktiken är det inte så troligt, men de kommer att ge järnet för att hamna så högt upp i tabellen som möjligt och kanske slippa kvala till Champions. De blir livsfarliga på söndag.
Det kommer att bli en mycket komplicerad match för 'los leones', men inte oöverkomlig. Hemma på San Mamés är de inte att leka med, speciellt när de har en extra motivation att kämpa. De brukar alltid spela upp sig när storlag kommer hit och nu har de en UEFAcup-plats att slåss om.
Barcelona ser ut att bli den farligaste rivalen, men de har också ett hårt schema de två sista omgångarna med Valencia borta och Celta hemma, två lag som är inne i högsta strid om en Champions-plats. Ett lag som absolut inte får räknas bort är Sevilla. De har en något -men bara något- lättare avslutning än Athletic och Barça, med Málaga (inget att spela för) borta och Valencia hemma.
Nu är det dags för statistik-hörnan: Statistiken mellan de två är otroligt jämn. På totalt 65 spelade matcher ser det ut som följande: 22-19-24, med Athletic nämnda först. Hemma på San Mamés har de rödvita dock en förkrossande statistik 17-9-6. Detta kan vara nyckeln, som så många gånger förr: den heliga 'La Catedral'.....men se upp! Depor har på de senaste åren, som alla vet, blommat ut och blivit ett storlag och har på de tio senaste besöken lyckats få till en ganska jämn fördelning 4-3-3. Förra säsongen slutade det oavgjort (1-1) efter mål av Ezquerro och brassen Djalminha. I La Coruña blev det faktiskt de rödvita som tog hem segern med 1-2 (Guerrero,Urzaiz /Tristán), siffror som blev omvända i senaste matchen på Riazor i januari i år.
Det gäller bara för Athletic att hålla skyttekungen Roy Rudolphus Anton Makaay på mattan. Han får inte tillåtas att springa fritt för då smäller det. Spelmotorn Valerón hade ingen lyckad match i onsdags mot Nord-Irland, men brukar alltid vara en garanti för Depor. Brassen Mauro Silva och landslagsmannen Sergio är också två klippor. Sedan har vi Molina, Fran, Capdevila, Duscher, Scaloni, Luque.... skall jag fortsätta? Nej, det finns inga tvivel om att de har ett storlag. Vi kan bara hoppas att landslagsmännen Valerón, Sergio, Duscher (Arg) och Andrade (Por) är trötta efter senaste veckans kamper -Naybet (Mar)är avstängd. Tristán, Acuña, César och Pablo Amo har alla varit/är småskadade, återstår att se om de kan vara tillhands till helgen.
Denna veckan har sett några mycket tråkiga nyheter för Athletic:
1. Mittfältskämpen och ledarfiguren Alkiza lämnar klubben efter säsongens slut. Detta är utan tvivel ett stort avbräck för Athletic, som får svårt att ersätta honom. Orbaiz får nog axla den manteln, men det är -med all respekt- inte samma klass.
2. Carlos Gurpegui har återigen fått sin två-årsdom över sig och kommer inte att kunna spela i någon av de två återstående matcherna (under förhandling).
3. Josu Urrutia ställer skorna på hyllan för gott efter 25 år i Athletic Club.
Utöver detta så kan Athletic räkna med en något sånär intakt trupp till slutspurten. Ezquerro är dock avstängd efter att ha samlat på sig kort, men inga nya på skadelistan och med en utvilad styrka (förutom Etxeberria som spelat landskamper). Detta samt, som tidigare nämnt -hemmaplan, gör att det finns goda förhoppningar inför söndagens tillställning.¡AUPA ROJIBLANCOS!
