En lista till -del 2
Fortsättningen på listan
Till artikelns början här
3: Manchester United hemma 3-1, kvartsfinal 2003
Till denna match vill jag citera en expert, nämligen mig själv och den matchrapport jag skrev efteråt: "Mellan minut 12 och 45 spelar Real Madrid en fotboll som man knappast tror existerar" Min motsvarighet på Man U-sidan på svenskafans skrev att "det inte gjorde något att förlora mot ett lag som spelar såhär". Figo lurade alla med ett inlägg i bortre krysset efter en kvart, Raul gjorde två mål, vi hade stolpträffar, och två solklara uteblivna straffar. Visserligen petade de in en boll i andra, men det var en oerhörd klasskillnad. Det Raul och Zidane och egentligen alla andra också visade upp i den här matchen var nog det största propagandaspel jag sett dem göra. Det säger en del.
2: Manchester United borta 2-3, kvartsfinal 2000
Vi var underdogs (för sista gången på mycket länge, tror jag), de var regerande mästare. Vi hade spelat värdelöst i ligan, de hade hållit nollan mot oss på Bernabeu. Men titta på sidan 470-471 i centenarioboken. Redondo och Raul går bakom domartrion. I deras blickar syns att de inte ska (INTE SKA!) förlora den här matchen. Det gjorde de inte heller. Salgado stressade Keane till ett självmål mitt i första halvlek men det kändes fortfarande öppet. Men på två minuter i andra släckte firma Redondo-Raul motståndarnas sista hopp. De båda målen Raul gjorde på Redondos passningar var så fantastiska, så andlöst vackra, att jag fortfarande ryser när jag tänker på dem. Henning Berg också. De två reduceringsmålen kvittade. Glöm aldrig klackfinten....
1: Bayern München hemma 2-0, kvartsfinal 2002
Vi hade förlorat borta (match 10 på listan). 1-0 skulle räcka, men Bayern är italienskt bra på att spela på resultat. Men vi slog dem med deras eget vapen, med tysk metodik, fast kryddat med en spansk teknik som de aldrig får. Spelarna hade inte bråttom utan malde ner motståndet och varje antydan till eget spel som de kunde tänkas ha. Chanser kom - målen dröjde. Ingen panik hos de vita, bara målmedveten fortsatt utspelning. I mitten av andra kom målet, då Ivan Helguera kastade sig fram och petade in ett inlägg från vänster. Rättvist var en underdrift. Tyskarna försökte samla sig och vända läget men kunde inte. Istället fick Raul en långboll, drog oavsiktligt till Linke med armbågen (tyskens förstärkning gjorde nog att domaren friade), och var fri. Än friare var den Guti som han spelade till och som gjorde 2-0. Elber hade sent i matchen Bayerns enda chans, men bollen gick tätt utanför. Inte den mest färgsprakande, men den mest helgjutna insats jag sett laget göra.
