Första ligaförlusten ett faktum!

Det var ett lamt och fantasilöst Barça som föll mot Betis ikväll. Två rejäla försvarstabbar och sidledspassingar in absurdum gjorde att Real Betis kunde bli det första laget att besegra Blaugrana i ligan den här säsongen. Med tanke på vad som hände i Mardrid tidigare ikväll, bör Rijkaard nu ha en hel del att fundera på inför él Clasico.

Det började åtminstone rätt bra. Barcelona kopplade tidigt ett grepp om matchen, och höll bollen i långa perioder. Ett antal chanser skapades också, och ofta var det Márquez som genom uppoffrande djupledslöpningar ställde till det för Betisförsvaret. Det är slående hur väl Márquez anpassat sig till sin nya roll som mittfältare. Han känns numera given i startelvan.
Barcelonaoffensiven, i vanlig ordning anförd av Xavi, mattades dock så småningom, och den första halvleken blev en sövande historia fram till de sista tio minuterna, då den åter tände till. Några mål bjöds vi dock inte på.

Andra halvlek innehöll desto mer dramatik. Bara ett par minuter in i den kom matchens första mål. Dessvärre var det hemmalaget som stod för det. Ett inte alltför märkvärdigt högerinlägg skickades in i Barcelonas straffområde, och där svarade Oleguer för ett uselt rensningsförsök. Bollen damp ner framför fötterna på en ensam Joaquín som skickade in bollen mot bortre stolpen. Där kom Edú i full fart och så var det plötsligt allvar.
Barça hade fram tills dess spelat sömnigt och oengagerat, även om bollinnehavet varit stort. Det såg på det hela taget trögt ut, och Edús mål blev märkligt nog ingen väckarklocka. Sidledsspelet fortsatte och rörligheten var nedslående att skåda.

I 20 minuter höll det på så här, sedan var det dags för ny påhälsning i buren bakom Valdés, och också den här gången rörde det sig om en bjudning.
En helt blind rensning från Betisförsvaret blev till en farlig kontringssituation, och den här gången var det Puyols tur att göra bort sig. En till synes enkel bakåtnick blev för lös, och i den följande löpduellen föll vår kapten. Som om inte detta skulle ha räckt gjorde Valdés en helt huvudlös utrusning utanför straffområdet, blev rundad av Oliveira som sedan avslutade farsen med att tunnla stackars Márquez.

Nu vaknade äntligen Blaugranaspelarna till liv, men nu var det ju så dags. Det blev i alla fall en snabb replik. Efter ett högerinlägg gick de båda inhopparna Gerard och Henke Larsson upp för att nicka, och vem av dem som var sist på bollen var inte lätt att se, men Gerard tillskrevs målet.
Nu var hoppet tänt och för en kort stund såg det bra ut. Offensivlustan var tydlig och Doblas i Betismålet fick det allt svettigare. Tyvärr bara ett litet tag, för sedan föll Barça oförklarligt tillbaka i sitt fantasilösa segspel, och kvitteringschanserna lyste med sin frånvaro.

Det är märkligt hur ett lag fyllt av så magnifika bollbehandlare kan spela så förutsägbart och ineffektivt. Deco stod t.ex. inte för något konstruktivt alls, och i mina ögon blir det allt tydligare att köpet av honom inte var särskilt klokt. Jag tycker inte att det finns plats för både honom och Xavi på samma mittfält. En av dem känns ofta överflödig, och hittills den här säsongen har det oftast varit Deco. Att båda inte får plats höll Rijkaard uppenbarligen med mig om ikväll, då han bytte ut Xavi i andra halvlek. Vad jag tyckte om det bytet har nog redan framgått.
Eto'o var en annan av syndabockarna ikväll. Han gjorde en av sina sämsta matcher i Barçatröjan och var helt osynlig. Detsamma kan sägas om Giuly.
Van Bronckhorst såg ut som vi var vana att se honom i fjol, och Joaquín hade stor lekstuga på den kanten. Tror inte jag såg holländaren prestera en enda brytning ikväll.

Jag måste säga att Real Betis vann den här matchen rättvist. Det var visserligen inte ofta de fick låna bollen, men skapar man inte mer än vad Barcelona gjorde ikväll, så förtjänar man inget annat än torsk.
Nu är det en vecka kvar till él Clasico och den här förlusten kunde inte ha kommit mer olägligt. Att real dessutom börjat se riktigt bra ut på sistone gör mig orolig. Rijkaard har en hel del att ordna upp under den här veckan, men att vi skulle behöva bevittna ett lika tamt Barcelona kommande helg är inget att oroa sig för. När det är dags för él Clasico är motivationen tränarnas mista bekymmer. Räkna med ett helt annat Barça då än det vi tvingades bevittna ikväll.

Jocke Nilsson2004-11-15 00:11:18

Fler artiklar om Barcelona