Valencia - Athletic 2-2
Det som började så bra...
Till denna match, den första på flera månader som visats i TV4+ med Athletic som det ena laget, hade jag tagit mig till en pub i Göteborg för att tillsammans med en annan Athleticsupporter se tillställningen. Eftersom projektorduken på stället ägnades åt Palermo - Inter med ca 0 åskådare förvisades jag och min kamrat till baren där matchen visades på en tv av normal storlek.
Så till matchen: Den skadade Urzaiz och för matchen avstängde Fran Yeste saknades i Athleticelvan. De ersattes av Ezquerro respektive Javi González.
Jag satt och var smånervös hela tiden i början av matchen och väntade bara på att Valencia skulle göra det första av många mål för aftonen. Di Vaio och övriga spelare i svartvitt hade ideliga skott tätt utanför (allt som inte går in är ofarligt...) medan det enda Athletic lyckades med var att placera bollen på 40:e bänkraden de få gånger man tog sig in i straffområdet. Men så, med knappa halvtimmen spelad slog Del Horno ett inlägg mot straffområdet. Men bollen hann inte så värst långt över den kritade linjen förrän Valencias ytterback Caneira stoppade bollen med högerarmen. Jag och min kompis skrek på straff och även den neutrale bartendern samt hans kompis (Valenciasupporter) höll med. Det gjorde även domaren Alfonso Perez Burrull och pekade på straffpunkten. Iraola visade sig ha nerver av stål och placerade bollen högt och otagbart i nätmaskorna bakom Cañizares. Mycket snyggt och 0-1 till gästerna!
Knappt tio minuter senare var en Valenciaspelares arm inblandad igen. Den här gången var det Ayala som i en närkamp med Orbaiz placerade sin armbåge rakt i ansiktet på Pablo från Pamplona. Något som borde resulterat i ett rött kort till Ayala! Återigen höll den neutrale bartendern och hans Valenciakompis med. Däremot gjorde inte domaren det den här gången utan lät situationen vara. Ett enormt tumult uppstod på planen och argast av dem alla var Del Horno som fick ett gult kort uppvisat framför ansiktet. Ayala däremot fick ingen bestraffning.
Efter det hände inte så mycket under de resterande minuterna av halvleken förutom en frispark av Tiko som Cañizares enkelt kunde rädda. Di Vaio lyckades även skjuta i stolpen innan domaren blåste av för halvtidsvilan.
Andra halvlek var ungefär en kvart gammal när Ezquerro tog emot en mycket snygg passning av Iraola och mästerligt placerade bollen på volley i mål! 0-2 till Athletic! Man trodde knappt sina ögon. Skulle Athletic vinna på Mestalla av alla ställen? En arena där Athletic inte vunnit sedan 1988. Efter det snygga målet började dessvärre Valencia sin upphämtning och ett massivt tryck inleddes mot Athletics straffområde. Det fick utdelning också när inhopparen Mista efter viss kalabalik i straffområdet nickade in 1-2 i Aranzubias högra hörn. Aranzubia ropade på offside men målet var helt korrekt.
Efter det blev det väldigt nervöst på puben och tydligen hos Athleticspelarna också. De rödvita kom knappt över mittlinjen utan Valencia, ivrigt påhejade av de 38000 på Mestallas läktare, ångade på och radade upp chans på chans. Så kom då i den 82:a minuten kvitteringen. I vad som nästan var en repris av Valencias reduceringsmål fann italienaren Di Vaio för första gången i matchen nätet med sin nick (återigen i Aranzubias högra hörn) vilket innebar 2-2.
Några minuter efter målet bytte Atheltic in bjässen Llorente, det senaste fyndet från b-laget. Han hann vara på planen i knappt en minut när han gick upp i en närkamp med armbågsviftaren Ayala och efter en luftfärd landade med rumpan före på Ayalas mage. Med tanke på att Llorente väger närmare 90 kg kan jag tänka mig att det inte var någon trevlig upplevelse för den argentinske veteranen. Mycket riktigt reste han sig inte efter den krocken utan fick bäras av planen och ersättas av Angulo. Llorente fick gult kort och även två Valenciaspelare fick varsin ostskiva i vad som verkade vara protest mot den "milda" bestraffningen av Athletics blonde yngling. Senare skulle ännu ett gult kort delas ut till en Valenciaspelare. Nämligen till första halvlekens handbollsspelare Caneira som fick gult efter att ha försökt stämpla Llorente. Om varningen kom för att han försökte med stämplingen eller om han blev varnad för att han misslyckades med den förtäljer inte historien...
I slutet av matchen bytte Valverde in Julen Guerrero istället för Etxeberria. Kanske i hopp om att han skulle göra om bedriften från förra omgången då han i matchens slutskede gjorde Athletics 4-3 mot Osasuna. Inte heller det förtäljer historien utan istället blev den bistra verkligheten ännu mer press från Valencias sida. Men de lyckades, trots många chanser, inte göra något mer mål utan matchen slutade oavgjort. Den omedelbara reaktionen var besvikelse efter en tappad 2-0-ledning, men med tanke på Athletics bortaform i år får man ändå vara nöjd med en pinne på Mestalla.
I nästa omgång (6/2) väntar Deportivo på Riazor. Ännu en svår bortamatch. Men först (3/2) kommer cupreturen mot Valladolid. Alltså mycket kul att se fram emot!
Aupa Athletic!
