Athletic Club – FC Barcelona 1-0: Gammal är äldst

Det var knappt så att man trodde sina ögon när de officiella startelvorna kablades ut. Rakitic på bänken?! Aleña från start?! Omöjligt. För säkerhets skull kollade jag upp om Ernesto Valverde fortfarande var huvudtränare för Barcelona, för inte skulle väl han? Till föga förvåning fick jag det snabbt bekräftat från min mobilapp att ja, Ernesto Valverde är fortfarande huvudtränare för FC Barcelona. 90 minuter senare så insåg jag att jag aldrig hade behövt titta i min mobilapp. Ty ikväll blev det med all önskvärd tydlighet cementerat, fastslaget och bekräftat att det här fortfarande är Ernesto Valverdes Barcelona.
 
Athletic Club med noll nya spelare i klubben, visade den första kvarten en hunger som man oftast bara ser hos helt nytillkomna spelare som försöker imponera på sin nya tränare och sina nya supportrar. Williams var ett konstant hot, Yuri anföll ständigt på vänsterkanten och Raul Garcia kämpade och slet som bara han kan. Det fanns en hunger, trots att detta knappast var nämnda spelares första match för klubben. På andra sidan stod en Griezmann som fortfarande verkade drömma om att spela för Barcelona än att faktiskt leva ut sin sagda dröm. Oengagerad, vilsen och mestadels osynlig var inte adjektiv man hoppades skulle beskriva Griezmanns ligadebut för katalanerna. Men det var just också en debut och det blir alldeles för hårt att kritisera Griezmann redan efter en match, oavsett prislapp.
 
Det blev inte heller lättare för Antoine efter att dennes anfallspartner Luis Suárez klev ut skadad efter ungefär en halvtimme spelad. Suárez som dessförinnan hade en av Barcelonas två målramsträffar under matchen klev av med en lindad vad och om uruguayanen skrivs upp tillsammans med Messi på skadelistan en längre tid så blir det en jobbig säsongsstart. Den retoriska frågan som följer blir naturligtvis om inte spelare som Griezmann och de Jong är värvade just för att undvika en jobbig säsongsstart, oavsett skadeläge. Det naturliga svaret blir att så länge laget saknar en tydlig spelidé och grundtryggheten består i att Messi räddar dagen så blir det inte bara en jobbig säsongsinledning, det blir en jobbig säsong.
 
Såhär direkt efter slutsignal är det enkelt att spy ur sig negativitet, så därför ska jag försöka hitta något positivt med den här matchen. Barcelona ställde trots allt upp med en relativt ung startelva vilket var väldigt roligt att se, åtminstone på pappret. Av de elva som startade så är det bara Piqué, Alba och Suárez som inte är födda på 90-talet. Säsongen är lång och man ska givetvis inte dra alltför stora växlar efter en match. I samma stund som jag skriver detta så inser jag att det inte går att blunda för sanningen: det här är inte bara en match. Det har sett likadant ut i två säsonger. Förhoppningsvis kan våra yngre förmågor som Carles Aleña och Frenkie de Jong vända på skutan och få oss att se ljuset i tunneln. Men just denna mörka augustikväll var gammal äldst. 38-årige Artiz Aduriz cykelsparkar in ett avgörande som om det vore hans första match för Athletic Club.

1 kommentarer