Racing - Atlético 0-1

Ett Atlético i stort poängbehov tog tre poäng och det var det viktiga. För spelet och underhållningsvärdet var det inte mycket att hurra över.

Två lag i krisstämpeln hängande över sig bjöd inte upp till någon skönt svängande salsa, istället fick publiken se mest kamp och dåligt passningsspel. Att Atlético vann var till stor del välförtjänt, men långt ifrån övertygande. Stor matchvinnare blev nyförvärvet Maxi som med sitt första mål för Atleti säkrade segern och tre poäng. 

Atlético som har varit på turné den här veckan, kan återvända till huvudstaden med två segrar i bagaget, via 0-1 gånger två. Något vi Atletifans inte är bortskämda med, men den här säsongen verkar vara något av ett undantag från Atletis tidigare usla bortafacit? Två bortasegrar på raken i ligan, när hände det senast? Men spelmässigt har man en bra bit kvar till högsta nivån. 

Bianchi gick tillbaka till en offensiv 4-4-2 uppställning igen efter testet i cupen med Ibagaza som mediapunta. Den lille argentinaren fick åter finna sig i att börja matchen på bänken. När mittfältet åter bestod av Maxi, Luccin, Zahínos och Petrov. Backlinjen var den vanliga med Velasco, Pablo, Perea och López. Längst bak fanns som vanligt säkre Leo Franco och i den andra änden av laget duon Torres och Kezman.
 
Första halvlek
De rödvitrandiga tog omgående hand om taktpinnen och bollinnehavet, men man hade stora problem att skapa några målchanser mot det kompakta Racingförsvaret. Som backade hem och täckte till ytorna och hängde man inte med i svängarna tog man gärna en frispark emot sig i stället. Atleti hade samma bekymmer som i torsdags i cupen, man får inte fram några vettiga passningar till sina båda anfallare. Istället är Racing som skapar den första målchansen efter en knapp halvtimme. Dalmat den yngre slår ett listigt inlägg mellan Atletis backlinje och målvakt, men den framstörtande Aganzo hinner inte fram till bollen. Bara någon minut senare är Perea ruskigt nära att göra självmål igen då han totalmissar en undanrensning, som tur är Leo Franco vaken och gör en reflexräddning vid sin ena stolprot. 

Efter att tappat spelet i mitten av halvleken kommer gästande Atleti tillbaka i slutet och det börjar med ett bra inlägg från Petrov som Kezman nickar mot mål men Aouate lyckas rädda med ena handen. När klockan har börjat ticka in på stopptid, bryter Atlético ett uppspel vid mittlinjen och går till motattack. Luccin driver upp bollen och via ett väggpass med Petrov når han nästa ända fram till straffområdet. Racingförsvaret pressar mot fransmannen som istället passar i sidled till Maxi som tar emot och klipper till med högerdojan. Han får en bra träff på bollen som smiter in vid Aouates vänstra stolpe. Glädjefnatt och stor lättnad i Atletilägret.

Andra halvlek
Målet verkar ha fått gästerna att slappna av lite, för spelet är i inledningen betydligt bättre än i den första halvan. Man pressar högre upp i banan och när man har bollen har man ett större tålamod än tidigare. Man skapar en hel del chanser men man lyckas inte få in tvåan trots flera fina lägen, bland annat genom Torres och Kezman. Med 20 minuter kvar börjar man backa hem säkra de tre poängen och det blir än tydligare då Bianchi tar ut Torres till förmån för Valera! Med det bytet får Maxi byta kant och Petrov tar ett steg snett inåt i banan, då Valera är högerbreddare. Det blir några nervösa minuter, men Racing har mycket svårt att skapa några vassa målchanser. De gånger det osar katt runt Leo Franco är vid frisparkar och vid någon hörna. Men Atlético lyckas rida ut stormen och bärga tre mycket viktiga poäng. 

En dag på jobbet för Atlético, man tog tre poäng och det var det viktiga. Man har stundtals fortsatt stora problem att hitta fram med passningarna i djupled till våra anfallare. Det märks framförallt när motståndarna backar hem så som Racing gjorde. Man saknar kvalité i passningarna centralt. Framförallt begriper jag inte varför Bianchi envisas med att matcha Zahínos i stället för den yngre Gabi. Som åtminstone kan slå en vettig öppnande passning. Zahínos jobbar hårt för laget i defensiven men tillför inte ett skvatt offensivt. När sedan Luccin har en liten formsvacka blir det stereotypt och långsamt anfallsspel. Sedan tycker jag det syns på spelarna att man har ett stukat självförtroende, man vågar inte göra det lilla extra. När man väl gör något tar man sig vatten över huvudet och gör för svåra saker och bollen hamnar hos motståndarna. 

Det är tätt mellan matcherna för nästa ligamatch är redan på torsdag kväll då nykomlingarna Cadiz besöker huvudstaden. I en match som egentligen hör hemma i omgång elva, men LFP hade inte räknat med att Spanien ska få lov att kvala sig till VM i Tyskland. Så därför har man flyttat den omgången till kommande vecka, för att ge landslagslirarna lite extra tid för förberedelse mot Slovakien. Nästa söndag väntar åter en tuff uppgift för Atleti då Villarreal gästar Vicente Calderón i direktsändning i Tv4+! 

Spelarbetyg från redaktionen, skala 0-4 

Leo Franco 3 

Velasco 2
Pablo 2+
Perea 2
López 2 

Maxi 2
Luccin 2
Zahínos 2-
Petrov 2 

Torres 2
Kezman 2 

Avbytare:
Valera 2-
Ibagaza 2-
Galletti 2-

Matchfakta: 

Racing de Santander: Aouate; Pinillos, Moratón, Samuel (Neru, 63), Ayoze; Casquero (Melo, 46), Vitolo; Wilfred Dalmat, Antoñito (Juanjo, 73), Serrano och David Aganzo. 

Atlético de Madrid: Leo Franco; Velasco, Pablo, Perea, Antonio López; Maxi, Zahínos, Luccin, Petrov (Galleti, 85); Kezman (Ibagaza, 83) och Torres (Valera, 69). 

Målet: 0-1: min 46, Maxi. 

Domare: Rafael Ramírez Rodríguez 

Gula kort: Racing, Samuel och Casquero och i Atleti Leo Franco och Zahínos 

Publik: 15331 hade bänkat sig på Campos de Sport del Sardinero

0 kommentarer