Kollektiv utskällning
Atlético de Madrid fick spela med två man mer i 40 minuter men lyckades ändå inte behålla sin 1-0-ledning hemma på Vicente Calderón mot ett gästande Mallorca. Pinsamt är ordet, ingenting annat.
Ett lag som inte kämpar gör sig inte förtjänt av en regelrätt betygssättning, och ett lag som inte bjuder på något hjärta som helst är inte värda någon kärlek från oss fans på sidan av planen. I vanliga fall skulle här följa en regelrätt betygsättning, men jag tar mig i dagsläget friheten att generalisera det hela lite grand. Förhoppningsvis på ett sätt som fortfarande behandlar spelarnas totala uselhet på ett tillräckligt träffande sätt.
Matchen igår var det ultimata beviset på att Atlético de Madrid för tillfället är så under isen att motståndarna nästan börjat tycka synd om Madridlaget. Frågan är väl ens om man ska kalla det hela för ett lag, för precis alla komponenter som verkligen skapar ett lag; ja, de är inte ens nästan närvarande i dagens Atleti.
Glöd? Nej.
Vilja? Nej.
Hjärta? Nej.
Professionalitet? Hah.
Det Atlético de Madrid som för tillfället ’försvarar’ lagets vackra färger är inget annat än en skam för klubben och föreningen i stort.
Här är redaktionens betygsättning skala 1-5:
1 = Underkänd
2 = Godkänd
3 = Bra
4 = Mycket bra
5 = Världsklass
Inledning 2-
Det såg halvbra till en början. Inte jättebra, men godkänt. Hade Forlán satt sin första straff kunde det hela mycket väl ha sett lite annorlunda ut, eftersom Santi Denia känns betydligt mer som en individ som kan göra sig hörd under halvtidsvilan, och inte under matchens gång. Uteblivande kyla i avslutslägena (missad straff) samt osäkerhet i defensiven gav dock upphov till allt annat än positiva känslor efter 45 spelade minuter.
Professionalitet 1-
När så 1-0 äntligen kommer, på straff, samtidigt som gästernas andra spelare för kvällen blir utvisad, ja då ska det vara en säker promenad till segern. För alla lag. Vissa lugnar ner spelet lite och spelar ut det hela, med successivt ökande offensivt tryck, och vissa kör bara på som det är och maler sönder det lilla motstånd som är kvar. Vad Atlético gör? Sjunker ner i plan, låter gästerna styra spelet och kontrar i en hastighet som får en sköldpadda att se ut som Usain Bolt.
Inställning 1-
Det går så sakta, ack så sakta. Ingen tar initiativ, inga löpningar sker, pressen är obefintlig och gästerna tillåts att spela fotboll, men två man mindre på plan. Pinsamt tafatt, på alla sätt och vis.
Aggressivitet 1-
Haha..ha?
Kyla 1-
Forlán är under isen, Kun likaså och de bägge yttrarna är dagen till ära så sega att det nästan gör ont att se.
Santi Denia 1-
De Gea istället för Asenjo? Varför? Asenjo är föreningens bästa målvakt för tillfället och har en stabilitet och ett lugn som De Gea inte ens är i närheten av. Unga spelare gör misstag, det är fakta. Dessutom Pablo i startelvan samt det extremt skumma bytet då Kun klev av i förmån för…Cleber? Jadu, jag undrar, precis som Bobban, hur mycket betalt du fick av Mallorca för att lämna över taktpinnen.
Sammanfattning:
Ett pinsamt uselt Atlético som kunde, och borde, ha stängt matchen redan i den första halvleken. Ett starkt kämpande Mallorca visade att inställning slår klass, även fast de under gårdagen var bättre sett till bägge aspekterna. Att Atlético för tillfället är i en svacka råder det inget tvivel om och frågan är nu bara om Quique har börjat förstå vad han gett sig in på. Här krävs det förändringar, å det grövsta, på alla sätt och vis.