Lagbanner

Dans, klassiker och FOTBOLLSLAG

Dansens bakgård blandat med attityd och en klassikers inflytande kan bara bilda en sak: MITT FOTBOLLSLAG

Jag satt och tittade på den eviga dansklassikern med de värsta slagdängorna någonsin, Dirty Dancing. Filmen om den väluppfostade, lydiga småstadsflickan som en dag hamnar i dansens frihet och trotsar sina föräldrar för att göra det hon älskar mest, dansa. Men vägen till dansens finrum är lång och huvudpersonen Baby får ta de den ena smällen efter den andra.


Efterhand som filmen led började jag dra paralleler till dem spanska ligan och dess olika förutsättningar. Det finns fotbollslag och det finns FOTBOLLSLAG. Real Madrid, utan att låta avundsjuk är ett fotbollslag. Dansaren som föddes med talangen och rytmen i blodet. Den som alltid kunde och också tog den lätta vägen. Domare och sponsorer står alltid bakom en om man skulle råka trampa fel och fångar en innan man nått marken. Inte fick man lösa problemen själv utan det skötte andra till en.

I filmen Dirty Dancing föll direkt mina tankar till Atlético Madrid. Ett riktigt FOTBOLLSLAG. Man börjar från grunden och arbetar sig uppåt mot toppen. Får ingenting gratis och kämpar för sin överlevnad. Ramlar man reser man sig upp igen försöker tills alla steg sitter som dom ska. Fats pamparna(storklubbarna) gång på gång försöker slå undan benen för en, reser man sig stolt upp och dammar av sig med högt huvud.

Även om det ibland hade varit lättare att hålla sig på sin kant och inte utmana de "stora". Men då är vi inte Atlético. Laget som är uppstickare, två, de lag som aldrig får chansen att lyckas. Men detta skiter vi blankt i. Vi sätter öga för öga tand för tand. Bara för att för en dag dra det längsta halmstrået, stå före alla andra utan några övermän. Vara den som står på toppen och folk ser upp till, bara för en liten stund. Atlético, det är ett FOTBOLLSLAG.

När sedan slutsignalen ljuder och säsongen är slut( slutscenen) spelas "I´ve had the time of my life". Från och med denna stund min och Atléticos låt.

"I´ve had the time of my life
No, I never felt this way before
Yes, I swear it´s the truth
and I owe it all to you


När sista matchen är spelad och första ska börja känns det precis så här. Då finns det inget som slår de röd och vita dresserna. Laget som oavsett om de förlorar med tvåsiffrigt eller daskar skiten ur värsta konkurrenten alltid är "MITT" lag. Laget man står och faller med. Det som avgör om man är en lycklig man eller ett utsatt offer. Laget som kämpar, springer, skjuter, vinner och förlorar med mig.
MITT FOTBOLLSLAG

"Det var det bästa som hänt mig
Nej, jag har aldrig känt så här förut
Ja, jag svär det sant
och det är tack vare dig"

Simon Christensson2004-05-31 15:10:00

Fler artiklar om Atlético