En svängig höst med Atlético
Sammanfattning av insatserna under höstsäsongen med Atleti
Till helgen drar ligan igång igen efter jul- och nyårsuppehållet. För Atléticos del väntar ett hett derby mot ärkerivalerna Real Madrid, på ett garanterat utsålt Vicente Caledrón. Men innan vi börjar koncentrera oss på den matchen en kort tillbakablick på den svängiga hösten.
Försäsongen
Efter att ha missat sjätteplatsen i ligan i våras på mållinjen, så missade man spel i UEFA-cupen. Det fick bli en kortare semester för spelarna. Istället försökte man kvalificera sig till turneringen via spel i Intertoto under sommaren. Det gick rätt så bra och man tog sig fram till en av de tre finalerna, där man ställdes mot Villarreal. Tyvärr föll man på straffar och missade igen på mållinjen..
Som vanligt när det gäller Atlético var det stor omsättning av spelare in och ut i truppen. En ny tränare presenterades tidigt i Cesar Ferrando, som uträtat stordåd med nykomlingen Albacete. När ligan sparkade igång hade man presenterat hela nio nya spelare! Framförallt var den stora skillnaden på nyförvärven jämfört med de två tidigare säsongerna efter comebacken, att de skrev kontrakt på flera säsonger för Atlético. De var även unga, hungriga och gick nästan rakt in i startelvan. Äntligen kunde man skönja lite långsiktigt arbete med spelartruppen, inga fler spelare som lånades under en säsong, för att lika snabbt försvinna när säsongen var slut. Ett undantag finns dock i år med, anfallaren Salva som är utlånad av Valencia! Sammanfattning av truppen finner ni här.
Ligan
Atlético rivstartade ligan med två raka segrar och toppade tabellen efter två omgångar och det såg riktigt bra ut. I den tredje omgången väntade Barcelona som motståndare på Calderón, en underhållande match som slutade 1-1. Glömt hur det såg ut? Läs rapporten här.
Sedan kan fortsättningen av hösten enkelt sammanfattas med vinst hemma och förlust på bortaplan. För närvarande är man åtta i tabellen. Oftast har förlusterna skett med uddamålet och påfallande ofta efter misstag av domartrion. Som har blivit ödesdigra för det rödvita Madridlaget. Jag vet att man inte ska gnälla på domarna, men det går inte att låta bli. Speciellt när mannen i svart (i och för sig har han även andra färggranna tröjor numera) avgör i övrigt jämna matcher med rena felbeslut.
Det började i bortamatchen borta mot Levante. Nykomlingen fick straff i en situation där nio av tio domare hade dömt till Atléticos fördel, men detta var den tionde. Sedan har det fortsatt under hösten och framförallt på bortaplan. Domartrion har kategoriskt vägrat att tilldöma straffsparkar till Atlético, trots fällningar, överfall och hands innanför boxen. I den andra änden har ytterligare en straff utdelats mot Atleti, samt ligans mest solklara offsidemål godkänts! Tre spelare var offside inklusive Del Horno när denne gjorde matchens enda mål i Bilbao.
Nu är det inte hela sanningen till att Atlético har hackat i spelet under hösten, man har inte haft rätta turen att få in avsluten heller. Men det är som man brukar säga, tur är inte något man får det är något man förtjänar. För spelmässigt har Atlético gjort en hygglig insats och spelat vårdat och bra, men lite uddlöst.
En annan orsak till det ibland torftiga spel som man har presterat är skadorna på framförallt Ibagaza och Luccin. Där den lilla argentinaren var riktigt på gång under försäsongen, men drabbats av en ny skada så fort han kommit tillbaka efter den förra. Samma öde delar det franske nyförvärvet Peter Luccin. Sedan kan man inte blunda för att ledningen missade att förstärka mittfältet med snabbare yttrar under sommaren, för är det någon del av laget som har varit lagets svaga länk är det kantspelet. Även om man på slutet kunde skönja en förbättring då Ferrando gick från att spela med ensam anfallare på topp i en 4-2-3-1 uppställning. Till en rakare 4-4-2 uppställning med två centrala mittfältare och offensiva yttrar, samt Salva bredvid Torres på topp. Personliga spelarbetyg kommer i separat artikel!
Sedan ska man inte glömma att Atlético har nästan ett helt nytt lag jämfört med förra säsongen, nio nya spelare och vid något tillfälle under hösten var åtta av dem på planen samtidigt! Det tar tid att bygga ett lag, även om försvarsspelet har varit ett stort lyft jämfört med tidigare säsonger. Grunden finns och fröet är sått, nu blir det till för spelarna att skörda lite under våren också. För allt har inte varit dåligt. Stabilt målvaktsspel av Leo Franco, det är något som vi Atletifans är ovana med efter de två senaste säsongerna. Fler glädje ämnen är det tidigare nämnda försvarsspelet, via framförallt duon Pablo och Perea. Spelet på hemmaplan är också något att glädja sig över, sex vinster, två oavgjorda och en nolla i förlustkolumnen. Varför inte starta vårsäsongen 2005 med en seger på söndag mot Real Madrid?
Copa del Rey
Los Rojiblancos är framme i åttondels final efter två vinster mot Ourense och Nástic. Första matchen mot Ourense vann man lätt, men det var betydligt tuffare borta mot Nástic. Där krävdes förlängning för att ta sig vidare och tack vare en drömträff av Garcia Calvo är man där. Kommande motståndare för Atleti är Lorca, ska erkänna att jag inte vet ett dyft om laget i dagsläget. Men i ett dubbelmöte ska man väl lycka ta sig vidare till nästa omgång? För Ferrando har uttalat sig för media flera gånger att man satsar hårt på cupen. Hur de går får vi se till veckan då den första av två matcher spelas?
¡Aupa Atleti!