Atlético de Madrid klara för finalen i Bukarest!
Den röd-vitrandiga huvudstadsklubben är klar för finalen i Bukarest efter att ha bortabesegrat Valencia med 1-0 på Mestalla. Det blev sammanlagt 5-2.
Cholo Simeone hade bestämt sig; Valencia skulle inte dra fördel av hemmapubliken. De röd-vitrandiga gick ut med en tydlig plan där målet, först och främst var att inte släppa in några mål. Courtois stod precis som vanligt mellan stolparna samtidigt som Godín-Miranda bildade mittbackspar. Mario fick spela från start efter hans fina insats mot Espanyol i helgen samtidigt som Gabi förpassades till bänken. Detta var de stora förändringarna sett till 3-1-segern mot katalonerna och det mesta var väntat.
Primera parte
Det började nervöst; inget av lagen tog riktigt tag i taktpinnen utan spelet blev ganska statiskt. Atlético-spelarna fokuserade mestadels på att undvika misstag i försvarsspelet samtidigt som Valencia inte klarade av att ta sig igenom de röd-vitrandigas mur. Den första halvchansen kom sedan Diego tagit sig runt på högerkanten och slagit ett inlägg, men bollen det var inte särskilt bra och blev alldeles för långt. Spelet fortsatte att vara ganska statiskt, Valencia misslyckades med det mesta i anfallsväg, detta trots att Juanfran inte riktigt stod tillräckligt nära Jordi Alba och på så sätt tillät den spanske landslagsmannen att slå inlägg in i boxen. Det var dock efter knappt 20 minuter som Valencia började få tryck på gästerna från Madrid; Arda Turan hade skadat sig i en sekvens tidigare vilket gjorde att man inte hade understöd längs vänsterkanten, så, efter en dubbelhörna skapade man ett jätteläge via Feghouli som dröjt sig kvar utanför Atléticos straffområde. Det var en sorts Mendieta-variant som Valencia körde och Atlético spelarna somnade helt, skottet räddades av Courtois som släppte en retur, Jonás sköt, men belgaren lyckades blockera skottförsöket och gjorde ytterligare en räddning. Minuten därpå är Feghouli återigen i farten, den här gången skjuter han mot mål och Courtois gör en räddning, sedan är det Soldado som inte lyckas pricka målet. Atlético är under intensiv press efter att Valencia spelat till sig ett överläge.
Atlético klarar inte av att hålla i bollen utan motståndarna pressar sönder de röd-vitrandiga. Canales-Parejo styr spelet med, lång, svepande diagonalbollar mot kanterna som stretchar gästernas försvar och ofta ger upphov till problem längs flankerna då man blir utmanövrerade. Soldado är också nära att få en fot på ytterligare ett inlägg av Alba, där Juanfran nu har ganska stora problem i försvarsspelet. Feghouli är en av spelarna som gör en ganska bra första halvtimme; men hans sikte är inte väl inställt då han inte kan träffa mål. Skottet som han drar på från cirka 25 meters håll efter en knapp halvtimme är dock väldigt nära att gå i Courtois högra kryss. Tre minuter senare har Canales vänt på spelet på ett strålande sätt, den här gången till Barrágan som slår ett av få bra inlägg under kvällen, bollen hamnar hos Soldado som nickar, men bollen går återigen utanför Courtois högra stolpe. Det var faktiskt väldigt nära Valencia-ledning i det läget. Mestalla ger sig inte, de vill se sina hjältar i finalen och antyder på allting som Atlético-spelarna gör. Courtois blir exempelvis varnad sedan han fördröjt spelet en tionde gång under första halvlek. Korrekt av domare Skomina som förövrigt gjorde en mycket bra insats under kvällen. Canales försökte överlista Courtois innan första halvlek var slut, men belgaren gjorde en enkel räddning. Atlético skulle dock få två jättechanser att ta ledningen; först var det Arda som tog sig loss längs högerkanten, men hans inspel till Falcao var för löst och Diego Alves räddade framför fötterna på colombianen. Sedan uppstod en stor tvekan i Valencia-försvaret efter att Courtois skickat iväg bollen mot deras straffområde, Adrián sprang ifatt bollen, men kunde inte få den över Diego Alves som själv missade rensningen. Valencia levde helt plötsligt väldigt farligt. Det var dock allt från första halvlek och de röd-vitrandiga kunde i alla fall gå in med något bättre självförtroende efter en dålig första halva av matchen..trodde de flesta, men Soldado var mycket nära att ge Valencia ledningen precis innan halvtid. Det hade nog förändrat matchen ganska mycket. Lyckligtvis klarade han inte av att sätta bollen i nät.
Segunda parte
Diego Simeone insåg ganska omgående att han behövde göra ett byte; Gabi ersatte Mario i halvtid, ett byte som även gjordes i mötet med Espanyol, då var det tvärtom. Korrekt med tanke på att varken Mario eller Tiago kom åt Valencias spelförande spelare i första halvlek. Presspelet var ganska dåligt om sanningen skall fram. Det skall sägas att andra halvlek också började förvånansvärt energilöst från Valencia-håll. Hemmalaget verkade inte riktigt tro på en vändning även om Canales alltjämt ville annat. Den unge mittfältsgeneralen gjorde en mycket bra insats under hans tid på planen och var i ärlighetens namn skillnaden lagen emellan. Problemet var dock att han skadade sig sedan Gabi tagit bollen av honom, Canales vred till knät och kan nu bli borta under en lång tid. Väldigt tråkigt naturligtvis.
Emery gjorde vad han kunde; Aduriz kom istället för en osynlig Jonás samtidigt som Mathieu ersatte Canales.
Efter Canales uttåg så tappade Valencia allt spel och det var även då som Atlético slog till: Diego vinner bollen högt upp i banan efter Valencia-slarv, drar bort en försvarsspelare, sätter bollen till en inlöpande Adrián som har flera meter på Mathieu. Sedan tar han ned bollen och drar till densamma, bollen flyger upp i Diego Alves högra kryss. Briljant fotbollsmål! De 2,500 röd-vitrandiga supportrarna brister ut i eufori, de känner att avancemanget är väldigt nära i det här läget. Arda tar sig sedan runt på Valencias högerkant, balanserar längs kortlinjen, men hans skott är inte tillräckligt bra utan räddas av Diego Alves och helt plötsligt har Atlético börjat spela fotboll. 66 minuter in i matchen har även Falcao ett jätteläge att öka på ledningen, men hans skott är för tamt och går rakt på den brasilianske målvakten.
Tino Costa ersätter Dani Parejo efter knappt 70 minuters spel. Den gamle Castilla-spelaren blir rejält utbuad vilket inte är roligt att varken se eller höra. Det påminner väldigt mycket om Raúl García situation i Atlético bara för en säsong sedan. Matchen är helt avslagen fram till en situation i 76:e matchminuten; Barragán slår ett inlägg längs högerkanten, Tiago hoppar upp mot Tino Costa och Mestalla-publiken skriker på straff. Skomina tvekar, låter spelet gå och sedan stannar han upp det hela. Han tar sig ett snack i snäckan med sina assisterande och helt plötsligt är det straff. Felaktigt då det är Tino Costa som tar bollen med händerna i luften. Mitt i allt detta uppstår tumult; Jordi Alba knuffar Tiago som i sin tur ger Soldado en lavett. En halvminut senare är Tiago helt ur balans och han stampar på Jordi Alba efter att denne provocerat honom. Skomina väntar ut tumultet, ger Tiago rött kort, Soldado får gult och straffen, det blir ingen straff.
Mathieu har ett skott mot Courtois i slutet av matchen, men det är ganska ofarligt.
Det blir 0-1 till Atlético och man tangerar därmed såväl Ajax som Barcelona, nu har man elva raka segrar i Europa-spelet vilket är väldigt imponerande. I finalen ställs man mot Athletic som slog ut Sporting i slutminuterna.
Valencia: Diego Alves; Barragán, Rami, Victor Ruíz, Jordi Alba; Albelda, Parejo (Tino Costa, 68'); Feghouli, Jonás (Aduriz, 56'), Canales (Mathieu, 58'); Soldado.
Atlético de Madrid: Courtois; Juanfran, Miranda, Godín, Filipe Luís; Mario (Gabi, 46'), Tiago; Arda (Salvio, 74'), Diego (Koke, 83'), Adrián; Falcao.
Bollinnehav: 64-36%
Skott: 18-9
Skott på mål: 6-4
Hörnsparkar: 10-2
Regelöverträdelser: 13-11
Varningar: 3-1
Utvisningar: 0-1
Mål: 0-1 Adrián efter att Diego erövrat bollen högt upp på offensiv planhalva och spelat fram honom. Målet förövrigt en pärla!