En brasilianare som bara ville ha ett vanligt jobb och bjuda sin tjej på middag

Diego Costa har tillhört Atlético de Madrid i fem säsonger, men inte riktigt lyckats hitta sin plats i klubben. Brasilianaren berättar om den första tiden i röd-vitrandigt, kampen om att anpassa sig till Europeisk toppfotboll efter att aldrig ha spelat organiserat i hemlandet och lyckan när han slutligen fick chansen att förbli röd-vitrandig i somras.

Det var länge oklart om vad som skulle hända med Diego Costa i somras och den röd-vitrandiga ledningen verkade själva inte ha bestämt sig om man skulle sälja, låna ut eller behålla honom. Det här var dock ingen ovan situation för brasilianaren som kom till Atlético de Madrid från portugisiska Sporting Braga redan 2007 efter att Segunda Liga-klubben Penafiel lånat honom. Ingen visste varför dåvarande sportchefen Jesús García Pitarch köpte loss honom för ungefär €1,5 miljoner och majoriteten trodde genast det rörde sig om ännu en väldigt konstig spelaraffär från den nurvarande ledningen. Det var ungefär samma upplägg under spelarens första fem säsonger inom spansk fotboll där han lånades ut, gång efter annan i tur och ordning tillbaka till Braga, vidare till Celta, Albacete, Valladolid, tillbaka till Atleti och slutligen ännu en utlåning till Rayo Vallecano. Det var inte många som trodde att spelaren skulle återvända efter en misslyckad säsong som tredje alternativ bakom Sergio Agüero och Diego Forlán säsongen 2010-2011. Chanserna var ännu mindre i och med att han även hade dragit på sig en allvarlig korsbandsskada under Gregorio Manzanos försäsongsträning.

Diego Costa, som växte upp i en ganska liten brasiliansk stad, Lagarto, visade sig dock vara en rejäl kämpe. Han ville aldrig bli fotbollsproffs, nej, det var snarare tjejer och att kunna bjuda dessa på middag som lockade. Jobben var dock väldigt få i hemstaden vilket gjorde att han plötsligt såg sin chans att satsa på fotbollen. Då skulle det ju inte visa sig vara lika svårt att kunna göra som brorsan, som själv tidigt hoppade av skolan och började jobba. Vägen dit var dock väldigt lång och krokig. Den gick via gatufotboll, Barcelona EP:s ungdomslag och vidare till Portugal.

Så här, mer än fem år efter att han för första gången skrev på sitt första kontrakt med Atlético säger sig anfallaren ha en bra förklaring till det hela: "Allt har en förklaring. Jag kom mycket ung till Spanien och en klubb med otroligt bra anfallare. Konkurrensen för en startplats var extremt hård, jag kom till en ny liga och hade aldrig spelat ungdomsfotboll organiserat. Jag spelade bara i min hemstad och det var allt. Detta var naturligtvis en stor omställning, speciellt efter att jag bara hade passerat via Portugal. Jag gjorde rätt. Planen var att lånas ut till andra klubbar för att på så sätt få regelbunden speltid, lära mig hur man spelar i den här ligan, men även korrigera och förbättra mitt eget spel. Om jag lärde mig någonting skulle jag få chansen att stanna och lyckas i Atlético." säger Diego Costa som till en början ofta blev utbuad av publiken på Vicente Calderón, något som han har gemensamt med många misslyckade värvningar genom åren, men även med spelare som faktiskt lyckades vända det negativa till något positivt. Atlético-supportrarna kände inte till hans bakgrund och enligt Diego själv var han alldeles för ung när han kom till Europa: "Jag var inte tillräckligt stark mentalt, något som jag är nu. Jag hade svårt att acceptera när det gick dåligt eller jag gjorde något som inte var tillräckligt bra. Nu är det annorlunda eftersom jag sakta men säkert kämpar för att bli en del av en så stor klubb som Atlético." berättar spelaren i en lång och väldigt intressant intervju med Atlético-journalisten Luis Aznar i dagens MARCA.

Att bara få stanna i Atlético under sommaren har varit ett stort hinder för Diego Costa under hans tid i klubben. Till slut lyckades han och fick en av icke EU-platserna, de andra två innehas av Miranda och Falcao.

Det var som bekant inte lätt att slå sig in i anfallsbesättningen för brasilianaren, före sig hade han alltså Sergio Agüero (101 mål på 234 matcher) och Diego Forlán (95 mål på 198 matcher). Argentinaren fick sitt stora internationella genombrott i Europa samma säsong som han kom från U20-VM i Kanada, samma sommar som Costa skrev på och uruguyanen var redan en notorisk målskytt som bärgat Guldskon med Villarreal en gång innan. Diego Costa berättar om den första tiden i klubben: "Det är så klart inte lätt att ta en plats i en stor klubb som Atlético när man har Agüero-Forlán framför sig och aldrig har spelat organiserad ungdomsfotboll tidigare. Det var komplicerat, men jag lärde mig en hel del och här står jag idag. Jag hoppas att jag ska kunna bidra till eventuella framgångar i den här klubben."säger han och avslöjar även att han inte hade några som helst problem med att lånas ut, säsong efter säsong. Det var ju för hans eget bästa: "Jag tog det väldigt väl. Jag var medveten om att jag var tvungen att bli bättre på många olika plan för att spela i en stor klubb. Om man vill ha en plats här måste man vara väldigt bra och jag saknade en hel del. Allt det som hände mig när jag kom hit var bra eftersom jag hade en helt annan inställning än vad jag har idag. Jag har helt enkelt mognat väldigt mycket." berättar Diego Costa.

Så, efter mycket om och men bestämde sig Atlético för att behålla spelaren för andra gången sedan hans ankomst till den spanska huvudstaden. Den här gången talades det först om att man inte hittade någon som ville lägga upp de €5-10 miljonerna som ledningen ansåg honom vara värd, men faktum är att spelaren stannade eftersom han själv ville. En del av ledningen fick som de ville och Diego Simeone hade ingenting emot att låta brasilianaren stanna (trots en övertalningskampanj som genomfördes under Augusti) då han gott visste vilken duktig spelare det rörde sig om. 23-åringen säger att han hade chansen att försvinna, men bestämde sig för att stanna: "Alla vill vi känna oss viktiga och ha kontinuitet. När jag känner av att jag har stödet jag behöver, vill jag bara bli bättre som fotbollsspelare. Jag kände naturligtvis att jag inte var viktig för Atlético vissa perioder, men nu är det annorlunda eftersom alla är likgiltiga i den här truppen. Om jag inte gör bra ifrån mig som spelaren bredvid mig så vet jag att han kommer gå om mig och lämna mig bakom sig. Jag tänkte naturligtvis tanken att jag inte skulle lyckas i Atlético, det finns ingen anledning att sitta här och ljuga. Det skulle ha varit enklare att lämna eftersom det passade båda parterna och Atlético skulle få en bra summa pengar för min övergång. För mig var det egentligen inte så svårt, men så var det ju det där med att jag tog upp sista icke EU-platsen vilket gjorde att det mesta indikerade på att jag skulle flytta. Jag sade åt min agent att jag inte ville lånas ut igen, jag ville bara ha en ordentlig chans, det spelade ingen roll vart. Jag ville inte tvingas byta stad och komma tillbaka igen. Det är ofta väldigt svårt att anpassa sig. I slutändan stannade jag och jag är väldigt lycklig i Madrid. Jag trivs i staden och klubben. Det gör att jag känner mig mer fokuserad och hjälper mig att prestera." säger Diego Costa i en lång och väldigt intressant förklaring där han alltså fått byta stad hela fem gånger under lika många år.

Det var i Rayo Vallecano under förra säsongen som Diego Costa verkligen slog igenom på allvar med 10 mål och 4 framspelningar på 16 ligamatcher. Han var en starkt bidragande orsak till att Vallekas-klubben höll sig kvar i Primera División.

Den som följt brasilianarens karriär så här långt vet att han ofta har haft problem med disciplinen och ofta åkt på väldigt onödiga utvisningar. Detta har att göra med hans uppväxt där han framförallt lärde sig spela fotboll på Lagartos gator och det visade sig även när spelaren skulle provspela med en lokal klubb. Han blev nämligen avstängd i fyra månader från all fotboll efter att en klubb tog in honom för organiserad fotboll, men när en av Jorge Mendes medarbetare dök upp och såg den väldige anfallaren fick han chansen att visa upp sig med motiveringen: "Alla förtjänar vi en chans, så även du". Det visade sig bli hans biljett till ett bättre liv och framförallt större möjligheter inom fotbollen. Träningen, disciplinen och fotbollen är numera ett väldigt viktigt inslag i spelarens liv, han berättar om vad som har förändrats: "Man måste alltid jobba hårt och göra bra ifrån sig. Om man bara tappar litegrann i sin träning och fuskar eller inte tar åt sig av vad tränaren säger, gör man fel. Om man är dålig och tränar dåligt så ger man bara tränaren en anledning att inte ge dig möjligheten att spela. Om man däremot är på plats och kämpar så kommer tränaren ha en anledning att hjälpa dig utvecklas. Belöningen för hårt arbete kommer alltid." berättar Diego Costa som redan i början av juni hade ett ben utanför Atlético, men den röd-vitrandiga klubbledningen bestämde sig för att behålla honom efter att Eduardo Salvio sålts till portugisiska Benfica. Detta skedde naturligtvis i samråd med en motvillig Simeone, men även argentinaren fick ge med sig och ovissheten är aldrig särskilt rolig att leva med: "Alla visste att det var någon av Toto och mig som skulle lämna. Vi var väl medvetna om situationen och jag trodde att det skulle bli jag eftersom Toto var väldigt viktig för Simeone. Han räknade med Salvio, Miranda och Falcao som de med icke EU-pass och det visste jag. I slutändan var det Toto som lämnade och jag var väldigt uppspelt över att få stanna. Det gjorde att jag genast började försöka anpassa mig för att bli så bra som möjligt. Just nu håller jag på att betala av det förtroende som placerades i mig." säger han.

Atlético såldes Eduardo Salvio i början av Augusti och fick €11 miljoner utöver de €2,5 miljoner som Benfica redan hade investerat i argentinaren när man lånade honom 2010-2011. Den röd-vitrandiga huvudstadsklubben fick välbehövliga pengar att tillfredsställa Agencia Tributarias krav på skatteskulden. Att det svänger snabbt inom fotbollen är ingen nyhet och det fick alltså brasilianaren erfara på första parkett under sommarens övergångsfönster: "Toto är en imponerande fotbollsspelare och har allt för att lyckas, men klubben behövde pengar och fick ett väldigt bra erbjudande som man inte kunde säga nej till. Till slut var det han som lämnade och jag är väl medveten om att jag hade varit den som hade lämnat om det här erbjudandet inte hade kommit i somras. Sådan är fotbollen och saker förändras hela tiden. För två månader sedan såg det ut som om jag skulle lämna och se på mig nu. Jag spelar och har blivit viktig för laget. Jag hoppas det fortsätter så här." berättar spelaren som även passar på att säga att det endast finns en startspelare i hela Atlético: "Falcao är den enda spelaren med en given plats i laget. Han gör skillnaden och är väldigt bra. Våran tränare vet att han har väldigt många spelare som kan bidra till lagets framgångar tillsammans. Ett exempel är Raúl García som nu har fått chansen och gör extremt bra ifrån sig. På det här viset känner vi att vem som helst av Raúl, jag eller någon annan spelare kommer hjälpa laget och bidra med något." säger han till MARCA och så har det ju verkligen varit också.

Diego Costa är väldigt svår att ta bollen av och har byggt ytterligare på sin fysiska styrka sedan korsbandsskadan.

En konkurrenskraftigare trupp är något som Diego Simeone väldigt ofta talar om på sina presskonferenser och detta har varit en av Atléticos allra största problem sedan klubben vann El Doblete under Radomir Antics ledning. Det har allt som oftast varit en fast startelva där 80% av spelarna vet att de inte kommer tappa sina startplatser vare sig om de är bra eller dåliga. Samtidigt hade varken Agüero eller Forlán någon som helst konkurrens i anfallet vilket gjorde att argentinaren till slut drog ett alldeles för stort lass under hans sista säsong och uruguyanen helt enkelt inte bidrog med någonting vilket även tvingade honom att söka ny klubbadress i form av italienska Inter. Elva spelare räcker inte till att kvalificera sig för spel i UEFA Champions League och försöka slåss om Europa League eller en Copa del Rey-titel, därför har inklusionen av Raúl García och Diego Costa gjort att Atlético-supportrarna ser fram emot en intressant säsong. 23-åringen fortsätter själv att utveckla det hela: "Saker och ting har aldrig varit lätta för mig i livet, men det ser jag inte nödvändigtvis som något dåligt, tvärtom. Konkurrens i en trupp är alltid bra och hjälper alla att vara på topp. Kun är en av världens bästa anfallare och detsamma kunde sägas om Forlán när han var här. Att vara så ung som jag var när jag kom, träna med de och även konkurrera med de gjorde att jag lärde mig väldigt mycket. Jag tänkte ofta: 'Om de är så bra och arbetar så hårt varje dag måste jag göra samma sak för att åtminstone konkurrera med de'. Om tränaren säger åt mig att spela mittback kommer jag att göra det. Det kommer visserligen se lite roligt ut och jag kommer antagligen att bli utskrattad, men jag är beredd att spela på vilken position som tränaren vill ha mig till. Saker och ting går bra för mig just nu och tränaren vet vart han ska placera mig på planen för att få ut det bästa av mig." säger den gode Diego.

Det gick ju naturligtvis inte gå från intervjun utan att fråga Costa om Atléticos inledning på den nya säsongen. De röd-vitrandiga har alltså sex raka segrar i ligan och ligger på delad serieledning tillsammans med Barcelona när det andra landslagsuppehållet har satt igång. Väldigt imponerande, men Simeones manskap tar som vanligt en match i taget och huvudmålsättningen är alltjämt spel i nästa års upplaga av UEFA Champions League. Så här säger i alla fall brasilianaren om inledningen: "Vi ligger på tvåa i ligan, men hur många matcher återstår? Tabellen är inte viktig i nuläget, det enda vi tänker på är att vinna varje gång vi går ut för att spela match. Om det vore så att det återstod 3-4 matcher av säsongen så skulle vi kunna säga att vi slogs om att vinna något, inte nu. I nuläget är det bäst att ta en match i taget. Vi är väl medvetna om hur bra Barcelona och Madrid är, men vi vet även att vi är ett väldigt bra lag som kan slåss om att vinna varje Söndag. Vi ser varje match som en final, men vi tänker inte på ligan som något som vi ska vinna just nu. Det gäller att vara på sin vakt, det är väldigt tidigt att prata om det här nu. Champions League är vårt mål, men det kommer inte bli lätt att nå dit. Om vi lyckas uppnå det och det alltjämt finns chanser till något mer kommer vi inte att ge oss där. Stora lag vill alltid uppnå stora saker." säger han. Saker och ting har dock förändrats i Atlético sedan Simeone tog över laget, hur länge det kommer vara på det här viset återstår att se, men de röd-vitrandiga har till en början 28 segrar, 8 oavgjorda och 5 förluster sedan argentinarens ankomst. Man har vunnit Europa League och UEFA Super Cup på ett imponerande sätt. Utöver detta har man även tagit sex poäng mer än vad man gjorde förra säsongen i bortamötena med Levante, Betis och Espanyol. Spelaren avslöjar själv att man har pratat om att saker och ting har börjat förändras: "Vi har pratat om det här i omklädningsrummet. Andra säsonger kanske vi hade förlorat eller spelat oavgjort i de matcherna. Nyckeln ligger hos tränaren som alltid kräver maximal intensitet. Han ser om man springer eller går på planen och agerar därefter. Han vet även om en spelare har rätt eller fel. Simeone vill att vi ger allt, vare sig vi gör det i 45 minuter eller en hel match. Han kräver inte att vi ska göra en perfekt fotbollsmatch utan kräver att vi ger allt på planen istället. El Cholo behandlar alla likadant. Utöver det här är det faktum att ingen anser sig vara viktigare än någon annan en en viktig del av vårt lagbygge. Det spelar ingen roll vad du heter, hur du spelar, position eller hur viktig du är i spelet. Vi är alla jämlika. Det vet vi om och det genererar en väldigt god atmosfär." avslöjar spelaren i samma intervju.

Slutligen valde han även att prata om personliga mål den här säsongen: "Jag nöjer mig med att slippa undan skador för tillfället. Jag genomgick en svår knäoperation och det var väldigt smärtsamt. Jag letar alltjämt efter min bästa form. Jag vill vara viktig för det här laget och när folk ser mig på planen vill jag att de ska tänka: 'Vi har Diego och vi kan vara lugna'. Det är vad jag vill att de ska tänka när Falcao, Adrián, Raúl eller vem som helst är på planen. Det är viktigt att fansen inte bara tänker att de har 11 spelare utan ett helt lag som gör bra ifrån sig. Jag, liksom mina lagkamrater vill ge allt för att det här året ska vara framgångsrikt och för att själva kunna vara framgångsrika här. Efter att ha kämpat i fem säsonger, lite överallt så vill jag att det skall gå väldigt bra i Atlético. Så här långt går allting enligt plan." säger den karismatiske anfallaren som själv har gjort två mål och tre framspelningar den här säsongen.

Källa: MARCA 11.10.2012 (Luis Aznar)