Redaktionen summerar säsongen 2012-13
Atlético de Madrid fick högsta betyg av Cholo Simeone när han summerade säsongen för en vecka sedan och visst är det mungiporna upp även i Atléticoredaktionen när vi summerar säsongen 2012-13. Det började i dur med överkörningen av Chelsea i Supercupen, en tredje plats i ligan och vinnare av den "andra ligan" och som grädde på moset, vinst i finalen av Copa del Rey! Vi kan även lägga till en hel rad med nya rekord under säsongen och lyfta på hatten för Zamora-vinnaren Courtois och mycket mer.
Säsongens
Bästa:
Alexander: Måste det skrivas? Vinsten mot Madrid i finalen, på Bernabéu. Kan inte bli större, eller? Även tredjeplatsen var bland det bästa. Hela säsongen är väl det bästa?
Bobban: Självklart vinsten i Copa del Rey, som togs i ärkerivalens hemmaborg. Kan det bli bättre? Vända ett underläge på Santiago Bernabéu, ta en inhemsk titel för första gången på 17 år och samtidigt få ett värdigt slut på den 14 år långa förlustsviten mot Real Madrid! Men rent ekonomiskt sätt är direktkvalificeringen till höstens Champions League det bästa som kunde hända klubben. Det möjliggör att Atlético de Madrid kan fortsätta att växa steg för steg.
Viktor: Vinsten i Copa del Rey. Såklart.
Patrik: Det bästa var att vi för första gången på många, många år höll en väldigt hög nivå under hela säsongen. Vi låg i toppen från omgång 1 till 38. Vinsten i Copa del Rey var det som krönte en fantastisk säsong. Vi slog Real Madrid i cupfinalen, på deras hemmaplan, i förlängning med tusentals sjungande fans på läktarna. Magiskt!
Zoran: Alla rekord man satte i början av säsongen med allt från alla hemmasegrar till Courtois nolla, såväl hemma som borta. De fasta situationerna, defensivt och offensivt. Det kollektiva försvarsspelet, viljan att hela tiden bli bättre som lag och Simeones förmåga att balansera upp saker och ting så att det blir korrekt. Det faktum att Atlético hade 21,000 supportrar på en träning innan ett derbyt mot Madrid i december..Segern mot Chelsea i Super Cup-finalen var någonting utöver det vanliga och grädden på moset efter Champions League-kvalificeringen var när Atlético besegrade Madrid med 2-1 på Bernabéu inför uppemot 30,000 röd-vitrandiga, där fyra av oss i redaktionen befinner oss på plats är någonting som jag sent kommer glömma. Från den matchen kommer jag heller aldrig glömma hur spelarna lyfter upp Gabi i luften, ger honom en Atlético-flagga samtidigt som han börjar vifta med den. Erövringen av Santiago Bernabéu var fulländad.
¡Madrid es Rojiblanca!
Sämsta:
Alexander: Adrian. Även tråkigt att Falcao lämnar, men vi kommer att ha ett spännande projekt nästa år med CL och allt.
Bobban: Saknar den rätta känslan och inställningen hos spelarna när vi har mött både Barcelona och Real Madrid i ligaspelet. Framförallt i de båda bortamatcherna, där man hängde med huvudena så fort det tog emot lite. I hemmamötena hade man verkligen chansen att vinna, men då faller man på enkla individuella misstag. Klasskillnaden är fortfarande väldigt stor upp till de två stora drakarna, även om vi var det enda laget som hade lite häng på de blivande mästarna i ligaspelet under hösten…
Viktor: Det var tråkigt att spänningen i ligaspelet avstannade totalt för vår del under andra halvan av säsongen. Tredjeplatsen var som klippt och skuren för oss hela vägen och samtidigt som det var skönt att den inte var hotad tog det lite udden av säsongen då vi inte fick vara med om någon slutspurt.
Lyxproblem, naturligtvis.....
Patrik: Att min personliga favorit Adrían inte tog något nytt steg i sin utveckling utan snarare två tillbaka.
Zoran: Jag är inte nöjd med hur laget har genomfört ligamatcherna mot Real Madrid, Barcelona och Valencia den gångna säsongen, det finns mycket mer att ge i de mötena. Annars var ju utan tvekan Cholos beslut att flytta upp Asenjo på hörnan mot Rubin..bisarrt. Tycker laget kunde ha gjort bättre ifrån sig i Europa League, men samtidigt var det aldrig någon prioritet den här säsongen.
Kung Cholo
Minne
Alexander: Resan till Madrid var oslagbar. Även 4-0 hemma mot Sevilla var himla skönt att skåda, trots att det var framför tvn. Att slå ut Sevilla ur CdR och gå till final var även ett grymt minne.
Bobban: Det blev två lyckade Madridresor den här säsongen och tre vinster (Hapoel, Sevilla och Real Madrid) fick jag och Zoran se på plats. Men givetvis går finalen i Copa del Rey utanpå allt annat. Allt från uppladdningen inför matchen vid Plaza de Castilla, till lämmeltåget ner till finalarenan, den elektriska stämningen inne på arenan, där Atléticofansen i vanlig ordning dominerade. Si se puede, ja vi kan och den otroliga glädjen som utbröt på läktaren när Costa först kvitterade och sedan Miranda nickade in vinstmålet i förlängningen. Juanfrans räddning på mållinjen och Courtois fenomenala räddningar och att turen äntligen var på den rödvitrandiga sidan. Firandet med spelarna och ledarna efter matchen, som aldrig ville ta slut och där vaktmästarna på arenan försökte släcka ner mer och mer, när de tyckte att nu får det fan i mig vara nog. Genidraget att åka hem på söndagen och därmed kunna delta även i lördagens hyllningsorgie av de nyblivna cupmästarna och som avslutades vid Neptuno som sig bör! Det var värt varenda krona att åka ner till finalen och det är en match som jag kommer att minnas så länge jag lever.
Viktor: Vinsten i Copan. Förutsägbart svar, ja, men likväl oundvikligt.
Patrik: Vinsten i cupen. Som Viktor säger, förutsägbar men självklar.
Zoran: Jag kommer alltid minnas Copa del Rey-finalen som helhet, men vissa saker sticker sannerligen ut: 1) Juanfrans räddning på mållinjen, den var lika overklig att se som Marios snurrfint mot Athletic i Bukarest. Jag minns att Sebastian Håkansson tittade på mig och höll på att svimma när han såg Marios fint, lite den känslan hade jag när jag plötsligt fick ögonkontakt med tyskarnas peña-ledare André Kahle..2) Trippelhörnan i 90:e minuten, då kunde man känna Madrids rädsla som Cholo uttryckte det i en intervju för någon dag sedan och 3) firandet vid Neptuno, han är så jävla vacker havsguden.
Falcao gjorde hattrick mot Chelsea
Match:
Alexander: Förutom final så.. Depor hemma när vi vann med 6-0. Athletic Club hemma som slutade 4-0.... Eller, hur kan jag glömma Málaga hemma när Welington avgör i sista minuten med ett självmål.
Bobban: Den enskilt bästa matchen som Atlético gjorde under säsongen var mot Chelsea i Supercupfinalen i Monaco. Radamel Falcao gjorde hattrick i den första halvleken i en match där de rödvitrandiga hade fullständig kontroll på matchen och fick den precis dit de ville från första sekund. Resultatet 4-1 till Atlético de Madrid är smickrande för Londonlaget som ska vara nöjda över att det inte blev fler mål i baken!
Viktor: För att inte cupmatchen ska nämnas tre tusen gånger här kan jag lyfta fram en annan match jag minns väldigt väl.
Den är, förvånande nog, bortamatchen mot Espanyol tidigt i oktober. Vi vann med 0-1 efter mål av Raul Garcia efter en gedigen försvarsinsats. Vi hade inlett säsongen bra och var obesegrade innan mötet mot Espanyol, men det jag såg i den här matchen var något alldeles synnerligt. Att vinna med 0-1 på bortaplan är bland de skönaste av segrar, men som Atlético-supporter under dryga åtta år har just dessa vinster lyst med sin frånvaro. Den här matchen som jag såg på ett hotellrum på Kreta var därför som en uppenbarelse; Atlético var tillbaka, men i ny kostym. När säsongen nu summeras kan vi konstatera att Atlético släppt in överlägset minst mål i hela ligan (vad var oddsen på det?!) och att just dessa 1-0 segrar skulle bli betydligt fler till antalet.
Patrik: Hemmamatchen mot Deportivo var en härlig tillställning. Laget bjöd på sex mål samtidigt som man höll nollan.
Zoran: Atléticos överlägset bästa insats, kollektivt och individuellt under säsongen var mot Chelsea i Super Cup-finalen. Det borde ha slutat 8-1..ironiskt nog var det även där som en viss Dimitri Rybolovlev fick upp ögonen för en colombiansk tiger även om det är föga oväntat.
Diego Costa har nyss kvitterat mot Real Madrid och Arda försöker får stopp på brassen
Mål:
Alexander: Emres frispark mot Academica var inte helt fel eller Cebollas kanon mot Plzen
Bobban: Förutom de nämnda målen från Cebolla och Emre, så är jag svag för Falcaos frisparksmål på bortaplan mot Real Sociedad som dessutom skedde på tilläggstid…
Viktor: Mest estetiskt tilltalande var i mitt tycke Cebolla Rodriguez halvvolley mot Viktoria Plzen.
Skönast var Diego Costas kvittering i Cupfinalen.
En annan favorit var Kokes 3-0-mål på Sevilla på Calderon.
Patrik: Diego Costas kvittering i cupen är ett mål i absoluta världsklass. Jag får David Villa i högform vibbar när jag ser det i repris.
Zoran: Cebolla planterade en bomb i krysset mot Viktoria Plzen. Den ser ni här. Det viktigaste var dock Falcaos frisparksmål mot Real Sociedad.
Den belgiska väggen med 20 nollor i ligaspelet och Zamora-vinnare!
Spelare:
Alexander:
.
Annars Diego Costa, vilken crack!.. Señor Falcao får också en plats här.. Hela laget har egentligen förtjänat att skrivas här.
Bobban: Zamora-vinnaren är ju svår att inte nämna, men det är inte bara hans förtjänst att Atlético de Madrid har släppt in minst antal mål i ligan. Det är hela lagets utsökta försvarsspel som gör att belgaren har haft relativt lätt att hålla nollan i 20 ligamatcher! Enligt LFP har han gjort 88 räddningar under säsongen, det ger ett snitt på knappt tre räddningar per match! Sedan tillkommer hans förmåga att ta hand om de bollar som kommer in i straffområdet och på det sättet äga boxen. Men det är även talande på hur pass bra lagets försvarsspel har varit under säsongen, då motståndarna allt som oftast får ta avsluten från distans! Men det är fler spelare som är värda att nämna, Miranda, Gabi, Koke, Arda, Falcao och Besten från Manzanarez: Diego Costa!
Viktor: Det är många man vill hylla här. Falcao, Miranda, Diego Costa, Filipe och många fler förtjänar alla lovord de kan få efter en strålande säsong, men bäst av alla har belgaren i målet varit.
Thibaut Courtois har svarat för en fullkomligt j-vla galen säsong. Vi har fått se jätteräddningar i var och varannan match och tavlorna är så få att jag knappt minns några. Jämnheten i Courtois målvaktsspel är helt oöverträffbar. Detta är den största målvaktstalang mina ögon har skådat.
Patrik: Många gör en fantastiskt bra säsong. Jag skulle ranka de tre bästa så här: Falcao, Miranda och Courtois. Diego Costa är givetvis med bland de bästa som Alexander är inne på. Jag tycker att Miranda hade den största utvecklingen av alla och höll en otroligt jämn, hög nivå under hela säsongen.
Zoran: Courtois har slagit i stort sett alla förutom ett rekord i Atlético, men utan en bra defensiv framför sig skulle han inte ha en så bra säsong. Försvarsspel är en kollektiv sak och därför måste Godín, Miranda och Filipe samtliga hyllas för deras insatser i år. De såg till att Courtois minst att göra i hela Europa bakom Manuel Neuer tillsammans med Mario som gjorde en mycket bra höst, Koke som tagit rejäla steg i utvecklingen, Gabi som är referenten i presspelet samtidigt som Arda är så viktig för lagets kreativitet och har en enastående förmåga att hålla i boll. Falcao gör 27 ligamål och är inte i närheten av att vinna skytteligan vilket är fullständigt bisarrt. Annars måste jag hylla Diego Costa som inte har en ordentlig försäsong i benen, kommer från en knäskada och är i mitt tycke viktigare än Falcao i anfallsspelet. Det är de här spelarna som verkligen har gjort Atleti till det de har varit det senaste året. Jag tycker trots Falcaos 27 mål att det inte finns en spelare, man måste uppmärksamma hela laget.
Gabi lyfter Copa del Rey-bucklan
Nyförvärv
Alexander: Cebolla, vi var ju inte speciellt aktiva på transfermarknaden.
Bobban: Vet inte jag kan kalla honom nyförvärv, men Diego Costa fanns inte med i truppen i fjol då han först var skadad och sedan utlånad till Rayo under våren. Under hösten slet brassen hårt för att ta en plats i startelvan och Cholo är en tränare som gillar hårt jobb och resten kan ni vid det här laget. En plats i startelvan och 20 mål totalt i alla turneringar och skytteligavinnare i Copa del Rey!
Viktor: Gjorde vi några? När valet står mellan Cata, Emre, Cebolla och Insua kan bara valet bli Cebolla. Priset får han, i sanningens namn, i brist på konkurrens. En spelare är vårt svagaste kort, en såldes efter ett halvår och en har knappt matchats över huvud taget. Cebolla har dock kämpat på bra.
Patrik: Som de ovan har nämnt så finns det inte speciellt många kandidater att välja mellan. Cebolla visade mycket energi och speed när han spelade och är en spelare som förtjäntar mer speltid.
Zoran: Våra bästa nyförvärv kom 1) tillbaka från lån hos Rayo Vallecano (Diego Costa) och 2) från canteran (Óliver).
Diego Costa övertygade stort under säsongen!
Överraskning:
Alexander: Óliver... finner inga ord!
Bobban: Min röst går till Koke som verkligen har tagit ett gigantiskt kliv i sin utveckling och tagit en cementerad plats i Cholos startelva. Den unge mittfältaren har varit en starkt bidragande orsak till lagets effektivitet vid fasta situationer och han toppar lagets interna assistliga med 13 stycken i ligaspelet!
Viktor: Diego Costa. Vi hade ju gett upp honom, eller hur? Den utveckling han har haft det senaste året är fullkomlig osannolik.
Patrik: Diego Costa är den största överraskningen utan konkurrens för mig. Jag tyckte att han var en medioker anfallare som inte hade i vår klubb att göra. Tur att det finns folk som kan fotboll betydligt bättre än mig.
Zoran: Koke har slagit sig in i laget och är enormt nyttig med sina fasta situationer. Nu hoppas jag han kan ta nästa steg och bli en viktig del i lagets uppbyggnadsspel genom att spela i sin naturliga position.
Gabi firar cupvinsten med fansen på Bernabéu
Azerbaijan - positivt eller negativt
Alexander: Man får ju utnyttja det som finns. Hade gärna tagit mer pengar av en annan sponsor men alla pengar räknas. Positivt under en kortare tid iallafall.
Bobban: Håller med Viktor till 100%
Viktor: Både och.
Rent allmänt är jag alltid negativt inställd mot allt vad fotbollskapitalismen står för, och ska man nu göra direktreklam för en stat hade man sannerligen kunnat ha det för ett mer sympatiskt land är diktaturen Azerbaijan. Det sticker lite i ögonen på mig att se det skrivet över magen, även om de till slut lyckades sy in loggan väldigt snyggt rent estetiskt.
Samtidigt ska man veta att Atlético behöver alla pengar de kan få. Och eftersom avtalet går ut nästa år kan jag tycka att den här affären är okej. Blir vi som klubb förevigt förknippade med Azerbaijan vore det dock direkt synd.
Patrik: Jag har lite svårt att det är just ett land som Azerbaijan som sponsorar men jag förstår givetvis klubbens situation och uppenbarligen så vill Azerbaijan marknadsföra sitt land och jag hoppas att de har en ROI-kalkyl som håller och att det inte bara är några fotbollsintresserade gubbar som slänger ut landets pengar.
Zoran: Med tanke på att sponsoravtalet hjälper hålla klubben flytande ovanför ytan i en svår ekonomisk situation och dessutom bidrar med löner till vanliga arbetare inom klubben så har jag ingenting emot det. Atlético hade aldrig behövt göra det här om vissa skötte klubben som man skall sköta en klubb i början av 2000-talet..
En synnerligen vital 110-åring
Hur var säsongens utgång mot vad du förväntade dig?
Alexander: Den var väl ganska väntad, förutom guldet i CdR. Men det hade nog ingen förväntat sig.
Bobban: Visst hade jag hoppats att Cholos projekt skulle fortsätta att övertyga efter den fina vårsäsongen 2012 som kröntes med segern i Bukarest. Den fortsatte inte, den eskalerade och vi befann oss i sjunde himlen under hösten efter rivstarten mot Chelsea. Visst laget åkte på någon förlust, men någon större svacka infann sig aldrig och tredjeplatsen säkrades med god marginal. Europa League prioriterades inte alls och vi är inte många som sörjer detta när laget tog sin tionde seger i Copa del Rey i mitten av maj. Om jag är nöjd, självklart!
Viktor: Mycket bättre, naturligtvis. Jag förväntade mig en hård kamp om CL och att vi skulle slåss om platserna 3-6. Vi hamnade visserligen inom de placeringarna, men vi behövde ju inte slåss så speciellt mycket.....
Patrik: Det gick bättre än vad jag hade förväntat mig. Vi höll en jämnare nivå, slog flera rekord i antal segrar, matcher utan förlust och vi låg topp tre under hela säsongen.
Zoran: Jag tyckte att klubben var på rätt väg och hade en röd linje som man följde med Cholos "tunnelseende" när man började med försäsongen i somras. Jag visste att Simeone skulle göra det svårt för Chelsea i Super Cup-finalen, men jag väntade mig inte en utklassning. Tredjeplatsen, som var det primära målet var också någonting som jag såg som realistiskt med tanke på att man behöll stommen och bara tappade Diego samtidigt som laget luftade spelare i Europa League under hösten. Jag är mest glad över att Atlético har en bra defensiv för så länge man har en defensiv att luta sig mot så har man alltid chansen att vinna matcher och därmed ha ödet i egna händer. När jag såg lottningen i Copa del Rey fattade jag att man inte kommer satsa på Europa League och det var precis det som hände, men jag förväntade mig inte att Atleti skulle vinna när lottningen kom ut. Imponerande säsong. Nu gäller samma motto som tidigare: "partido a partido" och "mas y mejor".
Hur ser er lista ut? eller är det något som ni vill lägga till? Kommentera nedan!
