Tankar om Albertini
Nu är pivoten tillslut här - vad fick vi?
Det tog lite längre tid än väntat och vi var nog många som oroade oss för att Laporta inte skulle hinna hosta upp den defensive mittfältare truppen skrek efter. Nu kom han tillslut. Gratis, tillgänglig för Champions League, EU medlem och dessutom med rutin från La Liga efter sin korta sejour i Atlético Madrid - kan det bli bättre? Men efter att namn som Gravesen, Mascherano och Edu nämnts var det säkert både en och två culés som blev lite snopna. Den förre Milan-legenden har efter sin långa karriär på San Siro i tur och ordning passerat klubbarna Atlético Madrid, Lazio och Atalanta. Är inte det ett tecken på att italienaren är på nedgång tyckte och tycker många.
Márquez framfart som pivote har fått några att undra om det verkligen behöves en förstärkning på den positionen nu när Gerard är tillbaka samt att Mottas och Edmílsons comeback närmar sig så smått. Kanske ni har rätt som tycker så, det får framtiden utvisa. Men varför riskera något när Albertini sitter och väntar med en prislapp lägre än Rustas borrmaskiner? Bara för att Rafa har spelat hela hösten nonstopp utan problem behöver det inte betyda att han kommer orka lika mycket till, tvärt om. Gerard har gått sönder förut och kommer säkert göra det igen och vem vet i vilken form våra återvändande brassar kommer befinna sig i? Sen får vi inte glömma att backuppsättningen förbättras i och med Albertinis ankomst. Med Márquez tillbaka i försvaret känns vi klart starkare.
Det som främst får undertecknad att se positivt på denna värvning är den enorma dos vinnarmentalitet Demitrio tillför hela truppen. Under sin långa karriär i AC Milan har han vunnit allt man kan tänka sig och när det är dags för el Clásico kommer ni knappast få se några darriga italienska ben på Santiago Bernabeu, inte heller när serien kanske ska avgöras på någon liten arena när regnet vräker ner. Albertini har varit med om det innan - massvis med gånger. För är det något som dagens Barça-trupp saknar är det just vinnarskalle.
Vilka har egentligen några tyngre titlar på sitt samvete och hur många har haft framstående roller i sina lag? Deco är utan tvekan en av dem efter de två senaste säsongernas "dubblar" i Porto. Ronaldinho har sin VM-titel, precis som Edmílson, men även om han var en viktigt spelare kunde han luta sig mot betydligt rutinerade spelare som Ronaldo, Cafú och Rivaldo. Henkes hög med skottiska ligatitlar är imponerande men räknas ändå inte i detta samanhanget. Den enda i truppen som har vunnit något i Barcelona är Xavi. Jämför själv med andra storlags spelares meritlistor, de är längre.
Det som kanske ifrågasatts mest med Albertini är ålder, mittfältaren är fylld 33 år och blir knappast bättre. Men allt ont har något bra med sig brukar man ju säga. Just nu handlar det om att få in en snabb och billig backup för den här säsongen, framtiden är Motta. Om vi till exempel hade köpt Edu, vad skulle vi gjort med honom när Motta och Edmílson kommit tillbaka? Och en ung spelare som Mascherano skulle behövs tid på sig för att acklimatisera sig i en storklubb som Barcelona. Albertini anländer gratis och kommer gå in och göra ett bra jobb när han får chansen direkt.
Har ni föresten inte en känsla av deja vú i kroppen. För nästan exakt ett år sedan var det Davids som blixtinkallades för att förstärka mittfältet. Nu är det Albertini som kommer och ska försöka konkurrera sig till en plats på ett mittfält som har fungerat betydligt bättre än för ett år sedan. Det återstår att se om Albertini blir lika lyckad som Pittbullen var. Ska ni tro undertecknad blir han det, även om det kanske inte kommer synas på planen kommer han ha sin del i framgången.
Diskutera i forumet
