Barcelona - Valencia1 - 2
Final Copa del Rey: FC Barcelona - Valencia CF 1-2
Ridå. Det som skulle bli säsongen då Barcelona återtog den europeiska tronen blev istället en halvdan ligaseger, och ett fiaskotungt cupavslut. Den uppenbara frågan tränger sig på: Var detta Valverdes sista match?
Precis när Champions League-debaclet börjat lägga sig stilla bakom en, dyker det upp ytterligare ett haveri.
Barcelona började visserligen matchen bra och intensivt, med en tydlig återerövring och ett kraftfullt spel. Gradvis tynade kontrollen bort, och Valencias kontringsmöjligheter dök upp.
Ettan kom, tvåan kom.
Barcelona spelade för långsamt, för enkelt, för Messi-beroende.
Coutinho vände in i banan, och passade. Och vände in, och passade. Givetvis är det svårt att på egen hand luckra upp ett lågt stående försvar, men löpningarna in bakom backlinjen var för få, för enkelspåriga.
Ingenting klickade, och Valverde gjorde två extremt Valverdianska byten i halvtid – in med Vidal & Malcom, ut med Arthur och Semedo. Visserligen gjorde varken Arthur eller Semedo en bra match, men det bytet innebar att fötter och teknik försvann, kraft och brunk (främst i form av Vidal då) kom in.
Barcelona flyttade upp positionerna, Valencia trycktes tillbaka, och visst kom chanserna.
Messi hade en fullkomligt utomjordisk manöver då han på extremt liten ytan chippar med sig bollen, riktningsförändrar och sedan slår en reptilsnabb utsida klockrent i stolpen. Vilket vansinnigt mål det hade varit, även i kategorin Messi.
Messi gjorde vad han kunde, och är givetvis Barcelonas bästa spelare. Piqué är en annan som får godkänt, Busquets tycker jag gjorde mer rätt än fel.
Barcelona slutade matchen med 78% av bollinnehavet, 26 skott och 9 hörnor. Sett ur en statistisk synpunkt gör Barcelona ingen horribel insats, men det är sättet som Barcelona förlorar på som är det problematiska. Dessutom blir det fullt logiskt för Valencia att falla ner när de har en 2-0-ledning att försvara.
Matchplanen är skör, vinnarviljan svårtydd och kemin på planen stundtals obefintlig.
Problemen grundar sig i att Valverde är för ombytlig, att det finns för lite tro på den egna ideologin. Barcelona öppnar starkt, med hög press – men två snabba mål för Valencia och matchplanen rämnar. In med Vidal, in med kamp och slit.
Den här matchen är inget nytt för FC Barcelona den här säsongen, det är ingen ny matchbild vi ser, skillnaden är bara att Lionel Messi sett till att sminka över problemen tidigare. Han var en stolpträff ifrån att göra det igen.
Ingenting ska dock tas från Valencia. En i stort sett perfekt genomförd insats. Glädjescenerna efter slutsignalen, supportrarna och Parjeos tårar, var verkligen vackert.
Nya tag nästa säsong. Om det blir några förändringar återstår att se.
